Vårdnadshavare involveras i ungdomarnas spelande

Allt fler ungdomar är intresserade av datorspel, men allt fler föräldrar eller vårdnadshavare i sin tur känner att de hamnat på efterkälken.

Många vårdnadshavare funderar på frågor som:

Borde jag styra mitt barn till bättre hobbyer, till exempel fotboll? Isolerar hen sig helt från andra ungdomar när hen tillbringar flera timmar med spelandet?

Spelproffsens svar på de oroade föräldrarnas frågor är enkelt: nej!

Spelandet kan se ut på många olika sätt. En ungdom kan spela datorspel ensam hemma, med andra ungdomar på distans eller i en på distans handledd grupp, på en ungdomsgård med andra ungdomar, eller vid olika evenemang. De ambitiösaste kan även avancera till att bli e-sportare och spela i tävlingar.

– Det populäraste sättet är att spela ensam eftersom tröskeln till att spela är så låg och man inte behöver någon handledning för att börja spela, säger Kimmo Leinonen, planerare för e-sport och spelande vid Esbo stad.

Största delen av spelandet är underhållning och ungdomarna spelar eftersom det är roligt.

Experter använder ofta två olika termer: spelande och handlett spelande.

– För närvarande är 95 procent av spelandet icke-handlett, fortsätter Leinonen.

Inom den handledda verksamheten leder handledaren spelsituationen och gruppen, förklarar Leinonen.

– Gruppstorleken bestäms ofta av spelet, men jag skulle säga att man i allmänhet är fem till tio personer i en grupp, säger han.

Den handledda verksamheten ordnas på nätet eller i en spellokal. Om den handledda spelverksamheten ordnas på nätet, deltar spelarna på distans från sina hem och handledaren kommunicerar med spelarna via distansuppkoppling. I en spellokal, till exempel en ungdomsgård, finns datorer på plats, och ungdomarna samlas där. När den handledda verksamheten ordnas på plats kommer också spelklubbens handledare till platsen.

Det är också möjligt att en del av spelarna deltar i den handledda verksamheten på plats och en del hemifrån.

– Handledaren är ofta någon som känner till spelindustrin. Handledaren har som uppgift att säkerställa att hobbymiljön är kontrollerad och trygg, säger Leinonen.

Modern spelutrustning kan vara mycket dyr, men under ungdomskvällar och i klubbar på Esbo ungdomsgårdar är spelandet, också det handledda spelandet i klubbarna, gratis. Också ungdomsgårdarnas spelevenemang, LAN, är gratis.

Esbo ungdomstjänster har spellokaler i Mattby, Karabacka och Sökö. På de övriga ungdomsgårdarna finns enskilda speldatorer. Spelkonsoler finns på alla ungdomsgårdar.

Ungdomarna kan också delta i ungdomsgårdarnas handledda spelaktiviteter på sin egen dator hemma.

Handledaren för det handledda spelandet på ungdomsgårdarna är vanligtvis en ungdomsledare som är på plats på ungdomsgården.

Ungdomsledare Aija-Maarit Kähärä vid Karahacka ungdomslokal säger att ungdomstjänsterna också anordnar spelläger på somrarna. För sommarlägren tas det ut en avgift, men man kan ansöka om avgiftsbefrielse för dem.

Kähärä betonar att ungdomsgårdarna ser till och övervakar att åldersgränserna för spelen följs, det vill säga att ungdomar spelar de spel som åldersgränserna tillåter.

Spelandet är gratis också på biblioteken i Esbo.

Regionbiblioteken i Sello, Iso Omena, Hagalund, Lippulaiva och Entresse har ett varierat utbud av speldatorer för barn och ungdomar. Datorer finns också i många närbibliotek. I spelandet följs åldersgränserna.

Spelverksamhet på biblioteken organiseras av biblioteksanställda som är specialiserade på arbete med barn och ungdomar. Också speltiderna på biblioteket bokas hos dem.

– De ger hjälp och råd kring att börja spela, med användning av utrustningen och kan ibland också spela med ungdomarna, säger Petri Saarela, kundtjänstchef.

Biblioteken anordnar även regelbundna spelevenemang och spelturnéer.

Många föräldrar funderar på vilka spel som är lämpligast för en 9- eller 13-åring. Utbudet är enormt.

– Det lönar sig att välja sådana spel som den unga själv gillar. Naturligtvis så att man iakttar åldersgränserna. När det gäller minderåriga, är det ju naturligtvis föräldrarna som har ansvaret, svarar Leinonen.

– Om den unga är intresserad av ett visst spel, så är det värt att tillsammans med föräldrarna se om det finns en spelklubb i närheten eller på nätet för just det spelet.

Mikko Meriläinen, forskardoktor och spelpedagog vid Tammerfors universitet, rekommenderar att föräldrarna deltar i spelandet. Han anser att det inte räcker att föräldrarna tar sitt barn till en spelklubb och sedan hämtar upp barnet en timme senare.

Föräldrarna behöver också lära sig om speluppfostran eller åtminstone borde de bekanta sig med de spel som ungdomar spelar.

–Själva spelandet är lika mycket en hobby som traditionell idrott, musik eller konst. Med alla hobbyer är det bra att föräldrarna är intresserade av varför ungdomen har sina hobbyer, hur hobbyerna utövas är och med vem. Spelandet kan också vara en möjlighet för föräldrarna och barnet att göra saker tillsammans, tipsar Leinonen.

Det är viktigt att identifiera ungdomarnas färdigheter.

– Ofta glömmer man bort att det krävs massor av färdigheter för att spela, Meriläinen säger.

Föräldrarna borde fästa uppmärksamhet vid den ton de använder när de talar om spelandet hemma. Spelandet skapar ofta spänningar i familjen. Därför är det viktigt att formulera sig på rätt sätt. I stället för att säga att den unga spelar mycket för att ”spelet är beroendeframkallande”, kan man hellre säga att ”den unga är målmedveten och motiverad”.

– Själva spelandet är värdefullt, på samma sätt som att kunna läsa eller ha kunskaper om filmer, sammanfattar Meriläinen.

En del vårdnadshavare funderar på hur de kan säkerställa att det inte förekommer trakasserier eller hatretorik i anslutning till spelandet.

– Om trakasserierna uppfyller rekvisiten för brott, är det naturligtvis polisen som ska kontaktas. Olika spel har olika mekanismer för att förebygga eller förhindra trakasserier eller dåligt beteende. Man kan till exempel mjuta andra spelare, det vill säga sätta dem på ljudlöst, så att man inte hör vad de säger. Spelen har också generellt en rapporteringsfunktion, med vilken spelaren kan anmäla en störande spelare till spelets ägare, svarar Leinonen.

Leinonens anvisning är att om föräldrarna märker att barnet beter sig annorlunda eller annars verkar annorlunda, är det en bra idé att prata om något har hänt och hjälpa barnet att hantera situationen. 

Oavsett om det är spel eller andra aktiviteter, är nedsättning av funktionsförmågan en bra mätare för att identifiera skadligt beteende. Om den unga personen exempelvis inte följer sina tidigare vardagsrutiner för måltider, sömn, umgänge med vänner eller om hen är sen till skolan, missar trevliga saker och föredrar att stanna hemma och spela ensam i stället för att hänga med vänner, kan det vara värt att fundera på om den unga personen är beroende av att spela.

Saara Sandelius, serviceansvarig inom välfärds- och hälsosektorn vid Esbo stad, konstaterar att det är upp till vårdnadshavarna att säkerställa att den minderåriga sover tillräckligt, äter mångsidigt och går i skolan eller studerar.

– Bra sätt att minska eller begränsa spelandet är att gemensamt komma överens om realistiska spelregler när bägge parterna är mottagliga och man inte har grälat om spelandet före samtalet. Det är viktigt att göra upp reglerna tillsammans med den unga personen, men det är alltid vårdnadshavaren som sätter de slutliga gränserna, påminner Sandelius.

En bra början är att tillsammans fundera på när enheterna ska stängas av på kvällen för att säkerställa nattsömnen och vilka tider man ska äta måltiderna tillsammans. Och vad får den unga personen i gengäld från vårdnadshavarna och de närstående när hen minskar på tiden hen använder för spelandet?

Om man inte lyckas komma överens om och följa de gemensamma spelreglerna, kan man ha ett samtal om dem i ett fredligt utrymme tillsammans med yrkesmänniskor.

– Ofta beror utmaningarna med att sätta spelgränser på svårigheter med att sätta alla slags gränser. Med andra ord kan den ungas föräldrar behöva stöd med att ta emot negativa känsloreaktioner. Då skulle jag rekommendera vårdnadshavarna att söka sig till Familjerådgivningen i Esbo som ger tips för sådana situationer. Om vårdnadshavarna vill ta med sig den unga personen, rekommenderar jag att de bokar tid på de Ungas skyddshus i Esbo, som erbjuder resursfokuserade familjemöten, egna möten för vårdnadshavarna, vid behov individuella besök för ungdomar samt en sömnskola för att korrigera sömnrytmen.

Om familjen önskar att få stöd i hemmet, kan den också kontakta Familjetjänsterna i Esbo, som ger stöd i besvärliga konfliktsituationer. Om den unga personen talar eller beter sig aggressivt, kan familjen kontakta projektet Non Fighting Generation www.nfg.fi(extern länk), som erbjuder antingen individuella besök eller gruppstöd. Om den unga personen har svårt med stämningsläget, kan hen besöka skolans eller läroanstaltens hälsovårdare eller söka sig till Nupoli.

En del av de unga spelarna blir e-sportare och deltar i internationella tävlingar. Med e-sport avses tävlingar med videospel, vilket innebär att träningen blir professionellare och seriösare. I e-sport övergår verksamheten till teknisk träning och förbättring av egna delområden.

I detta fall är det viktigt att den spelande ungdomen rör på sig och sover tillräckligt, eftersom många spelare har sagt att de lider av rygg- och nacksmärtor.

I Finland försörjer sig bara cirka 20–40 e-sportare på spelandet, så det är viktigt för ungdomarna att känna till e-sportens realiteter. Karriären kan ta slut mycket tidigt.

– Det finns ingen tydlig ålder, men inom e-sport har en del lagt ner karriären redan vid 24 års ålder. Å andra sidan finns det också över 40-åriga proffs, konstaterar Leinonen.

Spelklubbarna lyfts fram också i Esbomodellen för hobbyverksamhet: https://www.espoo.fi/sv/kultur-och-fritid/hobbygrupper-pa-hobbystigen-i-esbo Här finns spelklubbar, programmeringsklubbar och övriga digitala hobbyaktiviteter.

Spelevenemang:

Https://seul.fi/events/(extern länk) (På finska)

Nyttiga länkar:

Https://sosped.fi/tag/digipelirajaton/(extern länk) (På finska)

Https://vanhemmille.seul.fi/(extern länk) (På finska)

Https://www.pelikasvatus.fi/pelikasvattajan-kasikirja-2/(extern länk) (På finska)