Välbefinnande stärker skolfreden

I skolan Olarin koulu stödjer man elevernas välbefinnande aktivt, vilket stärker skolfreden och förebygger mobbning. Gruppsammanhållningen hjälper eleverna att knyta vänskapsband och förstå varandras olikheter. 

I klass 6 B i Olarin koulu börjar morgnarna alltid på samma sätt: först gör alla i klassen en andningsövning. Sedan ställer läraren frågor, som eleverna diskuterar parvis. På detta sätt möter eleverna varandra samtidigt som de förbereder sina sinnen för dagens skolarbeten.

”Vår morgonrutin ger en bra känsla genast i början av dagen”, säger sjätteklassaren Veeti Välimäki från Olarin koulu.

Han tycker att klassandan i den egna klassen är fantastisk. Alla kommer överens sinsemellan och kan umgås och arbeta tillsammans.

Klasslärare Kirsi-Maria Särömaa berättar att de medvetet har övat på att vara tillsammans i klassen.

Hon delar in eleverna i olika grupper och arbetspar, och barnen får inte alltid själv bestämma vem de arbetar med. I början kunde det leda till klagomål, men inte längre.

”Nu när alla kommer överens med varandra kan eleverna ibland själva välja sin grupp, om det till exempel gör det enklare att göra ett projektarbete på fritiden”, säger Särömaa.

Sjätteklassarnas morgonrutin utgör en del av inlärningen av de betydande kompetenserna för välbefinnande. Det innebär att man övar på närvaro- och interaktionsfärdigheter samt emotionella färdigheter. Med andra ord lär eleverna sig att lyssna på, möta och bli intresserad av andra människor.

”Det är viktigt att barnen lär sig godkänna, förstå och framför allt uppskatta varandras olikheter”, konstaterar Särömaa.

Maija Vehmanen är matematiklärare för årskurserna 7–9 i Olarin koulu och klassföreståndare för 7 C.  

”När eleverna börjar i årskurs 7 byts kompisarna ut och många saker är annorlunda än i årskurs 1–6. Därför är gruppsammanhållningen särskilt viktig i detta skede”, betonar Vehmanen.

Hon stödjer sjundeklassarna till exempel genom att skapa växlande arbetsgrupper. I dessa grupper kan eleverna interagera med varandra på ett naturligt sätt.

Dessutom har sjundeklassarna i Olars en socialiseringsdag då de gör en utflykt till exempel till Noux, och bekantar sig med eleverna i klassen genom att utföra olika aktiviteter tillsammans.

Jofrey Ngukwu började i Olarin koulu på sjunde klass, efter att ha gått de tidigare årskurserna i en annan skola i Esbo. Han kände därför ingen från förut, och ville få nya kompisar i sin egen klass.

”Jag lärde så småningom känna de andra och de lärde känna mig. Jag hittade likasinnade klasskamrater med gemensamma intressen och vänskaperna uppstod naturligt”, berättar Ngukwu. 

”Vi har en stark klassanda och jag trivs bra i skolan. Alla nya tas också snabbt med i gruppen.”

(Artikeln fortsätter efter bilden.)

Veeti Välimäki tycker att det är viktigt att läraren kan sätta sig själv i elevens ställe och vara förstående.  

”Då är det lätt att berätta om tråkiga saker för läraren och lita på att man kan få hjälp”, funderar han. 

Ngukwu håller med om att de vuxna i skolan har en nyckelroll när det uppstår problem. 

”Den egna klassföreståndaren eller lärarna är vuxna som det lönar sig att vända sig till”, tipsar han. 

KiVa-teamet som förebygger mobbning består av lärare för årskurs 1–6 och 7–9. Teamet följer en viss process för att lösa mobbningsfall som inte har gått att reda ut inom den egna klassen. 

”Allvarlig mobbning förekommer sällan i vår skola, men missförstånd händer. Barnen förstår till exempel inte alltid att deras ord kan såra någon annan. I slutändan löser sig sakerna nog”, intygar Vehmanen, som hör till KiVa-teamet.

Hon råder lärarna att noggrant observera eventuella spänningar i klassen under skoldagen och genast reda ut även små konflikter mellan elever, i en positiv anda.”När vi tar tag i saker med låg tröskel växer sig problemen inte större”, säger Vehmanen.

Nu, i början av terminen, införs en välfärdsplan i Olarin koulu. Planen stödjer både skolans elever och vuxna att hitta sina egna resurser och styrkor.

I sitt dagliga arbete som lärare har Särömaa observerat att det går att bygga en stadig grund för skolfreden och förebygga mobbning genom att utveckla välbefinnandet och interaktionsfärdigheterna.

”För mig betyder skolfred att varje skoldag är inspirerande, inkluderande och stärker gemenskapen. Var och en har det bra i skolan och känner sig sedd och uppskattad precis som sin egen person”, sammanfattar hon. 

(Artikeln fortsätter efter bilden.)

I Esbos enheter för småbarnspedagogik, skolor och gymnasier använder man en plan för förebyggande av mobbning.

Bland annat har programmet för förebyggande av mobbning ”Yhdessä vahvaksi yhteisöksi – Ei kiusaamiselle” (Mot en stark gemenskap tillsammans – nej till mobbning) som mål att främja elevernas och studerandenas välbefinnande och stärka gemenskapen.

De flesta mobbningsfall löser sig i den egna skolan med hjälp av lärarna eller KiVa-teamet.  

Vid svåra eller långvariga mobbningsfall kan skolorna i Esbo ta hjälp av programmet K-0+, genom vilket eleverna och föräldrarna får stöd av ett omfattande expertnätverk. Utöver skolans personal kan man till exempel få stöd av socialarbetare, polisen eller barnskyddet.

I skolorna i Esbo används också tjänsten Someturva, som hjälper unga att reda ut mobbningsfall som sker på sociala medier eller spelplattformar.

Text: Susanna Cygnel.

Denna text har ursprungligen publicerats i Esbotidningen 2/2023.

Läs övriga artiklar i Esbotidningen.