Stig för fostran och motion i Esbo

1. Inledning
2. Motionscirkel 0–20 år
3. Nationella undersökningar
4. Småbarnspedagogik
5. Grundläggande utbildning
6. Gymnasie- och yrkesutbildning
7. Idrottstjänster
8. Sammanfattning

Vi är föregångare i Esbo. Vi gör ett målinriktat arbete för främjande av motion för barn och unga. Esbomodellen för hobbyverksamhet och i synnerhet hobbyeftermiddag som genomförs på onsdagar genomför redan nu principerna i Finlandsmodellen för hobbyverksamhet.

Enligt visionen Espoo liikkuu 2030 (Esbo i rörelse 2030) har alla barn rätt att delta i hobbyer. Barn och unga bör ha möjlighet till sådan motion och hobby som de själv njuter av.

Vi skapar en hobbystig för barn och unga i Esbo, med vilken man främjar barnens jämlika möjlighet till deltagande och rätt till en säker barndom och ungdom. Vi stöder barn och unga i en gemenskaplig, hälsosam och aktiv livsstil. Målet är att förebygga utslagning.

Målet är att antalet hobbyer fortfarande ökas på eftermiddagar efter skolan i samarbete med olika aktörer. Sällskap och företag inom idrottsbranschen är viktiga samarbetspartner. Utveckling av det tväradministrativa samarbetet för främjande av barns och ungas välbefinnande är central.

Huvudmålet för Finlandsmodellen för hobbyverksamhet är att öka barns och ungas välbefinnande. Målet är att göra det möjligt för alla barn och unga en angenäm och avgiftsfri hobby i samband med skoldagen. I Finlandsmodellen lyssnar man på barns och ungas hobbyönskemål, samordnar man befintliga goda praxis och verksamhetssätt, samt samarbetar man med skolan och hobbyaktörer. I Esbo pilottestades Finlandsmodellen för hobbyverksamhet på våren 2021 och verksamheten kommer att fortsättas som Hobbystigen i Esbo-projekt.

Move!-mätningsinformation används inom grundskolans idrottsfostran och skolhälsovårdens omfattande hälsoundersökningar. Resultaten används även i statsförvaltningen, i landskapen samt i kommunerna för utveckling och uppföljning av åtgärderna för främjandet av hälsa och välbefinnande. 

När man planerar hobbyverksamheten är det förutom att lyssna på barn och unga också viktigt att utnyttja nationellt betydande test- och undersökningsresultat. Baserad på dessa uppgifter kan vi utveckla hobbyutbudet så att de stöder grundskolans åtgärder.  Med utnyttjandet av mätningsuppgifter vill man ha mer verksamhet och öka antalet motion i skolorna.

De nationella Move!-mätningarna som mäter den fysiska funktionsförmågan genomförs för eleverna i årskurs fem och åtta som en del av gymnastikundervisning i den grundläggande utbildningen. Mätningarna består av sex avsnitt som mäter hållbarheten, snabbheten, styrkan, rörligheten och de motoriska baskunskaperna, samt de grundmotoriska färdigheterna. Mätningsresultaten för hösten 2020 visade för hela landets del att uthållighetskonditionen har försämrat. En stor grupp elever har en uthållighetskondition som eventuellt förhindrar hälsan och funktionsförmågan, då de kan ha svårigheter med att klara sig av vardagliga funktioner utan att tröttna. De övriga avsnitten i mätningen var ungefär på samma nivå. En stillasittande livsstil och påverkan av ensidig motion har synts i kroppens rörlighet hos eleverna under flera år. När det gäller övrig muskelkondition och motoriska färdigheter finns inga betydande ändringar i resultaten.

I Esbo följer uthållighetskonditionen samma trend som nationella resultat, men det finns fler prestationer på den nivå som främjar hälsan och välbefinnandet. Detsamma gäller höjning av överkroppen, 5-steg utan ansats och armpress. Resultaten från kast med lyra anger att flickorna har sämre resultat jämfört med hela landets resultat. I rörlighetstesterna har pojkar betydligt sämre resultat än flickor.

För att Move-mätningarna skulle kunna utvecklas behövs mer diskussion som bör föras tillsammans med skolhälsovården, den grundläggande utbildningen, elevvården och idrottstjänsterna. Så här skulle vi kunna öka antalet möjligheter till och verktyg för att uppmuntra till motion, till exempel genom att erbjuda individuell motionshandledning i skolorna och möjligheter till motion för alla barn och unga. Utveckling av tillämpade Move!-mätningar och utvidgning av förståelsen är av yttersta vikt.
Läs mer om Move!-resultat(extern länk, öppnas i ett nytt fönster).

Institutet för Hälsa och välfärd genomför enkäten Hälsa i skolan vartannat år. Enkäten Hälsa i skolan producerar mångsidiga och tillförlitliga uppföljningsdata på både landskapsnivån och den lokala nivån om välbefinnande, hälsa, skolgång och studerande av barn och unga i olika ålder, delaktighet samt tillgång till hjälp och hur tjänsterna motsvarar behoven. Den information som fås från enkäten Hälsa i skolan används vid planeringen, genomförandet och bedömningen av välfärdsarbetet för barn och unga både på skol- och läroanstaltsnivån och på stadsnivån. Resultaten är öppet tillgängliga i resultattjänsten: https://www.oph.fi/sv/utbildning-och-examina/move-resultat(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

År 2019 svarade 5 494 elever i årskurs 4 och 5 i Esbo på enkäten (täckning 77 procent), 4 183 elever i årskurs 8 och 9 (67 procent), 2 403 gymnasister i årskurs 1 och 2 och 748 studerande inom yrkesutbildningen.

Enligt resultaten för enkäten Hälsa i skolan 2019 är största delen av barn och unga i Esbo nöjda med sitt liv och upplever sin hälsa som god. Andelen unga som upplever sin hälsa som dålig har dock ökat. När det gäller rörlighet är barn och unga alltmer tydligare indelade i de som rör på sig mycket och de som rör på sig lite.

Nästa alla barn och unga i Esbo har en hobby. Mindre än en femtedel av lågstadieelever och gymnasister och mindre än en tredjedel av yrkesstuderande upplever att de intressanta hobbyerna är för dyra. Andelen av dem som upplever hobbyerna som för dyra har från 2017 minskat lite bland unga i Esbo.

Största delen av unga är medvetna om hobbymöjligheterna i sitt bostadsområde och var tredje av dem som svarade upplever att det ordnas intressanta fritidsaktiviteter för unga i sitt bostadsområde. Emellertid ungefär var tredje ung person upplever att det inte finns tillräckligt med vistelselokaler för dem i bostadsområdet.

Tyngdpunkten i barns och ungas hobbyer ligger på motion. 74 procent av högstadieelever, 78 procent av gymnasister och cirka 65 procent av yrkesstuderande motionerar självständigt på fritiden, åtminstone en gång i veckan. Att ha ledd motion som hobby skiljer sig enligt utbildningsstadier. 60 procent av högstadieelever, 47 procent av gymnasister och cirka 30 procent av yrkesstuderande går till ledd motion på fritiden, åtminstone en gång i veckan. Både självständig och ledd motion är lite vanligare i Esbo än i hela Finland.

Ungefär var tredje högstadieelev och gymnasist och var fjärde yrkesstuderande har konst eller kultur som självständig hobby på fritiden, åtminstone en gång i veckan. Konst- och kulturhobbyer är vanligare bland unga i Esbo än hela landet på alla utbildningsstadier. Ungefär var femte av högstadieelever och gymnasister och var sjätte av yrkesstuderande deltar i en förenings eller en organisations verksamhet. Flickorna och pojkarna i Esbo deltar i en förenings eller en organisations verksamhet nästan lika ofta och andelarna är på den nationella nivån på alla utbildningsstadier.

En del av ungas hobbyer är mycket vanligare antingen bland flickor eller pojkar. Pojkarna spelar med mobil enhet eller dator och kodar eller programmerar, publicerar medieinnehåll, samt gör videor och animationer mer än flickorna. Flickorna å sin sida läser, skriver, sköter sällskapsdjur, spelar teater, gör musik eller bildkonst mer än pojkarna. När det gäller motionering förekommer skillnaderna bland unga mer enligt utbildningsstadier än kön, även om pojkarna rör på sig mer. Det är lika allmänt att gå på bio, teater eller utställningar bland flickor och pojkar, men bland högstadieelever och gymnasister är de vanligare än bland yrkesstuderande.

Enligt undersökningen Barns och ungdomars motions- och idrottsvanor i Finland (LIITU)(extern länk, öppnas i ett nytt fönster) är en samundersökning som leds av Terveyden edistämisen tutkimuskeskus (Forskningscentret för främjande av hälsa) vid Jyväskylä universitet.

Målet med LIITU-undersökningen är att skapa en nationell databas för 7–19-åriga barns och ungdomars motions- och idrottsvanor i Finland. Syftet med undersökningen är att samla in information om barns och ungdomars motions- och idrottsvanor i Finland samt attityder, värden och upplevelser som förknippas med motion, med hjälp av en elektronisk enkät och en objektiv rörelsemätare.

Planen för småbarnspedagogik i Esbo kräver att man i varje enhet följer Rekommendationerna för fysisk aktivitet under de första åren (UKM) och att fysisk fostran genomförs i enlighet med Undervisningsstyrelsens program Glädje i rörelse.

Enligt rekommendationerna för fysisk aktivitet bör ett barn under skolåldern röra på sig tre timmar per dag. Av detta bör två timmar genomföras under dagen inom småbarnspedagogiken. Mot en aktiv livsstil kommer man genom att öka antalet motion i samband med rutiner. De gemensamma stunderna innehåller rörlighet och undervisningen är aktiv. Inlärningsmiljöerna planeras så att de lockar till rörlighet.

Fysisk fostran ska vara regelbunden, mångsidig och målinriktad, samt utgå från barnens behov. Småbarnspedagogiken har i uppgift att utveckla barnens kroppskännedom och -kontroll samt motoriska baskunskaper, balans och kunskaper som förknippas med rörlighet och redskapshantering. Ledda motionsstunder erbjuder barnen möjligheten till inlärning av nya kunskaper. Vid genomförandet beaktas att barnen inte behöver vänta eller köa i onödan.

Barnen uppmuntras till friluftsliv och aktiva lekarunder alla årstider. I Esbo hör naturutflykter till gruppernas vardag och man satsar på naturpedagogiken även i fortsättningen, till exempel genom att öka antalet naturgrupper.

I samarbetet med vårdnadshavarna inspirerar man barnen att röra på sig även på fritiden i olika lokaler och utomhus i olika förhållanden. På enheterna ordnas motionsevenemang till vilka familjerna deltar. Under hösten 2020 inleddes cykelveckorna med hjälp av vilka man uppmuntrar både personalen inom småbarnspedagogiken och familjerna att satsa på barnens cykling. Samarbetet görs och utvecklas med olika idrottssällskap, företag inom idrottsbranschen och stadens idrottstjänster. Personalen inom småbarnspedagogiken utbildas systematiskt för att främja barnens rörlighet.

Svenska bildningstjänster kräver att varje enhet inom småbarnspedagogiken innehåller i planen för läsårsplanen en beskrivning av hur de ska jobba för att främja barnens dagliga rörlighet. Dessutom ordnas verkstäder i vilka personalen inom småbarnspedagogiken erbjuds möjlighet till att dela goda praxis till varandra.

Med följande åtgärder uppnår vi målen.

• Lystiloikkaus (Lusthopp) är en del av småbarnspedagogiken. Den genomförs tillsammans med idrottssällskap och företag inom idrottsbranschen och den är avsedd för barn under förskoleåldern inom småbarnspedagogiken i Esbo.
• Sukupolvet yhdessä (Generationer tillsammans): Gemensam motion för seniorer och barn. I samarbete mellan stadens idrottstjänster och finskspråkig småbarnspedagogik.
• Kieltä liikkeellä (Språk i rörelse): Läromaterial för daglig fysisk aktivitet och ledd motion som stöd för språkinlärning hos barn med invandrarbakgrund. I samarbete med språk- och kulturlärare.
• Tips om gruppmotion för familjer som inte rör på sig, i samarbete med idrottstjänster.
• Lystiloikka (Lusthopp): Esbos eget brädspel som inspirerar till motion. Barnen planerar egna motionsstunder, utvecklar lekar och nya motionssätt. 
• Cykelveckans syfte är att inspirera och uppmuntra personalen inom småbarnspedagogiken till cykelfostran tillsammans med familjerna. Starten uppmuntrar att fortsätta med cykling i vardagen såväl på enheterna inom småbarnspedagogiken som på familjernas fritid.

Målet är att möjliggöra en trevlig idrottsupplevelse för alla. Som en del av skoldagen planeras aktiviteter, såsom Liikuntavälkkä (Motionsrast) och aktiva stunder under lektioner och morgonen.

Ett närmare samarbete görs med sällskap och organisationer för att genomföra fler aktiva stunder under skolans vardag.

Svenska bildningstjänster ordnar turneringar och evenemang i olika grenar under läsåret. De viktigaste är Stafettkanevalen som ordnas i maj och täcker hela Finland, samt en friidrottstävling som ordnas i Grankulla. Även i olika bollsporter har man traditionellt ordnat skolturneringar, varav bland annat fotboll och handboll har varit populära.

Syftet med gymnastikundervisningen är att stöda studerandenas välbefinnande, utveckling och inlärning. Inom gymnastik lär man kunskaper och uppgifter med av vilka studeranden kan bedöma, upprätthålla och utveckla sin fysiska, sociala och psykiska funktionsförmåga. Syftet med undervisningen är att styra studeranden till att ta ansvar för sin fysiska aktivitet samt funktions- och studieförmåga. Inom undervisningen framhävs betydelsen för gymnastik, som främjar det övergripande välbefinnandet, som en del av den aktiva livsstilen. Studeranden bygger en positiv kroppsrelation och jagbild med gymnastik.

Inom gymnastiken upplever studeranden glädje, lyckande och motionskunskaper, samt lär sig sätt att upprätthålla och utveckla sitt eget orkande. Inom gymnasiets gymnastik främjar man alla studerandes jämställdhet och jämlikhet.

Gymnastikens uppgift och mål genomförs genom att lära på ett mångsidigt och säkert sätt med beaktande av möjligheter som erbjuds av olika studiemiljöer och årstider. Inom undervisningen används olika arbetssätt och metoder, görs studerandena delaktiga i planeringen och bedömningen av verksamheten, samt styrs dem till att ta ansvar för sin egen och gruppens verksamhet och säkerhet.

I Esbo finns elva gymnasier varav gymnasierna Haukilahden och Leppävaaran lukio har en idrottslinje.

Omnia är medlem i huvudstadsregionens idrottsakademi, det vill säga Urhea, vilket gör det möjligt att koppla elitidrotten till yrket eller gymnasieutbildningen på ett flexibelt sätt. Träning genomförs som grenspecifik eller allmän träning vid läroanstalten samt i samarbete med huvudstadsregionens idrottsakademi Urheas grengrupper.

Omnias idrottsinstitut är avsett för studerande som har satt upp höga mål för framgången i idrott och studier. Idrottskarriären kan kombineras med yrkesstudier samt gymnasiestudier i Esbo vuxengymnasium. Idrottsträning kan inkluderas i utbildningen. Av idrottsträning och deltagande i tävlingar inom den egna grenen kan man få studieprestationer för alla grundexamen inom yrkesutbildningen som erbjuds i Omnia.

Vi främjar barnens jämlika möjlighet till deltagande och rätt till en trygg barndom och ungdom. Vi förebygger fritidens ojämlikhet och utslagningen. Vi förtätar och ökar samarbetet med sällskap för att möjliggöra hobbyer för barn och unga. Hobbystigen gör det möjligt att barnens motoriska och sociala färdigheter utvecklar i olika åldersgrupper. I klubbverksamheten förbinder man sig till principerna för hållbar utveckling inom fostran. Barn och unga beaktas jämlikt. Vårt mål är att mer aktivt utnyttja digitaliseringen som aktiverare. Vi utökar förhållandena för motion och möjligheterna till användning av skolornas gymnastiklokaler på eftermiddagar och under semester.

• Vi ökar antalet deltagare i högstadieskolornas onsdagseftermiddag till cirka tusen unga per vecka och utökar grenutbudet områdesspecifikt, samt ökar antalet verksamhetsställen med många grenar. Vi ökar antalet grupper för tillämpad motion.
• Vi utökar verksamheten för lågstadieeleverna i klasser 5 och 6 med sällskap till 12–14 skolor runt om i Esbo.
• Vi inleder hobbyverksamheten för eleverna i klasser 1–4 i samarbete med sällskap i hela Esbo. I enlighet med Esbomodellen äger verksamheten rum genast efter skoldagen i 10–12 skolor.

Det är viktigt att alla barn och unga skulle hitta ett behagligt sätt att röra på sig och syssla med något. Utöver motionsgrupper med låg tröskel och grenförsök erbjuder vi även personlig, kostnadsfri motionsrådgivning. Målet är att uppmuntra Esbobor i olika åldrar att röra på sig. Ett barn och eller en ung person kan styras till motionsrådgivningen antingen genom hälsovården, eller vårdnadshavaren kan ringa och boka tid för mottagningen.  Motionsrådgivarens besök på skolorna är också ett bra sätt att nå elever, ge motionsrådgivning och skapa nya samarbetsmodeller med skolpersonalen.