Skolcentret Monikko i Alberga är bra för användarna och miljön

  • Småbarnspedagogik
  • Undervisning
  • Arbete
Publicerad: 23.12.2021 11.07Uppdaterad: 7.4.2022 9.34
Maria Laurén-Lindholm, Elli Nylund, Janne Oinonen och Riikka Immonen njuter av möjligheterna som den nya skolbyggnaden erbjuder.Bild: Sami Heiskanen

I det nya och moderna skolcentret Monikko i Alberga fortsätter studiestigen oavbrutet från småbarnspedagogiken till högstadiet. Undervisning ordnas på finska och svenska.

Ljust, öppet, stiligt och oväntat tyst – sådant är skolcentret Monikko i Alberga. När man går in i huvudaulan, ser man både ett trivsamt bibliotek med läshörnor och ett öppet auditorium med ett aulautrymme. Naturligt ljus strömmar in genom fönstren.

Här fungerar Alberga skola, finskspråkiga Leppävaaran koulu, Monikon päiväkoti samt Alberga daghem och förskola. För tillfället finns även Kilon koulus tillfälliga lokaler i Monikko.

Skolcentret erbjuder lokaler för undervisning och småbarnspedagogik på finska och svenska, sammanlagt för 1 300 barn. Trots detta är det tyst i korridorerna. Ett glatt sorl av röster börjar först när eleverna har rast.

– Akustiken och ljudisoleringen fungerar utmärkt och man har inte behövt oroa sig för arbetsron, gläds Maria Laurén-Lindholm, rektorn för Alberga skola.

Lokalerna i skolcentret Monikko anpassar sig till flera olika behov

Skolcentrets lokaler har planerats så att de kan anpassas och användas på olika sätt. Till exempel kan de flesta klassrummen förenas till större rum med hjälp av flyttbara mellanväggar. De mindre rummen erbjuder utrymme för arbete i smågrupper.

Personalen berömmer möjligheten att anpassa lokalerna till olika behov.

– Skollokalerna i Monikko har byggts utgående från läroby-modellen i enlighet med Esbos egna anvisningar för skolplanering. Lösningens funktionalitet söker kanske ännu sin form eftersom vi på grund av coronapandemin inte har kunnat använda lokalerna i så stor utsträckning som det var för avsikt, berättar Janne Oinonen, rektorn för Leppävaaran koulu.

Personalen har deltagit i planeringen av lokalerna från början.

– Vi fick se byggnadsritningarna och besökte olika skolor för att bekanta oss med lösningar som fungerar bra i dem, berättar Elli Nylund, ledaren för Alberga daghem och förskola.

– På daghemmets sida fick vi bland annat en större idrottssal än vanligt, ett separat kaklat utrymme för vattenlekar samt ett verkstadsutrymme för snickeri och hantverk. Vi använder lokalerna turvis med det finskspråkiga daghemmet Monikon päiväkoti.

I Monikko studerar man på finska och svenska

Man hör både finska och svenska i korridorerna i Monikko. Det är inte så väldigt vanligt att undervisa på både finska och svenska under ett och samma tak. I Monikko kom man fram till denna lösning bland annat av praktiska orsaker: det var kostnadseffektivt att bygga gemensamma lokaler i en och samma byggnad. I Monikko har skolorna gemensamma idrottssalar, hantverkslokaler och musikklassrum.

Trots att man strävar efter kostnadseffektivitet och besparingar med den stora byggnaden, är det viktigare att barnen får en oavbruten studiestig från småbarnspedagogiken till högstadiet. Det är lätt för barnen att flytta över från daghem till skolan och från en årskurs till en annan, då de känner både lokalerna och lärarna från förut.

I praktiken har lösningen haft även flera andra positiva påföljder.

– I våra svenskspråkiga enheter syntes till exempel den kulturella mångfalden inte på samma sätt som i de finskspråkiga enheterna. Det är fint att barnen nu får se den kulturella mångfalden här. Därtill tror jag att det är bra att de finskspråkiga barnen får höra svenska i sin vardag. På så sätt kan de förstå redan som unga att Esbo också har svenskspråkiga invånare, beskriver Elli.

Barnen har vant sig smidigt vid vardagen i den nya skol- och daghemsmiljön, och de bildar nya vänskapsförhållanden på rasterna oavsett språkbarriärerna. Daghemmen och skolorna samarbetar även i övrigt.

– Båda daghemmen har sina egna kompisgrupper på den andra sidan. När man träffas hälsar man och sjunger sånger på båda språken, berättar Elli.

Ledaren för Monikon päiväkoti, Riikka Immonen, är likaså glad över att man gör saker tillsammans.

– Jag upplever att fördelen med vårt samarbete är att såväl barnens som de vuxnas vetskap om språk ökar och vi har möjlighet att lyfta fram exempelvis olika traditioner och fira fester tillsammans.

Det miljövänliga och energieffektiva Monikko

Skolcentret Monikko ser hypermodernt ut, men i verkligheten kombinerar byggnaden effektivt nytt och gammalt. En del av helheten utgörs av den gamla skolbyggnaden som blev färdig år 1939 och som bevarades och renoverades så att den uppfyller nutidens tekniska och funktionella krav.

Energikonsumtionen i skolcentret har optimerats så att olika inomhusförhållanden har indelats i separata zoner. Uppvärmningssystemet använder både jordvärme och fjärrvärme, och tack vare jordvärmen är byggnadens koldioxidutsläpp 65 procent mindre än när man använder den traditionella fjärrvärmen. En del av elen produceras med solpaneler som finns på taket på den nya byggnaden. Ytterväggarna har också bättre värmeisolering än vanligt, vilket bidrar till skolcentrets energieffektivitet.

I vardagen syns energieffektiviteten i skol- och daghemsmiljön i form av fungerande vardagslösningar. Till exempel släcks ljusen automatiskt när man går ut ur rummet.

 

Artikeln har ursprungligen publicerats i Esbo stads personaltidning Espressi. Text Pi Mäkilä och foto Sami Heiskanen.

Alberga
  • Jobba för Esbo