Olika modersmål, gemensamt arbete

Denna text har ursprungligen publicerats i Espressi-tidningen i mars 2023.

--

På allt fler arbetsplatser talar de anställda också andra språk än finska och svenska. På Esbo stads arbetsplatser vet personalen att flerspråkighet är en rikedom och inget att vara rädd för.

När det talas närmare tio olika språk på en arbetsplats kan det hända att alla inte hela tiden förstår vad man talar om. Ibland kan en sådan situation leda till rätt så skojiga missförstånd.

”Vi hade en webbkurs som gick på svenska, och en av mina arbetskamrater missförstod ett ord. Slutligen frågade den här kollegan oss andra i chatten, varför läraren talar om kannibalism. Jag minns inte vilket ord det handlade om, men det här ledde till en hel del skratt, som inte alls ville ta slut”, säger Grace Ondo, som arbetar som koordinator vid Espoo Talent Hub.

De officiella arbetsspråken på Graces arbetsplats är finska och engelska – och ofta en blandning av de två. Graces modersmål är franska.

”Jag har arbetskamrater vars modersmål bland annat är vietnamesiska, kinesiska, spanska, ryska, engelska, svenska och ukrainska.”

I Espoo Talent Hub, som grundades för nästan två år sedan, arbetar tre olika team, som alla på ett eller annat sätt jobbar med flerspråkighet och kulturell mångfald. Espoo Talet Hub vill bland annat sammanföra högutbildade invandrare och arbetsgivare i Esbo, så den flerspråkiga och multikulturella bakgrunden är till stor hjälp.

”Vi är lite under trettio personer som jobbar här och i praktiken har vi öppet för alla Esbobor. Vi ordnar regelbundet olika slags evenemang, till exempel frukostevenemang för högutbildade invandrare, där deltagarna får tips med arbetssökning”, berättar Trang Pham, som jobbar i samma team med Grace.

Både Trang och Grace är överens om att en flerspråkig arbetsgemenskap har mycket att ge.

”Vi talar olika språk, men dessutom kommer vi från olika bakgrunder. Varje person bidrar till teamet med olika sätt att jobba, vilket kan vara en stor rikedom. Vi stöder varandra och kan lära oss mycket av varandra. En sådan här arbetsgemenskap är mycket inspirerande och intressant”, säger Trang.

Grace påpekar att många undersökningar visar att ett väl lett, multikulturellt och flerspråkigt team i snitt är mer produktivt än ett team där alla kommer från samma kultur.

”Om man vill få tillväxt i sin business, lönar det sig absolut att satsa på ett sådant här team. Det kräver visserligen ett gott ledarskap, i annat fall blir resultaten lätt de motsatta”, säger hon.

De menar att det dock också i övrigt lönar sig att sträva efter en flerspråkig arbetsgemenskap.

”I många branscher råder brist på arbetskraft och det är ett faktum att det inte finns tillräckligt med finländsk arbetskraft för alla uppgifter. Dessutom lönar det sig att i synnerhet inom den offentliga sektorn hålla i minnet att det är viktigt att erbjuda tjänster åt skattebetalare på språk som de förstår”, säger Grace.

För ett företag som vill nå ut till den internationella marknaden kan en flerspråkig arbetsgemenskap vara ännu viktigare.

”Ett mångsidigt team är en stor hjälp till exempel om företaget vill utvidga sin verksamhet utomlands. När en del av medlemmarna i teamet redan är proffs från ett annat land, känner de till och förstår situationen i det andra landet”, påpekar Trang.

Trots att flerspråkighet kan vara en stor resurs för en arbetsgemenskap, är det inte alltid lätt att arbeta i en flerspråkig miljö. Grace och Trang påpekar att det ofta känns tungt att tala ett främmande språk, eftersom det kräver mycket hjärnarbete.

”När man jobbar som expert och samtidigt hela tiden måste anstränga sig för att förstå, kan arbetet kännas verkligt belastande. Även om alla förstår enkel finska, kan man inte utgå från att de finskspråkiga ska fungera som språklärare”, säger Grace.

”De kan vara tvungna att öva sig på att tala långsamt och på lätt finska”, säger Trang.

Enligt Grace och Trang lönar det sig att komma överens om klara regler för vilket språk som används i olika situationer på arbetsplatsen. I Espoo Talent Hub byts språket ofta naturligt från finska till engelska och tillbaka, allt efter vad som känns naturligt.

I alla situationer och i alla arbetsgemenskaper känns det ändå inte som en hållbar lösning att byta språk till engelska. I Esbo centrum ligger Kannusalen, som producerar konstupplevelser från musikklubbar till scenkonst och olika slag av filmupplevelser. I Kannusalen jobbar ungefär tio personer, från ljudtekniker till kulturproducenter.

Trots att alla inte har finska som modersmål, håller man fast vid att arbetet sköts på finska.

”Vi kräver inte perfekta kunskaper i finska. Eftersom vi talar finska, lär sig de som inte kan språket det vid sidan av jobbet. Många av dem kan ha bott i Finland i åratal, men eftersom man alltid talat engelska med dem, har de inte lärt sig finska”, säger ansvarig producent Simppu Silaste, som jobbar i Kannusalen.

Simppu har många års erfarenhet av hur man klarar sig i en flerspråkig arbetsmiljö, också om man i början saknar ett gemensamt språk.

”Det är sant att det ofta kunde vara lättare att byta till engelska. Men det är mycket viktigt för oss att vi hjälper de proffs som flyttat till Finland att också lära sig språket.

En flerspråkig arbetsgemenskap är en fördel enligt Simppu, också för att Kannusalen ligger i ett område där 40 procent av invånarna talar något annat språk är finska eller svenska som modersmål.

”Jag tror att våra kunder har lättare att besöka oss när de ser att de har något gemensamt med personalen”, säger Simppu.

Andrés Soromaa, som är inne på sin tredje månad som produktionsarrangör i Kannusalen, är ett gott exempel på detta. Den chilensk-finska Andrés arbetade tidigare med presentationsteknik i Chile. Han lockades av tanken att flytta till Finland, eftersom han ville förbättra sina kunskaper i finska. Det gick dock inte så lätt.

”Det är först här jag börjat lära mig finska ordentligt. Man talade nog finska med mig när jag var barn, men jag har egentligen hunnit glömma bort språket helt. Nu när mina arbetskamrater talar finska, lär jag mig språket vid sidan av jobbet”, säger han.

I synnerhet i början kändes det irriterande att sakna ett gemensamt språk.

”Det är mycket frustrerande när man inte blir förstådd”, säger Andrés.

”Andres har lärt sig massvis på bara tre månader”, berömmer Simppu.

Andrés arbetar i Kannusalen genom en läroavtalsutbildning som tar två år.

”Vi har ofta också mer kortvariga praktikplatser. Idén är att uppmuntra och utbilda anställda, så att de hittar en plats i det finländska arbetslivet”, säger Simppu.

Oberoende om målet är en kortare eller en lägre period i ett jobb, påpekar Simppu, Trang och Grace att ingen arbetsgemenskap borde se flerspråkighet som en tröskelfråga.

”Det är viktigt att det känns tryggt att tala på arbetsplatsen, oberoende av vilket språk man använder. Det lönar sig inte heller att göra språket till en för stor fråga”, säger Grace.

Trang påpekar att ledningen måste vara förstående, i synnerhet vid inskolningen.

”Till exempel är det viktigt att i början fördjupa sig i dokument på ett språk man verkligen förstår”, säger hon.

Både Espoo Talent Hub och Kannusalens anställda berättar att de blivit förvånade över hur viktiga kunskaper i finska är i arbetslivet.

”Vi möter verkligen kompetenta, högt utbildade människor, som inte hittar jobb eftersom de inte talar perfekt finska. Det är galet, för i många uppgifter behöver man ändå inte kunna perfekt finska”, säger Grace.

”Dessutom verkar många vara rädda för att för första gången anställa en person med ett främmande modersmål. Vi hjälper i sådana situationer”, säger Trang.

Simppu säger att man på många arbetsplatser i onödan kommer fram till att enbart tala engelska.

”Det är onödigt att fastna i att tala dålig engelska, om alternativet är att lära sig finska ordentligt och på så sätt bättre komma in i det finska samhället och arbetslivet”, säger han.

I bästa fall kan man också få uppleva ett kulturutbyte i en flerspråkig arbetsgemenskap. De anställda på Espoo Talent Hub har tagit för vana att på högtider ta med sig maträtter från hemlandet till jobbet.

”Vi har ätit amerikansk pumpapaj, fransk tårta och finländska julrätter. Den franska tårtan som Grace hade med sig till jobbet orsakade ett riktigt spektakel, eftersom det fanns en hel del regler kring hur den skulle skäras upp. Den som hittade en figur inne i tårtan fick en krona på huvudet, och jag som var yngst var tvungen att skära kakan under bordet”, skrattar Trang.

Esbo stad stöder sina anställda genom att ordna gratis kurser i finska språket. Kurserna har olika tyngdpunkter, allt efter hurdana behov de anställda har. På programmet finns samtal, aktivering av språkkunskaperna och övningar i skrivande och hörförståelse.