Minskning av matsvinn som en del av hållbar konsumtion

  • Esbo stad
  • Ungdomsarbete
  • Undervisning
6.9.2022 4.34Uppdaterad: 13.9.2022 4.09
Skolelever på lunchrast.
Unga påverkar kompositionen av menyerna genom att berätta vilken mat de vill äta och utveckla recept.Bild: MySome

Minskning av matsvinn är alltid en aktuell punkt på agendan för daghem, skolor, gymnasier och ungdomsgårdar. I skolor och gymnasier har man redan i flera år arbetat för att minska matsvinnet. På motsvarande sätt lär man på ungdomsgårdarna unga att laga läckra måltider av svinnmat.

Inom småbarnspedagogiken och undervisningen har man lyckats minska matsvinnets totala mängd med cirka fyra procent per år. Cateringleverantörer är skyldiga att mäta mängden bioavfall och uppge hurdana åtgärder de har vidtagit för att minska matsvinnet och hur stor minskningen är.

"Äkningen av livsmedelspriserna är ny ett oerhört aktuellt ämne även i hushållen. Inom måltidsservicen som ordnas av Esbo stad har man alltid granskat priserna, men nu kommer förmodligen allt fler att fundera över vilken mat de köper och lagar. Maten har också i allt större utsträckning en inverkan på miljön och därför lönar det sig att fästa uppmärksamhet också vid hur det lönar sig att inta måltider och vad matsvinnet orsakar", säger Minna Ahola, måltidstjänstdirektör vid Esbo stad.

När maten smakar, minskar svinnet

”Hälsosam kost är viktigt med tanke på ork och lärande”, konstaterar Harri Rinta-aho, sektordirektör för sektorn för fostran och lärande. ”Det vore bra om barn och unga äter mat varje dag i daghem, grundskolan och på gymnasiet.”

Och när maten smakar, minskar svinnet. I skolorna i Esbo har eleverna många möjligheter att påverka måltiderna. 

Våren 2021 inleddes på högstadier ett skolmåltidsprojekt och syftet med det är att få eleverna att äta mer skolmat. Till verkstadsarbetet valdes fyra finskspråkiga skolor och en svenskspråkig skola.

I skolmåltidsprojektet utarbetades idéer bland annat om hur uppskattningen för maten kunde ökas, så att maten som läggs upp också äts upp och matsvinnet, det vill säga tallrikssvinnet minskas.

Informationen som samlades in under verkstäderna har nu granskats och härnäst är avsikten att pilottesta olika åtgärder som föreslagits. Om pilottesten visar sig vara framgångsrika, kan praxisen spridas till andra skolor och gymnasier.

Lugnare och trivsammare måltider

Ett av de mest intressanta fynden i Skålmåltidsenkäten var inverkan av trivsamheten i matsalen. Enligt elevernas respons kan kötiderna i skolrestaurangerna vara långa och matsalen högljudd. I projektet utreds möjligheten att ändra linjen så att den blir effektivare, varvid kötiderna skulle minska och eleverna kan börja äta snabbare. Dessutom kan man vid byggande av nya skolor och renovering av gamla skolor fästa ännu mer uppmärksamhet vid trivsamheten i lokalerna och minskning av buller.

Skolorna och gymnasierna får även grunda kund- och matråd. Syftet med råden är att eleverna ska diskutera måltiderna med kökspersonalen och lärarrepresentanterna. I kundrådet funderar man över hur man kan samarbete för att utveckla maten och måltidssituationen.

”Vi samarbetar gärna och uppmuntrar till grundande av dessa råd och utveckling av deras verksamhet. Jag har den uppfattningen att eleverna gärna deltar i råden”, berättar Ahola.

Utveckling med beaktande av näringsrekommendationer och perspektivet för pedagogik

Vid planeringen av menyerna följs närings- och åldersgruppsspecifika måltidsrekommendationer. Alla tycker inte nödvändigtvis om allt som serveras. Då är det bra att komma ihåg att skol- och daghemsmåltider alltid även har en pedagogisk betydelse, det vill säga att det är bra att lära sig smaka nya smaker och maträtter.

Barnens och de ungas favoriträtter har år efter år varit fiskpinnar, spenatplättar, morotsbiffar, köttbullar, traditionell makaronilåda och vissa typer av gröt, och dessa införlivas givetvis i menyn.

Nya maträtter erbjuds flera gånger, så att man ser om barnen och de unga vill äta dem. Om man inte tycker om den ifrågavarande maten och det uppstår matsvinn, lönar det sig inte att ha den maten på menyn.

Vegetarisk mat erbjuds dagligen i grundskolor och gymnasier

Vegetarisk mat finns dagligen som ett andra alternativ, men det finns önskemål om att den ska vara godare. För klasser i huslig ekonomi har man ordnat recepttävlingar för att utveckla den vegetariska maten och de bästa recepten har kommit med på skolmenyerna. På det här sättet har eleverna fått delta i utvecklingen av måltiderna som de serveras.

Under Matsvinnsveckan påminns barn och unga även om att det lönar sig att endast ta så mycket mat på tallriken som man orkar äta upp.Bild: MySome

Ta så mycket som du orkar äta

Den nationella Matsvinnsveckan firas på alla skolor 12–18.9.2022.

Cateringleverantörerna planerar egna evenemang för Matsvinnsveckan. Syftet är att ge mer information om minskningen av matsvinnet och om hållbara matval. Barn och unga påminns även om att det lönar sig att endast ta så mycket mat på tallriken som man orkar äta upp.

En del skolor och läroverk använder biovågar i restaurangerna. På det här sättet ser eleverna själva efter måltiden hur mycket bioavfall som uppstår av maten som inte äts upp.

Det är viktigt att följa upp antalet matgäster

För att minska matsvinnet måste man kunna bedöma antalet matgäster. Cateringleverantörer är lyckligtvis duktiga på det, då bedömningen har gjorts redan i flera år. Enligt Ahola äter cirka 90–100 procent av lågstadieeleverna skolmaten, eftersom man går och äter under ledning av läraren. När det gäller högstadieelever och gymnasieelever, minskar antalet.

Skolor och läroverk informerar sin egen måltidsservice om ändringar i antalet elever på förhand. Till exempel kan det på våren förekomma utflyktsdagar och lägerskolor, och provveckor är bra att gå igenom i början av läsåret, eftersom alla elever inte äter på gymnasiet under dem.

Även faktureringssättet har ändrats. Tidigare har merparten av måltiderna fakturerats staden enligt det totala antalet elever, oberoende av om alla åt eller inte. Från början av 2022 betalar staden alla cateringleverantörer endast för måltider som faktiskt har ätits och man talar alltså om tallriksbaserad fakturering. Det nya sättet att fakturera underlättar minskningen av matsvinn ytterligare, eftersom man med hjälp av det får mer exakt statistik över antalet matgäster. 

Förnyelsen gäller endast grundskolor och gymnasier. I daghem är det större variation på antalet barn, vilket innebär att maten faktureras utgående från förhandsbeställningar. Därför är det viktigt att vårdnadshavarna på förhand meddelar frånvaron som man känner till i god tid till daghemmen. Då kan mat lagas i lämpliga mängder för de närvarande barnen, och det förhindrar att matsvinn uppstår.

Överbliven mat doneras till välgörenhet

Om det blir mat över, kan den doneras till välgörenhet.

Under den värsta pandemitiden deltog en del av eleverna i distansundervisning, varvid de fick hämta matkassar på skolorna och läroverken. Kassar som inte hämtades, donerades då till aktörer som förmedlar mathjälp.

På ungdomsgårdar lär man sig laga läckerheter av svinnmat

En del av Esbos ungdomsgårdar utnyttjar matbutikernas svinnmat, där bäst före-datumet är på väg att gå ut eller som butiken har tagit bort från hyllorna, men som ännu är ätbar.  

Till exempel har Suvela ungdomsgård ett avtal med den lokala Alepa-butiken om att ungdomsgården kan på fredagar gå till butiken och fråga om det finns någon svinnmat eller bäst före-mat till de unga. 

Suvelas ungdomsledare Susanna Heinälehto berättar att ungdomsgården har fått svinnmat donerat till sig ett par gånger i månaden. Vanligen har man kunnat hämta frukt och grönsaker från butiken, men ibland också bröd.

Heinälehto berättar att de unga har varit entusiastiska över de gemensamma matlagningsstunderna och de har lagat maten på många olika sätt. Man har kunnat steka potatis i stekpanna, men frukterna har de unga ofta ätit som mellanmål som de är.

Under de brådast kvällarna besöks ungdomsgården av fler än ett hundra unga, vilket innebär att svinnmaten försvinner snabbt in i munnen på de växande unga.

  • Hållbar utveckling
  • Gymnasieutbildning
  • Grundskola
  • Ungdomstjänster
  • Småbarnspedagogik