Mikko Kujanpää

  • Musik
10.11.2021 13.32Uppdaterad: 17.8.2023 7.45
Kontrabassist håller sitt instrument.
Bild: Esko Keski-Oja

Kontrabas, vice stämledare

Mina första steg som orkestermusiker tog jag redan som tonåring i Seinäjoki stadsorkester under de första åren av 1990-talet. De många konserterna allt från Tangomarknaden till operadiket som min lärare Mikko Rantalainens pultkamrat gav mig en paradplats med insyn i musikerns vardag. Upplevelserna från sommarläger och ungdomsorkestern var livsviktiga när frågan om yrkesval blev aktuell i gymnasiet.

Efter att jag inlett studierna vid Sibelius-Akademin gjorde jag många kurser även vid jazzavdelningen och bekantade mig med periodinstrument – jag studerade även kontrabasens föregångare violone en tid.

Min historia i Tapiola Sinfonietta började vid millennieskiftet då jag gjorde ett vikariat i ett års tid. Ungefär fem år senare lyckades jag i en ordinarie provspelning, och sedan dess har jag varit fast anställd i orkestern.

Under de senaste åren har min roll i vår arbetsgemenskap utökats. Mitt musikermedlemskap i den konstnärliga ledningsgruppen visar på orkesterns förtroende för att jag enligt bästa förmåga strävar till att ha en mångsidig repertoar som utvecklar orkestern. Det är även viktigt att vår musik når så många esbobor som möjligt, oberoende av deras utgångslägen.

Mina fritidsintressen verkar växla enligt säsongen, men schack och stjärnfotografering har varit bestående inslag. Genom cyklandet till jobbet har jag hittat intresset för löpning, som har lett mig ända till att delta i maratonlopp.