Glad samernas nationaldag!

På Esbo stads jämställdhetskommittés möte i januari berättade Niila Rahko, planerare vid Institutet för hälsa och välfärd, om samefrågan som en del av kommunens jämställdhets- och likabehandlingsarbete – vad jämlikhet och jämställdhet innebär för samerna. Under sitt framförande behandlade Rahko också samekulturen och verksamheten inom enheten för psykosocialt stöd Uvja i Finland.

Jämställdhetskommittén har också inlett en dialog med Sametinget. Syftet med dialogen är att öka medvetenheten om samernas kultur och att rikta blicken mot framtiden i Esbo samt att inleda ett samarbete med Sametinget. Esbo stads jämlikhetskommitté anser att samernas rätt att bevara och utveckla sitt språk och sin kultur samt de särdrag som gäller samerna i tjänster bör utsträckas också till städer utanför hembygdsområdet. Enligt jämställdhetskommittén behövs det en utredning om hur kulturellt tryggade tjänster på ett ändamålsenligt sätt kan ordnas på de tre samiska språken i städer. Samerna ska ha rätt att leva som samer också utanför hembygdsområdet.

Den 6.2 flaggar vi i Esbo till ära för samernas nationaldag. Dagen påminner oss om hur viktiga samerna, de samiska språken och den samiska kulturen är. Alla samiska språk som talas i Finland, det vill säga nordsamiskan, enaresamiskan och skoltsamiskan, är hotade språk.

Att använda sitt modersmål och stärka läskunnigheten är viktiga sätt att hålla språken levande. Även i biblioteken i Esbo finns det böcker för barn, unga och vuxna på samiska.

Glad samernas nationaldag! Buori sámi álbmotbeaivvi buohkaide! Pyeri säämi aalmugpeivi puohháid! Šiõǥǥ saaʹmi meersažpeiʹvv pukid!

Kommittén bad ledamoten i Sametinget Janne Hirvasvuopio att berätta om de utmaningar som samerna står inför. 

I dag bor största delen av samerna utanför Sápmi. Enligt uppskattningar bor upp till två tredjedelar av samerna i Finland redan nu någon annanstans – i Rovaniemi, Uleåborg, Helsingfors, Tammerfors, Jyväskylä och andra städer. Detta är en betydande samhällelig förändring, som sporrar oss att fundera på hur samernas rättigheter till det egna språket och den egna kulturen förverkligas också i städernas tjänster.

Ingen upphör att vara samisk när hen flyttar. Men alltför ofta går rättigheterna förlorade.

Grundlagen och samiska språklagen tryggar samernas rätt att bevara och utveckla sitt språk och sin kultur. I praktiken är dessa rättigheter dock bundna till hembygdsområdet. När en same flyttar bort från hembygdsområdet blir det ofta så att hens samiskhet inte längre beaktas i tjänster.

Undersökningen SÀRA, som gjordes av Lapplands universitet år 2019, visade tydligt detta problem: städernas tjänstesystem identifierar inte samerna som användare av tjänsterna. Kulturorienterade tjänster och tjänster på samiska är sporadiska eller saknas helt och hållet. Detta är inte ett problem som endast gäller enskilda kommuner, utan en strukturell brist.

Tillgången till småbarnspedagogiska tjänster och skoltjänster på samiska är en central fråga. I Helsingfors, Rovaniemi och Uleåborg har det under de senaste åren grundats nordsamiska språkbon och grundskoleklasser. Det är viktiga steg, men de täcker bara en liten del av behovet – och gäller bara ett av de tre samiska språken.

Särskilt när det gäller enare- och skoltsamiska är situationen oroväckande. Många familjer blir tvungna att fatta beslut om var de ska bo utifrån var barnet har möjlighet att lära sig sitt eget språk. Detta är varken jämlikt eller hållbart.

Den tidigare City Sámit-verksamheten i huvudstadsregionen upphörde år 2019. Nu har vi inlett en ny fas.

Vi har grundat föreningen Etelä-Suomen saamelaisyhdistys – en organisation av samer, för samer. Föreningen är avsedd för samer som hör till enaresamiska, skoltsamiska och nordsamiska språkgrupper och som uppfyller de villkor som anges i föreningens stadgar. Föreningen börjar ta emot medlemsansökningar i början av 2026. Föreningens syfte är att förenhetliga den kulturella samhörigheten bland samerna i Södra Finland och huvudstadsregionen samt att stärka språkens och kulturens livskraft också utanför Sápmi.

Som stöd för vår verksamhet ordnar vi på samernas nationaldag ett evenemang för vuxna där vi får höra samemusik och lyssna på tal samt firar att sametingslagen har godkänts.

De samiska föreningarna i städer spelar en allt viktigare roll. Samiska föreningar fungerar som små kulturella kärnor: de erbjuder kamratstöd, möjligheter att använda språket och gemenskap. Kring dem har det uppstått en levande, flerspråkig och mångkulturell samisk gemenskap. Utan tillräckliga resurser och strukturellt stöd kan föreningarna ändå inte bära hela ansvaret.

Det är dags att vidga vår uppfattning om vad samiskhet innebär. Den finns kring oss på städernas gator, i skolor och på arbetsplatser. När vi talar om samisktalande och om kulturorienterade tjänster menar vi hur de grundläggande friheterna och rättigheterna förverkligas – inte om specialarrangemang.

Samer som bor i städer vill inte ha särbehandling, utan likabehandling. Vi vill att vårt språk och vår kultur ska ses som en resurs, inte en avvikelse.

Ordförande för föreningen Etelä-Suomen saamelaisyhdistys

Ledamot i sametinget

Dearvvuođaiguin/ Hälsningar/ Yours sincerely,

Janne Hirvasvuopio (he/him)
Ráđđeaddi EU-ossodagas / Rådgivare i EU-enheten
Koordinator, Youth Together for Arctic Futures & Sámi Youth Network