Först platsen, sedan namnet
Mattby, Esboviken, Storåkern. Namnen vittnar om lokalhistoria och belyser områdets särdrag och kultur. Men varför finns Kometgatan och Rymdbanan i Olars?
Ett namn ska i första hand vara funktionellt och informativt, inte roligt eller fyndigt”, säger Aurora Salmi, som är namnplanerare.
Tapio är skogens konung och därför har Hagalund – Tapiola på finska – namn som anknyter till djur och finska sägner. I Esboviken återspeglar namnen närheten till havet och runt kyrkan syns kyrkrelaterade namn.
I Olars är namnen plötsligt väldigt högtflygande, men Salmi har en kulturhistorisk förklaring också till det.
”Det fanns en gång i tiden en gård där som hette Solberga, därav namnen som associerar till solen och rymden”, säger hon.
När man öppnar ögonen finns det namn överallt: gator, parker, byggnader, kommersiella produkter och offentliga tjänster. Allt som vi vill identifiera behöver ett namn.
Salmi har arbetat för Esbo stad i tre år och är en av två namnplanerare. Hon har ett nära samarbete med sin kollega Sami Suviranta.
Som ett lapptäcke
”Jag kan inte ta åt mig äran för namngivningen av något befintligt område, eftersom planeringsprojekt för stora områden kan ta flera år. Det är långsamma samarbetsprocesser”, säger Salmi.
Förutom namn som används i detaljplaneringen ombeds gruppen att komma med synpunkter på frågor som namn på skolor och busshållplatser.
När en ny gata byggs i ett gammalt område behöver den ett nytt namn.
”Vi sätter oss in i områdets historia och använder befintliga namn och namn som redan används av lokalbefolkningen”, beskriver Salmi processen.
Namn som är kopplade till en viss tid
Geologvägen fick nyligen sitt namn efter en stadsplan i Otnäs, där det sedan länge finns gator som är uppkallade efter yrkesnamn, till exempel Stenkarlsvägen och Betongblandargränden. Huvudgatan i området är Karlfolksvägen.
”Utgångspunkten är att namnet inte ska översättas, utan utformas på både finska och svenska samtidigt. En direktöversättning av Miestentie skulle kunna vara Männens väg, men gatunamnet ska samtidigt koppla ihop närliggande namn. När namnet Miestentie – Karlfolksvägen innehåller orden mies och karl hänvisar det till den angränsande gatan, som är Kivimiehentie – Stenkarlsvägen”, förklarar Salmi.
Tvåspråkighet öppnar upp för berättelser
På andra sidan Otnäs bär Sähkömiehentie – Strömkarlsvägen på en ordlek i teknologbyn från mer än 50 år tillbaka.
Sähkömies, elektriker, är ju ett tekniskt yrke, men det svenska namnet ström handlar inte bara om elektrisk ström, utan också om ämnen som strömmat i det lokala Strömlaboratoriet och också det friska älvvattnet. Strömkarl är, enligt folktron, älvens härskare.
År 2018 fick Strömkarlen sällskap av Vedenemonreitti – Strömfrustråket – längs Otnäs strandpromenad.
”Ibland avslöjas berättelserna och kopplingarna först vid granskning av namnen på båda språken”, säger Salmi.
Text: Nora Gullmets. Video: Tero Ikäheimonen.
Denna text har ursprungligen publicerats i Espoo-lehti3/2024. Läs övriga artiklar i Espoo-lehti.