En plats också för mig

Alla som besöker, arbetar eller deltar i kulturevenemang i Esbo förbinder sig att följa principerna för tryggare rum. Syftet är att skapa en atmosfär där alla känner sig välkomna.

Kulturen var den första enheten i Esbo, som införde principerna för tryggare rum. Hack i häl följde idrott och motion, näringsliv och arbetsförmedling.

”Vi har haft de här principerna i åtanke redan tidigare, men att de nu har formulerats tydligt till en enhetlig helhet, påverkar trivseln i våra kulturutrymmen”, säger Leila Koivukangas, chef för barn- och ungdomsavdelningen på Sello bibliotek.

Det handlar alltså inte om att det tidigare skulle ha varit särskilt otryggt i kulturlokalerna och vid kulturevenemangen och att man nu vill förändra det, utan principerna för ett tryggare rum är en del av det arbete för jämlikhet och jämställdhet som Marika Torniainen från kulturavdelningen har varit delaktig i.

”Jag är glad att Esbo kommunfullmäktige i våras beslutade att införa de här principerna i alla sina enheter”, säger Torniainen.

På Sello bibliotek i Alberga finns principerna för ett tryggare rum till påseende på finska, svenska och engelska genast vid huvudingången. Personalen har fått utbildning om vad principerna innebär och fortbildning inom området ordnas årligen.

”Utbildningarna har handlat om till exempel mikroaggressioner ur ett antirasistiskt perspektiv och om att upptäcka och förebygga sexuella trakasserier”, berättar Torniainen.

Under utbildningarna kan temat till exempel vara att konkret formulera vilka ord det lönar sig att använda för att uttrycka sakligt men tillräckligt tydligt, att man inte accepterar dålig behandling.

”Exempel på situationer där personalen har fått ingripa, är när en kund har fällt nedvärderande kommentarer, maskerade som skämt”, säger Koivukangas.

Hon har arbetat inom välfärden för barn och unga i snart 20 år och berättar att det är lättare att ingripa i situationer där barn eller ungdomar beter sig respektlöst mot varandra, än när vuxna gör det.

”Därför är det viktigt att vi har de här gemensamma spelreglerna att hänvisa till när någon uppträder respektlöst. Alla har självklart rätt till sin egen åsikt, men här kan yttrandefriheten ibland komma i konflikt med en grundläggande artighet som gäller i allmänna utrymmen”, fortsätter hon.

”Vi har fått frågan om sådana här regler verkligen behövs. Svaret är ja, eftersom det fortfarande finns människor i vårt samhälle som behandlas respektlöst”, säger Torniainen.

Projektet startade år 2022 som ett resultat av flera diskussioner och idéutbyten som speglade den allmänna utvecklingen i samhället.

”När det gäller kulturen vill vi säkerställa att våra tjänster är tillgängliga för alla. Vår verksamhet är kundorienterad, så det är viktigt att alla känner sig delaktiga.”

Det här är alltså inte någon lista som har dikterats av tjänstemän och beslutsfattare, utan alla kulturenheter har bjudits in att delta i enkäter, intervjuer och workshoppar. Principerna har utarbetats tillsammans med alla som de berör. En jämställdhetsexpert har utformat frågorna till intervjuerna, och utifrån dem har arbetet fortsatt i arbetsgruppen.

”Vi vill utveckla kundupplevelsen så att alla ska känna sig välkomna när de tar del av våra tjänster”, sammanfattar Torniainen.

Leila Koivukangas betonar att principerna för ett tryggare rum faktiskt gäller överallt, så hon uppmuntrar alla att redan hemma prata med sina barn om dem.

Läs mer: KulturEsbos principer för tryggare rum

Text: Nora Gullmets

Denna text har ursprungligen publicerats i tidningen Espoo-lehti 2/2025. Läs övriga artiklar i Espoo-lehti.