Ditt avfall är en värdefull råvara

Avfall ska alltid sorteras så att materialen kan återanvändas och värdefulla naturresurser sparas. Alla som bor i Esbo kan lära sig att minska klimatutsläppen från sin konsumtion genom att sortera rätt och minska matsvinn.

Framgångsrik avfallshantering syns i renligheten i våra hemkvarter: när avfallet sorteras och förs till rätt platser förblir Esbo trivsamt och skräpfritt. Dessutom har sorteringen mycket mer omfattande positiva effekter.

”Med tanke på miljön och klimatet är sortering av avfall väldigt viktigt, eftersom ju mer material som kan återanvändas, desto mindre värdefulla naturresurser behövs för att tillverka produkter”, förklarar utvecklingschef Reetta Jänis.

Färdplanen för ett klimatneutralt Esbo 2030 är stadens plan och strategi för att staden ska bli klimatneutral senast år 2030. I färdplanen beskrivs konkreta åtgärder för att minska utsläppen av växthusgaser i Esbo och främja hållbar utveckling.

Utsläppen har kunnat minskas i synnerhet inom trafik och energiproduktion, till och med mer än vad man kunnat förutse. Esbo strävar också efter att öka återvinningen och minska mängden avfall.

”Konsumtionen av varor och tjänster orsakar cirka en femtedel av utsläppen, så hur väl vi kan utveckla vår cirkulära ekonomi har betydelse”, konstaterar utvecklingschef Niina Nousjärvi.
 

Sortering av avfall innebär att man inte lägger allt avfall i samma avfallskärl, utan att man slänger blandavfall som ska förbrännas, komposterbart bioavfall, papper, kartong, metall, glas och plast i separata kärl.

Sedan år 2023 föreskriver avfallslagen att alla fastigheter ska ha blandavfalls- och kompostkärl. Om det finns fler än fem bostäder i ett husbolag ska det också finnas insamlingskärl för kartong, glas, metall och plast i husbolagets sopskjul.

HRM transporterar avfallet från olika insamlingskärl till vidare behandling. Blandavfallet förbränns i avfallskraftverk till el och värme. Kartong används som råvara för nya kartongprodukter, isolering och fiberförpackningar.

”Till exempel är toalett- och hushållspappershylsor tillverkade av gamla kartongförpackningar. På samma sätt återvinns glas och metall till råvaror”, berättar Jänis.
Även plasten i livsmedelsförpackningar återvinns till förpackningsmaterial, och plast som inte lämpar sig för återvinning förbränns till energi.

Det skulle behövas mycket mer återvunnen plast.

”När det gäller återvinning av plast ska man inte fundera för mycket på om till exempel matförpackningar eller schampoflaskor är tillräckligt rena för återvinning. Plasten i dem behövs i alla fall”, säger Jänis. 

Även om Esboborna sorterar ganska bra finns det fortfarande mycket att förbättra, särskilt inom komposteringen: bland blandavfallet finns fortfarande upp till 40 procent bioavfall som går till förbränning.

”Det är helt galet att bränna vått avfall, så därför måste matresterna komposteras. Kompostering är ett rent och prydligt jobb om det görs på rätt sätt, så det lönar sig inte att undvika det”, uppmuntrar Jänis.

Myllan som produceras i den egna kompostbehållaren kan användas som näringsrikt växtunderlag i trädgården. Kompostavfallet som HRM hämtar transporteras till Käringmossens komposterings- och biogasanläggning, där det omvandlas till biogas och mylla.

Att producera och tillaga mat belastar klimatet och miljön, så mat ska inte slängas bort. I skolorna i Esbo och inom småbarnspedagogiken har man redan i flera år arbetat målmedvetet för att minska matsvinn.

”När maten smakar gott blir det mindre svinn. Därför har även eleverna fått påverka planeringen av menyerna”, berättar Minna-Leena Ahola, måltidstjänstdirektör i Esbo.

I skolorna och daghemmen beställer man råvaror och tillagar maten noga enligt åtgång. Det lönar sig att dra nytta av skolans tips om att minska matsvinn även hemma.

”Man kan också planera en meny hemma, till exempel för en vecka, och bara köpa de råvaror man behöver i butiken. Det är bra att ta en titt i kylskåpet innan man går till butiken, eftersom lagerhållning är ett viktigt sätt att minska svinnet i det egna hushållet”, säger Ahola.

Skolmaten har också en pedagogisk betydelse för att eleverna ska bli bekanta med nya hälsosamma och miljövänliga rätter.
”Man måste till exempel vänja sig vid smaken av baljväxter och vegetabiliskt protein flera gånger innan de börjar smaka bra. Även hemma lönar det sig att prova nya produkter eller ersätta en del av köttet med vegetabiliska produkter”, rekommenderar Ahola.

Barnens miljövänliga matvanor kan till och med komma som en överraskning för föräldrarna, eftersom till exempel gröt är en av de ständiga favoriterna i skolan.
”Eleverna gillar också spenatplättar, grönsaksnuggets och grönsaksbullar samt pastabaserade vegetariska rätter, så det lönar sig att erbjuda dem även hemma”, tipsar Ahola.

Text: Susanna Cygnel.

Denna text har ursprungligen publicerats i Espoo-lehti3/2024. Läs övriga artiklar i Espoo-lehti.