Blogginlägg: Möblerna från den gamla skolan i Norra Hagalund fick ett nytt liv

Under sommaren arbetade jag vid Esbo kompetenscentrum för hållbar utveckling i projektet Kiertotalot, där man söker sätt att utnyttja byggnadsmaterial på nytt. I det här blogginlägget delar jag med mig av mina erfarenheter av att riva den gamla skolan i Norra Hagalund och pilotprojektet för återanvändning, vilket väckte tankar om hållbart byggande och cirkulär ekonomi. 

Byggbranschen producerar en tredjedel av växthusgasutsläppen i Europa, vilket tvingar oss att ändra våra verksamhetssätt. Projektet Kiertotalot letar efter hållbarare alternativ för byggbranschen med hjälp av pilotprojekt. Kanske har du själv någon gång köpt begagnade möbler – vintage- och retromöbler är väldigt efterfrågade. Gamla möbler och second-hand kläder är ett effektivt sätt att främja cirkulär ekonomi. Vad sägs om att expandera det här till dörrar, lås, basketkorgar och tegel?

I pilotprojektet för den gamla skolan i Norra Hagalund fick jag följa med när en möbel i taget togs ut. Första gången jag kom till skolan på Sepontie beundrade jag byggnadens fasad och arkitekturen från 60-talet. Det var synd att en så vacker byggnad måste rivas. Lyckligtvis gavs den gamla skolan en chans att undervisa ännu en elev, nämligen Esbo. Objektet fungerade som ett pilotprojekt för verksamhetsmodeller för rivning och återanvändning. 

Min arbetsuppgift var att inventera byggnadens fasadtegel. Det var lättare sagt än gjort, då det fanns 60 000 tegelstenar. Man strävar efter att riva en del av dem hela och lagra dem för ett nytt objekt. Det är svårt att riva fasadmaterialet intakt, eftersom man inte har planerat att riva byggnaderna. Jag hoppas att planeringen i framtiden fokuserar på byggnadens hela livscykel och återanvändning av material.

Tegel var inte det enda som inventerades och togs i återanvändning vid objektet. Inne i skolan fanns fasta möbler och annat lösöre i gott skick som inventerades och salufördes på den offentliga sektorns auktion i Kiertonet. Före det hade största delen av lösöret redan samlats in från skolan för nytt bruk i de övriga skolorna i Esbo. Via Kiertonet kan privatpersoner och företag köpa möbler, fordon, verktyg eller egentligen vad som helst. Köpta varor hämtas direkt från objektet, vilket underlättar organiseringen av återanvändningen.

De som hämtade om möbler kom till skolan på Sepontie en varm junimorgon och jag började ge dem instruktioner i hur de skulle riva möblerna. När jag gick in i skolan märkte jag att jag reste bakåt i tiden. Jag fäste min uppmärksamhet vid de ljusblå köken i de kemiska klassrummen, ovanför vilka det italienska designmärkets Kartells torkställningar fanns. Samtidigt började köparna demontera köken. Det här gladde mig, eftersom jag visste att köken skulle komma till ett nytt hem.

Rivningen skedde i en handvändning när ivriga köpare fick möbler, dörrar, belysning och köksmöbler i gott skick till ett förmånligt pris. Samtidigt fick jag prata med de som hämtade möblerna och de berättade vart möblerna ska. En tog metallräcken till stugan, en annan lås för företagsbruk och någon hem till köket.

En annars glad dag fick dock en tråkig vändning när ett ungdomsgäng sprang in i skolbyggnaden utan lov. Vi försökte få dem att lämna platsen, och till slut började de skjuta fyrverkerier mot skolan på skolgården. Skadegörelse är en utmanande faktor i återanvändning av rivningsobjekts material. Fönster slås sönder, graffiti sprejas. Detta är synd eftersom material utan skadegörelse kan återanvändas bättre. Det uppstår också extra kostnader för bevakning och städning.

Avhämtningsdagen var hektisk och väckte intresse hos invånarna i närområdet. De kom och berättade om sina skolminnen, och ungdomsgänget ville veta vad som skulle hända med deras gamla skola. Jag talade om för dem hur man återanvänder material så att de inte blir avfall. Det är viktigt att skapa mer hållbara lösningar vid byggen, eftersom unga kommer att möta klimatförändringens utmaningar. Vi är starkt motiverade att göra verksamhetssätten mer hållbara.

Under mitt sommararbete när jag funderade på utmaningar med återanvändning och rivningsobjekt kom jag att tänka på gamla timmerhus som flyttades från ett objekt till ett annat. Kanske ska vi inte leta efter nya tillvägagångssätt, utan en återgång till gamla där varje material vårdas. Återanvändning måste också omfatta planering så att vi kan underlätta materialutnyttjandet och byggnadernas flexibilitet. Det är inte lätt att ändra verksamhetssätt i en stor stadsorganisation, utan det är snarare som att vända ett stort fartyg. Men riktningen kan ändras, särskilt när det finns nya tankar och friska vindar.

Under avhämtningsdagen visade möten med invånare och unga att cirkulär ekonomi också kan vara en gemenskaplig upplevelse. Det för samman olika generationer och väcker diskussion om hur byggnader och material kan fortsätta sitt liv i en ny form.

Projektet Kiertotalot är ett konkret exempel på hur Esbo strävar efter att minska utsläppen från byggbranschen och främja återanvändningen av material i samarbete med andra kommuner i huvudstadsregionen. För närvarande pågår en innovationsutmaning riktad till företag, och man förväntar sig att nya lösningar ska pilottestas under våren. 

Hållbar utveckling innebär att miljön, människan och ekonomin beaktas på ett balanserat sätt, inte bara nu utan även för kommande generationer. Esbos mål att vara kolneutralt före 2030 syns också i pilotprojekten inom rivning, där man testar nya lösningar för att bygga på ett resursklokt sätt.

Genom pilotprojektet inom rivning främjades bl.a. målen för hållbar utveckling:

Mål 11: Hållbara städer och samhällen – återanvändning av byggnadsmaterial minskar avfallet och stöder resursklok stadsplanering.

Mål 12: Ansvarsfull konsumtion och produktion – återvinning av möbler och material minskar behovet av nya produkter och sparar naturresurser.

Mål 13: Klimatgärningar – det är viktigt att minska utsläppen inom byggbranschen för att stävja klimatförändringen.

Pilotprojektet för rivningen av skolan i Norra Hagalund visar att det inte bara är möjligt att återanvända byggnadsmaterial och möbler, utan att det också är betydelsefullt. Varje riven tegel, belysning eller köksskåp är ett steg mot mer hållbart byggande och uppskattning av resurser. Möten, minnen och konkret arbete under dagen för avhämtning av möbler påminde om att cirkulär ekonomi inte bara är en teknisk lösning utan också en kulturell förändring.

När du nästa gång behöver nya saker, stanna upp och fundera på om du kan hitta dem begagnade. Med små val kan vi tillsammans bygga en mer hållbar framtid.

--

Skriven av: Pinja Lehto, sommararbetare inom projektet Kiertotalot 2025.

Esbo stad, kompetenscentret för hållbar utveckling, ansvarsområdet för stadsutveckling och cirkulär ekonomi   

Datum: 1.9.2025