Antti Rislakki

Pukor, stämledare

Som sexåring meddelade jag att jag ville spela trummor och xylofon. Jag förstår inte hur den tanken slog mig för i 1970-talets Valkeakoski fanns knappast några sådana förebilder. Först studierna i Tammerfors och Toronto gjorde det klart för mig att musiken skulle bli min karriär. Den kraftigaste impulsen till orkesterspel fick jag i ungdomsorkestern Vivo. Det första verket jag spelade var Sibelius första symfoni. Världen öppnade sig med ens!

I slutet av studierna sökte jag många orkesterplatser på olika håll i Finland. År 2000 lediganslogs  platsen som pukslagare i Tapiola Sinfonietta och jag kommer ihåg att jag tänkte att det här skulle vara den absolut bästa platsen för mig. Trots den extra press jag själv orsakade valdes jag till Sinfoniettas första fast anställda slagverkare.

Jag spelar och lyssnar gärna till många olika slags musik. Jag tänker mig att all musik är jämställd; på samma sätt som alla olika slagverksinstrument från olika kulturer är lika mycket värda och lika intressanta. Förutom att musicera håller jag mig i kondition även genom att spela beach volley, skida, promenera och simma i vak. Jag njuter även av att laga mat!

Det är inspirerande att lära sig nya saker och å andra sidan lära ut saker. Mitt undervisningsarbete vid Sibelius-Akademin är en naturlig del av mitt eget musikerskap. I arbetet njuter jag speciellt av det ordlösa samarbetet och stundens reaktioner, bägge saker som är svåra att förklara i ord.