Amiral Tersmedens midsommarafton år 1753

Amiral Carl Tersmeden, som köpte och bodde på Alberga herrgård i sexton års tid i mitten av 1700-talet, skrev aktivt dagböcker om allt han var med om. Dessa dagböcker har bevarats och digitaliserats, så vi på museet kan med glädje läsa Carl Tersmedens Lefnadsjournal. Han skriver vad han varit med om med glimten i ögat och man kan märka att han är en van skribent.

Om midsommarfirandet år 1753 berättar Tersmeden följande. Klockan fyra på eftermiddagen anlände sju vagnar från staden, mest herrar till kuskar. Tersmeden emottog gästerna vid porten, så att de inte skulle ”ostäda” gården. Alla gick in för att dricka kaffe (som var en relativt ny dryck vid den här tidpunkten). Snart syntes Ehrensvärd komma. Då kom Termeden överens med gästerna att alla skulle ”taga i ring” och dansa kring majstången så snart Ehrensvärd passerat rian och kunde höra violerna.

Tersmeden mötte Ehrensvärd utanför porten och berättade för honom att han snart skulle få se ett lustigt bondgille. Grevinnan Seth sprang emot Ehrensvärd och Fortelian Ribbing och förde dem in i ringen, men eftersom Ehrensvärd aldrig dansade, gjordes honom det ”galanterie” (=artighet), att han upphöjdes av fyra officerare med tillhjälp av fyra flickor, som svängde friskt omkring honom. De andra snurrade runt med hurra och stoj tills de äntligen släppte ner chefen (Ehrensvärd), som oändligen komplimenterade och krusade för värdinnan.

Sedan gick alla in och drack te och kallskål (=en sorts kall soppa) tills det blev svalare ute. Inbjudet torparfolk och flickor samlades i en stor mängd med smultronfat och skäppor (en sorts laggkärl), som dels strax åts i vagnshuset, dels bars in i köket till kvällen.

Trots att det ännu var för varmt för dans, så sprang ungherrarna till vagnshuset och tog allt kvinnfolk de träffade med sig och började dansa med dem kring majstången. Herrskapet satte sig i lövsalen på gården för att ha det svalare. Det dröjde dock inte länge förrän ringen, Pelle-á-Melle, bättre och sämre, var i fullt fläng utan åtskillnad på båtsmän, soldater, herrar, fruar, mamseller och bondkvinnfolk, som löste av varandra när de blev trötta. Dansandet varade till kl. 10 på kvällen. Då var bordet dukat i lövsalen och alla gick till supén. Dansen fortsatte och folket roade sig även med brännvinsglas och ölbägare ända till kl. 12, då Tersmeden med kamrater löste av folket och gick till bords.

Ehrensvärd roade sig mycket med att se på och prata med flickorna. Värdinnan, Tersmedens fru, som måste dansa med alla herrarna blev ”tämmeligen fatiguerad”. När gästerna mot morgonen märkte detta hade de i tysthet låtit spänna sina vagnar. Klockan 3 var det endast få kvar som stannade för att dricka kaffe.

Tanja Ekholm, museilektor