Anpassning till klimatförändringen
Även om man gör allt för att begränsa klimatförändringen omedelbart, fortsätter klimatet att värmas upp långt in i framtiden. Därför måste vi förbereda oss för och anpassa oss till extremt väder, såsom värmeböljor och stormar. Skydd av naturens mångfald är också en central del av anpassningen till klimatförändringen. Förändringar i bland annat arternas utbredning och fåglarnas häckningstider kan redan observeras. Staden har en central roll när det gäller att genomföra anpassande åtgärder, men det är också bra om alla invånare kan förbereda sig på exceptionella situationer.
Med anpassning till klimatförändringen avses metoder och sätt genom vilka man kan förbereda sig på klimatförändringens konsekvenser och minska samhällets och miljöns sårbarhet för dessa. Konsekvenser är till exempel värmebölja, störtregn, torka, storm, översvämning och minskad mångfald i naturen. Med anpassningsåtgärder minskas de skador som dessa förändringar orsakar och främjas människornas, samhällsfunktionernas och miljöns funktionsförmåga. Läs mer om klimatförändringens verkningar i Klimatguiden.fi: Anpassningsåtgärder i Finland(extern länk, öppnas i ett nytt fönster).
Med åtgärder som stävjar klimatförändringen försöker man begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader genom att minska utsläppen av växthusgaser.
De tre största klimatriskerna i Esbo är översvämning, störtregn och värmeböljor.
Som kuststad är Esbo utsatt för översvämning och den stigande havsnivån måste beaktas i all planering och allt byggande. Det finns också gott om bäckar, åar och sjöar i Esbo. Många åar och bäckar har rätats ut och rörlagts, vilket har ökat risken för översvämningar. Översvämning kan till exempel förebyggas med översvämningsvallar, restaurering av bäckar till naturtillstånd och svämplan.
Störtregnen har ett nära samband med översvämningarna. Kustklimatet ökar regnmängderna och lerjorden absorberar regnvatten dåligt. Att motarbeta översvämning är särskilt besvärligt i tätt bebyggda stadscentrum och bostadsområden där stora ytor är ogenomträngliga för vatten. Det går att skapa mera ytor som släpper igenom eller fördröjer vattnet, till exempel regnvattensträdgårdar och gröna tak och genom att inte lägga asfalt. Man kan också fördröja avrinningen och skapa habitat för våtmarksarter genom att anlägga våtmarker och sänkor.
Värmeböljorna blir allt kraftigare och allt vanligare. Värmen påverkar i synnerhet äldre, sjuka och barn. Det gamla byggnadsbeståndet i Esbo gör inte saken bättre. På 70-, 80- och 90-talen hade man inte kylande luftkonditionering. Byggnader och närmiljö blir svalare när man planterar träd och annan växtlighet. Fönstren kan utrustas med markiser som skyddar mot solgass.
Arternas beteende och antal håller redan på att förändras: flyttfåglarna kommer och häckar tidigare än förr och de nordliga arterna minskar. Naturens mångfald kan tryggas genom att skapa nya ekologiska korridorer längs vilka arterna kan sprida sig till nya områden. Det är också viktigt att grunda naturskyddsområden och skapa mera grönområden i städerna.
Esbo stad deltar i nätverket Covenant of Mayors for Climate & Energy. Inom ramen för nätverket har staden genomfört en åtgärdsplan för hållbar energi och ett hållbart klimat (Sustainable Energy and Climate Action Plan, SECAP).
Planen innehåller en bedömning av klimatrisker och sårbarhet samt en åtgärdsplan för anpassning. Man rapporterar om hur åtgärderna framskrider med ett par års mellanrum.
I Esbo inrättades en arbetsgrupp för anpassning till klimatförändringen år 2018 som består av experter från olika sektorer. År 2019 bildades en styrgrupp för klimatarbetet som leds av stadsdirektören. Stadsmiljösektorn grundade ett expertnätverk för klimatarbete år 2021, där information utbyts och utveckling av gemensamma åtgärder diskuteras. Stadsplaneringscentralen har bildat ett eget klimatnätverk som stöd för planläggningen.
Staden har deltagit i huvudstadsregionens strategi för anpassning till klimatförändringen och uppföljningen av strategin sedan starten år 2017. I enlighet med strategin har de genomförda anpassningsåtgärderna i huvudstadsregionens städer samlats i en årlig uppföljningsrapport som sammanställs av Helsingforsregionens miljötjänster. Huvudstadsregionens strategi för anpassning till klimatförändringen ersattes år 2021 av ett program för hållbart stadsliv.
Anpassningsverksamheten i Esbo påverkas också av den nationella strategin för anpassning till klimatförändringen, EU:s strategi för anpassning till klimatförändringen samt IPCC:s, den mellanstatliga klimatpanelens, utvärderingsrapportering.
Utifrån de nationella, regionala och egna programmen håller Esbo stad på att genomföra en egen färdplan. I denna samordnas och uppföljs anpassningen till klimatförändringen. Staden följer anpassningsåtgärder inom fyra olika sektorer:
1. Naturens mångfald
2. Hälso- och sjukvård samt säkerhet (inbegriper räddningsväsendet)
3. Markanvändning, infrastruktur och boende (inbegriper byggande, trafik och industrianläggningar, vattenförsörjning, översvämning och dagvatten)
4. Regionalt samarbete
Mera information på Esbo klimatvakt(extern länk, öppnas i ett nytt fönster).
Eftersom klimatet håller på att bli allt mer varierande och extrema väderfenomen blir vanligare, kan också nödsituationer förekomma oftare.
Var och en kan förbereda sig på nödsituationer och olyckor med enkla medel. Var och en borde ha Beredskap i hemmet(extern länk, öppnas i ett nytt fönster). I hemberedskapen ingår ett reservförråd av mat och andra dagliga förnödenheter.
Ett gott reservförråd räcker en vecka och innehåller åtminstone
- mat och vatten
- vattenkärl
- läkemedel och jodtabletter
- tändstickor
- hygienartiklar
- radio och batterier
- ficklampa och batterier
En skriftlig räddningsplan för beredskap på egen hand ska finnas bland annat i bostadshus med minst fem bostadslägenheter.
Vintertid kommer nederbörden allt oftare som vatten och temperaturen är kring noll grader. I sådant väder ökar halkskadorna. Risken för frakturer, försträckningar och vrickningar ökar, särskilt bland personer som har nedsatt rörelseförmåga. Halkningskador belastar både hälso- och sjukvården och i många fall också arbetsgivarna. Mot halkning hjälper halkskydd eller dubbskor och gångstöd och sandning av gården.
Under sommaren kan värmeböljor ställa till det för riskgrupper, såsom ålderstigna personer och personer med långtidssjukdomar. När det är mycket varmt ska du dricka mycket vatten och hålla fönster och gardiner stängda under den varmaste tiden på dagen och öppna fönstren först på kvällen.
Varmt väder gynnar också skadeinsekter och fästingar och ökar den blågröna algblomningen. Det lönar sig att skydda sig mot fästingar med långa ärmar och långa byxor och vaccin mot fästingburen encefalit (TBE). Det är bra att lära sig att identifiera blågröna alger.
Förbered dig på översvämning och störtregn, läs anvisningarna: Säkerhet i vardagen. Se till att huset och andra konstruktioner dräneras tillräckligt och håll täckdiken, takrännor med mera rena från skräp.
Helsingforsregionens miljötjänster: Vattenavbrott och störningar i vattendistributionen(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)
