Stadsdirektörens budgetförslag 2026: Barnens och ungdomarnas huvudstad satsar på skolor och daghem

Ekonomiplanen för år 2026 har utarbetats ansvarsfullt och i planen har man på ett heltäckande sätt beaktat folkökningen och ett växande servicebehov. För ordnande av tjänster används nästa år sammanlagt 1 513 miljoner euro, vilket är 55 miljoner euro mer än i år. För investeringar används cirka 400 miljoner euro.

Kommunalskattesatsen i Esbo är 5,3 procent nästa år. Skattefinansieringen beräknas öka med 77 miljoner euro och uppgå till cirka 1 365 miljoner euro. Årsbidraget år 2026 kommer att uppgå till ungefär 217 miljoner euro och räkenskapsperiodens resultat till 1 miljon euro. Årsbidraget och räkenskapsperiodens resultat uppskattas öka något under de kommande åren om den allmänna ekonomiska utvecklingen tar fart.

 Esbo fortsätter att målmedvetet satsa på välbefinnandet bland barn och unga. I budgetförslaget ökar utgifterna inom sektorn för fostran och lärande mest – till och med mer än i fjolårets budget. Staden koncentrerar sig i synnerhet på skolor och daghem. Detta syns på ett konkret sätt i investeringar i byggnader och också i att antalet grundskolelärare kommer att öka med mer än 50 under det kommande året.

När andelen elever som behöver särskilt stöd ökar, krävs också fler lärare. Trots detta kvarstår de årsveckotimmar som kompletterar den riksomfattande läroplanen och som stärker inlärningen och det individuella stödet. Stora investeringar i småbarnspedagogik och utbildning är en central del av investeringsprogrammet. ”Antalet barn som föds ökar mer i Esbo än i någon annan stad i Finland. Därför prioriterar vi särskilt utbildning och fostran, och till dessa tjänster riktas den största utgiftsökningen”, säger stadsdirektör Kai Mykkänen.

Den ekonomiska situationen i Esbo är svårare än på flera årtionden. Samtidigt som utgifterna ökar och investeringstrycket fortsätter att vara stort, stampar skatteintäkterna på stället. Räkenskapsperiodens resultat har blivit positivt, men resultatet förblir anspråkslöst i förhållande till stadens investeringsbehov. Inkomstsidan stärks bland annat genom höjning av fastighetsskatten (14 miljoner euro) samt genom parkerings- och dagvattenavgifter (cirka 5 miljoner euro), som samtidigt stöder klimatanpassningen och målen om klimatneutralitet.

”Skuldankaren, som fullmäktige beslutat om, styr tydligt hanteringen av ekonomin. Den är krävande, men genomförbar om statsandelsreformen inte blir oskäligt hård för Esbo”, säger Mykkänen. 

År 2026 måste staden granska både utgifterna och inkomsterna grundligt. Anpassningsbehovet är nästan 100 miljoner euro i året.

Esbo växer kontrollerat, men tillväxten får inte försvaga stadens ekonomi. Budgetförslaget siktar på att Esbo förblir en trivsam och trygg stad där mångfald, natur och teknik lever sida vid sida. Esbo har redan över 320 000 invånare, av vilka var fjärde har ett annat modersmål än finska eller svenska. I jämförelse med de största städerna i landet föds det i relation till folkmängden flest barn i Esbo, och andelen barn av befolkningen är störst i Esbo bland de sex största städerna. 

”Som en växande stad bär Esbo sitt ansvar också som en motor för Finlands ekonomi. Vår uppgift är att säkerställa att företag, sammanslutningar, forskningsinstitut och högskolor har förutsättningar att lyckas”, betonar Mykkänen. 

Budgetförslaget stöder visionen i Berättelsen om Esbo: Esbo är barnens och ungdomarnas huvudstad, där den ekonomiska balansen möjliggör högklassiga tjänster och hållbar tillväxt.

Fullmäktige beslutar om budgeten för nästa år 4.12.2025 på sitt möte som börjar kl. 16.