Framgång för gymnasierna i Esbo i olympiaderna i kemi, biologi och geografi samt fysik
De internationella vetenskapsolympiaderna är en allmänt känd tävling för unga inom naturvetenskaper. De samlar tusentals ungdomar för att tävla världen över. I år fick Kasper Laitinen från Otaniemen lukio guld i geografiolympiaden och Okko Varpasuo fick silver i biologiolympiaden. Från Kuninkaantien lukio tog Topi Tukeva brons i kemiolympiaden. Dessutom lyckades Juho Kaasinen från Kuninkaantien lukio mycket bra i den europeiska fysikolympiaden. Medan många andra studerande njöt av sommarlovet ägnade deltagarna sommaren åt tävlingarna.
Inför olympiaderna deltar de unga i förberedande träning och nationella gallringar i Finland. I olympiaderna belönas de 10 procent bästa med guld. Därefter får de följande 20 procent silver, de nästa 30 procent brons och de efterföljande 10 procent ett hedersomnämnande.
Geografiolympiaden hölls i Bangkok, Thailand 26.7–1.8.2025. Förutom guldmedaljören Kasper Laitinen deltog även Arttu Mattila från Otaniemen lukio i olympiaderna. ”Det var fantastiskt att få det här fina erkännandet för min satsning, och jag vet inte om något kunde motivera mig mer att fortsätta med geografi”, säger guldmedaljören Kasper Laitinen i ett pressmeddelande från Biologi- och geografilärarnas förbund.
Biologiolympiaden hölls i Quezon City på Filippinerna 20–28.7.2025. Förutom silvermedaljören Okko Varpasuo ingick också Vilma Salaspuro från Tapiolan lukio i det finländska laget. Cirka 350 deltagare från 90 länder deltog i olympiaderna. I det finländska olympialagets stödteam deltog också Eevi Huuskonen, som själv tog studenten vid Olarin lukio och tävlade själv år 2019.
”Gymnasierna ordnar de nationella tävlingarna i sina egna skolor. Cirka 15 av de mest framgångsrika studerandena går vidare till ett träningslag. Från detta lag plockas sedan ut de fyra som får representera Finland i den internationella biologiolympiaden”, säger Maija Flinkman, lärare vid Otaniemen lukio. ”För de studerande är både träningen och de internationella olympiaderna en fantastisk erfarenhet av lärande och internationell nätverksbildning, och de inspirerar också till fortsatta studier i biologi”, fortsätter Maija.
Tävlingarna var två dagar långa. De praktiska proven omfattade fyra delmoment, där deltagarna bland annat identifierade och dissekerade fiskarter från Filippinerna samt fastställde bakterie- och svampkulturers mikroskopiska struktur. I teoriproven fick olympiadkandidaterna fundera kring till exempel nedärvningen av sjukdomsgener, biokemin bakom mangofrukters mognad och dinosauriernas evolutionära historia.
Svåra prov och starka upplevelser
Kemiolympiaden arrangerades i Dubai, Förenade Arabemiraten 5–14.7.2025. I tävlingen deltog cirka 360 studerande från 90 olika länder runtom i världen. De finländska representanterna förberedde sig för proven i över ett halvt år. Före de internationella olympiaderna hölls de nordiska kemiolympiaderna i Göteborg. På vägen till Dubai deltog Finlands lag i dessa tävlingar.
”Tävlingen är en individuell tävling där 10 procent av de bästa får guld, de följande 20 procent silver, de följande 30 procent brons och de nästföljande 10 procent får ett hedersomnämnande. För att få brons måste man alltså höra till de bästa 60 procenten”, berättar Topi Tukeva som fick brons, i en rapport han lämnat till sin lärare. Topi tyckte att proven var svåra.
Olympiaderna är en oförglömlig upplevelse för en studerande. Resan handlar inte enbart om att göra prov, utan också om möjligheten att bekanta sig med lokala sevärdheter och andra unga. Topi säger att detta var den i särklass mest minnesvärda resa i hans liv. ”Det absolut bästa var alla nya människor från hela världen som jag fick lära känna under resan.
Med en dags varsel till olympiaderna
De europeiska fysikolympiaderna ordnades i Sofia, Bulgarien, 13–17 juni 2025. Förutom deltagare från Europa fanns också representanter bland annat från Kina, Brasilien och Saudiarabien.
”Både Topi Tukeva och Juho Kaasinen förberedde sig under våren inför kemiolympiaderna. Juho hamnade på första reservplats i det slutliga kemilandslaget, men fick i somras en snabbinkallelse till fysikolympiaderna på grund av visumproblem – trots att han alltså inte hade förberett sig för dem. Mot den bakgrunden är det en stark prestation att Juho fick de bästa poängen av finländarna”, säger läraren Juha Tolonen. Med ”äkkilähdö” avses här en dags varsel.
”Som tur var hade jag läst hela vintern inför studentexamensproven i fysik, så gymnasienivåns innehåll var till stor del färskt i minnet. Dessutom hann jag på flyget snabbt läsa igenom den fysik som används i olympiaderna, som för övrigt är mycket annorlunda jämfört med gymnasiefysiken”, säger Juho.
Proven gjordes traditionellt med penna och papper – lyckligtvis översattes uppgifterna till finska: ”Provuppgifterna var svåra, men i bedömningen ger man som tur är många delpoäng. Man behöver alltså inte nödvändigtvis komma fram till det slutliga svaret. Det fungerar också åt andra hållet, dvs. enbart ett slutresultat räcker inte, utan svaret ska redovisa alla lösningssteg och motivera alla egna anteckningar”, beskriver Juho.
Juho lärde känna nya människor under tävlingsresan. Enligt honom var det bästa med olympiaden de nya vännerna: ”Jag missade en hedersomnämning med bara några hundradelar av en poäng, men efter att ha lärt känna det Estniska teamet gav de mig sin silvermedalj som minne från resan. Jag tillbringade faktiskt alldeles nyligen en helg på stugan tillsammans med de finska och estniska representationslagen, och nästa träff är redan på gång.”
Till vetenskapsolympiaderna (biologi, fysik, geografi, kemi, matematik) väljs fyra av Finlands bästa gymnasieelever i varje ämne, det vill säga totalt 20 olympiadplatser. Av dessa gick 6 till gymnasieelever i Esbo.