Esbo har preciserat utsikterna för utvecklingen av klimatutsläppen från byggnadsbeståndet – utsläpp från byggnadsmaterial kommer att betonas i framtiden
Esbo stads nya scenariearbete fördjupar stadens förståelse av utvecklingen av utsläppen från byggandet fram till år 2060. Enligt aktuella uppgifter orsakar energianvändningen största delen av byggnadsbeståndets klimatutsläpp fram till år 2030, varefter största delen av utsläppen orsakas av tillverkning av olika material. Resultaten av scenariearbetet hjälper att precisera utvecklingsbehoven för klimatarbetet inom byggande.
Utöver utsläppsutvecklingen inom allt byggande som sker i Esbo utreddes också scenarier för stadens eget byggande, där man granskar utvecklingen av utsläppen från fastigheter som förvaltas av affärsverket Esbo lokaler och av Esbo bostäder Ab(extern länk, öppnas i ett nytt fönster).
Vad består klimatavtrycket från Esbos byggnadsbestånd av nu och i framtiden?
Enligt det nya scenariearbetet står energin för den mest betydande andelen av klimatavtrycket från Esbos byggnadsbestånd fram till år 2030. Genom Esbo stads nuvarande åtgärder för klimatneutralitet blir utsläppen från tillverkning av byggmaterial större än utsläppen från energianvändning efter år 2030. Utsläppen av byggnadsbeståndets material, som framför allt består av tillverkning av stål och betong, beräknas vara 183 kt CO2e år 2022, 151 kt år 2030 och 143 kt år 2035. Bild 2 visar vad klimatavtrycket från Esbos byggnadsbestånd består av år 2022, år 2030 och år 2035.
Färdplanen för ett klimatneutralt Esbo 2030 leder Esbo mot klimatneutralitet och byggandet lyfts fram som ett av fokusområdena i färdplanen. Stadens mål på 80 procent för minskning av utsläpp omfattar inte utsläpp från konsumtion, det vill säga utsläpp som uppstår utanför Esbos gränser. En betydande del av utsläppen från byggandet syns dock endast i utsläppen från konsumtionen. Till exempel utsläppen från byggnadsmaterial syns inte i de utsläpp som uppstår i stadens område, eftersom materialproduktionen sker utanför Esbo. Enligt de scenarier som nu gjorts är de totala utsläppen från byggnadsbeståndet i Esbo uppskattningsvis 400 kt CO2e år 2030, 340 kt år 2035 och 260 kt år 2060.
Regionala och konsumtionsbaserade tillvägagångssätt utesluter inte varandra, utan kompletterar varandra.
Staden kan påverka klimatavtrycket från byggnadsbeståndet på många sätt
Utsläppen från konsumtionen och byggsektorns roll kommer i fortsättningen att betonas i Esbo stads klimatarbete. Utöver klimatneutralitet har staden redan satt upp ett mål för att minska utsläppen från konsumtionen. Staden kan påverka utsläppen från byggandet till exempel i styrningen av markanvändningen, i stadens eget byggande och i partnersamarbetet.
I Esbo görs redan nu betydande konkret arbete för att minska klimatutsläppen från byggandet. Synvinkeln som granskats i scenariearbetet visar att lösningar inom cirkulär ekonomi och reparationsbyggande kan leda till ännu mer ambitiösa utsläppsminskningar än de nuvarande åtgärderna, förutsatt att marknaden för material med låga koldioxidutsläpp samtidigt utvecklas kraftigt.
”Marknaden för byggmaterial med låga koldioxidutsläpp håller på att utvecklas. Esbo stad har bedrivit och intensifierat samarbete med företag för att minska utsläppen från byggande. Ur ett allmänt perspektiv är det särskilt viktigt att också den nationella och internationella regleringen styr marknaden för byggprodukter till att minska utsläppen på ett sätt som gör hållbart byggande kostnadseffektivt”, säger strategi- och utvecklingsdirektör Pasi Laitala.
Resultaten av scenariearbetet har behandlats i styrgruppen för programmet Ett hållbart Esbo 11.12.2024. Innovationskultur och föregångarskap är Esbogemenskapens starka sidor när det gäller att främja byggande med låga koldioxidutsläpp. Resultaten av arbetet kan också utnyttjas vid beredningen av förslaget till Esbos generalplan 2060.
”I projektet för klimatledning och ekonomisk sammanställning över klimatarbetet utvecklades ett kunskapsunderlag om konsumtionsbaserade utsläpp inom byggande. Olika aktörer, till exempel stadsplaneringen, affärsverket Esbo lokaler och Esbo bostäder Ab, har deltagit i utvecklingsarbetet i stor utsträckning. Arbetet fick finansiering av Miljöministeriets projekt Kommunernas klimatlösningar.
Mer information
Expert inom klimatarbete Karoliina Isoaho, karoliina.isoaho@esbo.fi
Sitowise, gruppchef Emma Liljeström, emma.liljestrom@sitowise.fi, avdelningschef Nicholas Stewart, nicholas.stewart@sitowise.com
Länk till presentationsmaterialet
Esbos klimatvakt(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)
Programmet Kommunernas klimatlösningar(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)