Business Espoos Elinkeinofoorumi uppmanade att kliva ombord på AI-tåget

Artificiell intelligens har under det senaste året blivit ett stående samtalsämne bland både konsumenter och företag. Detta syntes tydligt även under Elinkeinofoorumi, som ordnades onsdagen den 8 maj i Dipoli i Otnäs, där festsalen nästan var fylld till sista plats.

De namnkunniga talarna, bland annat teknologivisionären och AI-företagaren Tero Ojanperä med bakgrund inom Nokia, lockade naturligtvis också åhörare.

Ojanperä beskrev artificiell intelligens som den fjärde industriella revolutionen, som förändrar vårt sätt att arbeta och samtidigt även revolutionerar arbetsmarknaden. Artificiell intelligens samlar data och gör sammanfattningar, ritar bilder och grafik samt skapar videor och komponerar musik redan utifrån några nyckelord. Den hjälper formgivare att uppnå bättre och mer högklassiga slutresultat, underlättar juristers arbete med att plöja igenom avtalstexter och lagparagrafer, fungerar som ett stöd för ledningen och sköter många traditionella assistentuppgifter.

”AI lär sig nya saker hela tiden. Vi vet i själva verket inte ens var den här utvecklingen slutar”, medgav Ojanperä.

Samtidigt lugnade han sina åhörare. Trots den stora hajpen och höga utvecklingstakten kommer större förändringar inte att konkretiseras på ett år eller ens två.

”AI kommer precis som internet att smyga sig in i vår dagliga miljö och bli en del av den. Den möjliggör sådant som vi i det här skedet inte ens kan föreställa oss, men som om 10–20 år är självklarheter för oss. Vi hade ju inte precis någon aning om Google och Facebook heller ännu vid millennieskiftet”, konstaterade Ojanperä.

Vad ska då genomsnittliga små och medelstora företagare tänka om allt detta? Och ännu viktigare – hur borde man förhålla sig till artificiell intelligens i det egna företaget?

I stället för vara rädd och känna tvekan borde man enligt Ojanperä odla bekantskapen med artificiell intelligens. Redan några timmar med Chat GPT eller Copilot hjälper en att se på vilka områden artificiell intelligens skulle kunna vara till konkret nytta.

Man kan till exempel börja med teman som anknyter till ens egna hobbyer eller intresseobjekt. Genom att experimentera lär man sig även ganska snabbt att formulera frågorna med den logik som artificiell intelligens förutsätter, vilket är en nyckel till att använda och utbilda artificiell intelligens.

”Därefter kan man fundera på vilka rutiner i företaget som skulle kunna utföras av artificiell intelligens, hur man ska förändra arbetsflödet och hur den tid som frigörs kan användas mer produktivt. En ännu större grej är om man med hjälp av artificiell intelligens lyckas skapa helt nya produkter och tjänster”, konstaterade Ojanperä.

Samma budskap framkom även under den paneldebatt som modererades av direktören för Helsingforsregionens handelskammare Saija Äikäs. I den deltog förutom Ojanperä även Prönö Enterprises verkställande direktör och företagare Helene Auramo, Boostwith.ai:s verkställande direktör och delägare Heikki Lehmuskoski samt Mimir Fellows delägare Ghita Wallin.

”Allt börjar med att man vågar testa och ser hur det fungerar. Dessutom är det även bra att utbyta åsikter och bolla idéer med andra människor. Detta umgänge och teamarbete kan artificiell intelligens inte ersätta”, konstaterade Auramo.

Heikki Lehmuskoski ansåg också att det är bra att först öva på att använda artificiell intelligens på egen hand, men att man även måste få med andra nyckelpersoner på tåget så snabbt som möjligt.

”Därefter är det bra att tillsammans fundera på eller vid behov fråga någon expert om inom vilket område artificiell intelligens verkligen skulle kunna vara till hjälp. Ett exempel på ett sådant område skulle kunna vara ERP, som är svårt att använda för de flesta”, tipsade Lehmuskoski.

Precis som Tero Ojanperä betonade han att rätt frågor och därigenom lyckad kommunikation med den artificiella intelligensen är nyckelfaktorer.

Många har varit rädda att artificiell intelligens ska göra oss latare, eftersom man kan vältra över alla tråkiga och arbetsamma rutiner på den.  Ghita Wallin skrev dock inte under på detta.

”När vi lär oss att kommunicera med artificiell intelligens får vi mer tid över till att tänka och kläcka idéer”, konstaterade hon.

På förmiddagen fick vi i Dipoli även en kortfattad konjunkturöversikt över nuläget inom den finländska ekonomin.

Enligt Näringslivets forskningsinstituts (Etlas) verkställande direktör Aki Kangasharju skymtar ljuset i höst.

”Konkursstatistiken visar en uppgång framför allt inom byggbranschen, men när det gäller sysselsättningen är läget inte alls katastrofalt. Även antalet permitteringar har legat på en ganska moderat nivå på det nationella planet”, påminde Kangasharju.

Hushållens köpkraft har också utvecklats måttligt, även om den tidigare inflationspiken bröt tillväxten.

”Just nu ser det fortfarande dåligt ut, men från och med nu blir vi rikare igen. Lönerna stiger, sysselsättningen förbättras, inflationen är låg och även räntorna kommer att sjunka under sommaren. Nästa år kan tre månaders euribor till och med komma att falla under tre procent”, förutspådde Kangasharju.

Han uppmuntrade även företag att investera i stället för att spara. Man borde komma över rädslan för skulder och i stället våga ta tillväxtsteg.

”Här är det en enorm attitydskillnad mellan oss och svenska företag. De vågar investera även under lågkonjunktur”, påminde Kangasharju.

Den sittande regeringen har enligt Etlas verkställande direktör en realistisk lägesbild när det gäller den låga produktiviteten och åldrandet. Strategierna har också i huvudsak varit de rätta.

När det gäller åldrandet och befolkningstillväxten är invandring den viktigaste livbojen för Finland. Den har enligt Kangasharju på senare tid legat på en god nivå med cirka 60 000 invandrare per år, bland annat på grund av kriget i Ukraina.

”Nu håller man dock på att strama åt invandringen. Det är ett hårt slag för Esbo och i synnerhet Otnäs, som är en av Finlands kronjuveler när det gäller tillväxt”, sade han beklagande.

I samband med Elinkeinofoorumi utdelades även 2024 års företagarpris. Den här gången föll Företagarna i Esbos val på Kuori Oy.

Företaget, som grundades av Jarkko och Maria Jokelainen 2015, planerar och tillverkar stora digitala skärmlösningar, som finns i bland annat vårdsektorn, parkeringsterminaler, restauranger och slalombackar.

Kuori Oy har en omsättning på cirka 14 miljoner euro och 70 anställda. Lokalerna finns i Knektbro i Esbo. Företaget exporterar sina produkter till cirka 30 länder, och tillväxt söks inte bara i Europa, utan även i USA.

Familjebolagets resa inleddes med stora pekplatteskärmar som de egna barnen testade och som man tänkte det kunde finnas användning för även inom vårdsektorn och bland äldre.

Bolagets första produkt var pekplattan Yeti, som fortfarande säljs i flera länder. Yeti Care, som fokuserar på hälsovårdssektorn, har verkat som ett separat bolag sedan 2022.

Läs mer. 

Text: Timo Sormunen

_ _ _

Business Espoo är ett servicenätverk som består av sju aktörer och är avsett för företag och företagare i Esbo och dess grannkommuner. Målet är att få fler arbetsplatser och ökad livskraft till Esbo genom att producera kundorienterade och högklassiga företags- och företagartjänster med kostnadseffekt. I Business Espoo-nätverket ingår Esbo stad, Enter Espoo, Företagarna i Esbo, Helsingforsregionens handelskammare, Omnia, företagstjänsterna vid Nylands TE-byrå och Esbonejdens Nyföretagarcentral. Mer information om våra tjänster: BusinessEspoo.com