Kunde parkeringshallar i framtiden fungera som tjänstekoncentrationer?

7.6.2023 11.03Uppdaterad: 15.6.2023 8.12
I idealfallet skulle parkeringshallarna inte endast vara passiva förvaringslokaler för bilar, utan även aktiva lokaler, som skulle erbjuda tjänster vi behöver i vårt dagliga liv. Under våren gjordes intervjuer där man utredde utmaningar som gäller parkeringsbolagens tilläggstjänster. I utredningen låg fokus på Keraområdet, där man har planerat fyra parkeringshallar, som var och en kommer att skötas av ett separat parkeringsbolag. Enligt intervjuerna medför införandet av många olika tjänster i parkeringshallarna skattemässiga och tidsmässiga risker för parkeringsbolagen.

Ihanteellisessa tilanteessa pysäköintihalli ei olisi vain passiivinen autojen säilöntäpaikka, vaan aktiivinen arjen palveluja tarjoava tila. Kevään aikana tehdyissä haastatteluissa selvitettiin pysäköintiyhtiöiden lisäpalveluihin liittyviä haasteita. Case-alueeksi valittiin Kera, johon on suunniteltu neljä pysäköintihallia, joille jokaiselle tulee oma pysäköintiyhtiö. Haastatteluiden perusteella moninaisten palveluiden liittäminen pysäköintihalleihin aiheuttaa verotuksellisia ja aikataulullisia riskejä pysäköintiyhtiölle.

SOK, Pohjola Rakennus och YIT har bildat det första parkeringsbolaget i Kera: Keran Pysäköinti 1 Oy. Parkeringshallen P1 blir färdig samtidigt som de första bostadshusen i området, i slutet av 2024. Därmed tas parkeringshallen direkt i bruk då de första invånarna flyttar till området. Det kommer att finnas cirka 530 parkeringsplatser.

I Kera ville man utreda hur man i anslutning till parkeringshallarna kunde införa andra vardagstjänster som ger nytta åt invånarna. På våren 2023 gjorde vi tillsammans med WSP Finland Oy en intervjuutredning om de utmaningar som tilläggstjänsterna medför. Vi intervjuade delägare i Keran Pysäköinti 1 Oy, projektchefer i Keraområdet, parkeringsoperatörer och WSP:s parkeringsexperter. Vid intervjuerna utreddes olika aktörers synsätt på parkeringshallarnas tilläggstjänster, såsom elladdning, poolbilstjänster, tjänster för biltvätt samt post- och pakettjänster.

Parkeringsföretag vill erbjuda tjänster

I princip förhöll de intervjuade sig positivt till att utveckla och erbjuda tjänster i parkeringshallarna. En självklar tilläggstjänst är elladdning, och en mycket potentiell tjänst är poolbiltjänster. Tjänster för biltvätt och cykelparkering ansågs vara möjliga tjänster. De intervjuade förhöll sig däremot mer skeptiskt till andra tjänster, såsom tjänster för matbutiker på webben, avhämtningsställen, förvaring för och byte av däck, uthyrning av utrustning samt post- och pakettjänster.

Parkeringshallarna kan erbjuda mångahanda tjänster i vardagen.

I intervjuerna identifierades flera utmaningar med att ordna tjänster i hallarna. En av utmaningarna gäller vad som händer med avdraget av mervärdesskatt (moms). Parkeringsverksamhet, det vill säga uthyrning av platser för parkering av fordon, är i regel momspliktig, och då kan moms på anskaffningar och investeringar i samband med verksamheten dras av. Om parkeringsverksamheten dock bildar en ekonomisk helhet i samband med överlåtelsen av nyttjanderätten till en momsfri fastighet, anses också parkeringsverksamheten vara momsfri. ”Det är förståeligt att om det inte är säkert att rätten till att dra av mervärdesskatt kvarstår, kommer risken att förlora den leda till att tilläggstjänster inte antecknas i parkeringsbolagens bolagsordningar”, konstaterar projektchef Juhani Bäckström från WSP Finland Oy.

En annan stor utmaning gäller tidpunkten. När ett parkeringsbolag bildas tar det 5–10 år innan det finns efterfrågan på tilläggstjänster. Bolagets stiftande delägare har inget klart ekonomiskt intresse av att tillhandahålla tilläggstjänster eller möjliggöra dem. Det största problemet är alltså att hitta en betalare. Parkeringsplatserna är dyra, och om man till priset lägger till reserveringar för verksamhet för vilka det ännu inte finns några företagare, händer det lätt att invånarna blir tvungna att stå för tilläggskostnaderna.

Vissa tjänster medför praktiska risker och krav, såsom brandsäkerhetsföreskrifter för däckförvaring och vattenledningslösningar vid tvättställen. Det finns också säkerhetsrisker i samband med sammanslagningen av parkering av personbilar och cykelparkering, till exempel om gemensamma ramper används. För att sådana tilläggstjänster ska kunna möjliggöras krävs att parkeringsbolaget förutser och beaktar omställningsflexibiliteten redan i samband med planeringen av hallen, så att lämpliga lokaler och teknik byggs nu, trots att de först i ett senare skede kommer att användas av en utomstående tjänsteproducent. Det finns ännu inte information om kundernas betalningsvilja.

Det har skett goda framsteg i parkeringen

Intervjuerna visar att det finns stor potential för ytterligare tjänster som är direkt kopplade till parkering eller bilar. Utmaningarna för andra så kallade tilläggstjänster upplevs som ekonomiskt stora risker, eftersom parkering även i övrigt är dyr. Det har dock skett goda framsteg både i fråga om planerna för Kera och i fråga om andra områden. Det har till exempel skett en övergång från tomtspecifik parkering till centraliserad parkering, och parkeringshallarna finns vid områdets kanter, vilket innebär att den interna biltrafiken är liten och att det frigörs utrymme för annan verksamhet. Dessutom är man beredd att reservera bra platser för poolbilar nära ingången, och möjligheten att ladda elbilar kommer att säkerställas. Att ordna parkering kräver stora investeringar. Det är viktigt att investeringarna görs med hänsyn till både ekonomisk och ekologisk hållbarhet.

”Kera har som mål att parkeringshallarnas tjänster ska utgöra en del av en helhet som möjliggör en smidig vardag och främjar användningen av hållbara färdsätt. Till exempel infartsparkering vid goda kollektivtrafikförbindelser utgör en del av den här helheten”, säger Mari Päätalo, Esbo stads utvecklingschef.

Köpcentret Lippulaivas infartsparkering är en del av parkeringshallens servicehelhet. Bild: MySome Oy

 

Intervjuutredningen har utförts som en del av RAKKE-projektet (Ekosystemlösningar för en hållbar tillväxt). Projektet har finansierats med stöd för hållbar tillväxt och livskraft i Nyland (AKKE-finansiering).

  • Klimat
  • Innovationsarbete
  • Hållbar utveckling
Alberga