Enligt en färsk utredning koncentrerar arbetsplatserna, de unga åldersklasserna och främmandespråkig befolkning sig på de större stadsregionerna men utvecklingen beaktas inte riksomfattande

De sex största städerna i Finland publicerade i dag en arbetskraftsbehovsutredning som de hade beställt av konsultbyrån MDI.

Ett centralt resultat i utredningen är att arbetsplatserna och arbetskraften starkt koncentreras till de sex största städerna och stadsregionerna. Medan antalet arbetsplatser inom de kritiska sektorerna i de sex största stadsregionerna under 2010-talet växte med 50 000 arbetsplatser, minskade arbetsplatserna inom dessa sektorer i resten av landet med 14 000 arbetsplatser. I utredningen klassificerades som kritiska sektorer de största sektorerna med brist på arbetskraft, det vill säga industrin, byggsektorn, social- och hälsovårdssektorn, utbildningen, ICT samt inkvartering och restaurangsverksamheterna. Trots denna utveckling hade landskapen med de sex största städerna färre nybörjarplatser är deras andel av befolkningen och arbetsplatsutveckling skulle förutsätta. Denna brist på proportion syntes särskilt inom social- och hälsovårdssektorn. Det är viktigt för hela Finlands framtid att man inser segregationen på arbetsmarknaden och att städernas särdrag samt den tillväxt de producerar stärks. Finland har inte råd med att försvaga den positiva tillväxten på regionpolitiska grunder.

“Arbetsplatsutvecklingen har inte återspeglats i den utbildningspolitiska resursfördelningen, vilket visar att utbildningsresurserna används på ett ineffektivt sätt i förhållande till arbetsmarknadens behov. Det är tydligt att en bestående höjning av antalet nybörjarplatser i högskolorna och yrkesutbildningen i tillväxtcentren bör göras under den följande regeringsperioden. Städerna måste dessutom ha alla medel till sitt förfogande för att kunna svara på arbetslivets behov. Förfarandet med tillstånd att ordna utbildning måste delvis hävas, eftersom det för närvarande inte nödvändigtvis går att skaffa tillstånd att ordna yrkesutbildning inom sektorer med brist på arbetskraft”, säger Helsingfors borgmästare Juhana Vartiainen.

Utredningen målar en bild av ett allt mångformigare Finland. Antalet främmandespråkig befolkning fördubblades i hela landet under 2010-talet och enligt prognosen kommer det att ytterligare fördubblas under åren 2022–2040. Den växande främmandespråkiga befolkningen kommer att koncentreras till de stora stadsregionerna. Med tanke på de framtida arbetskraftsbehoven spelar just invandringen en avgörande roll, eftersom ökningen av befolkningen i arbetsför ålder baseras enbart på den främmandespråkiga befolkningen. Utan främmandespråkig befolkning som flyttar till städerna hotar hela landets arbetskraftsstruktur att kollapsa, och på grund av detta måste man under den kommande regeringsperioden satsa på tjänsterna för den främmandespråkiga befolkningen och beakta gruppens särskilda behov på ett tvärsnittligt sätt särskilt i de stora städerna.

“Senast nu måste man inse att vi har ett behov av att fortgående locka internationell utbildad arbetskraft och arbeta för att uppmuntra den att stanna kvar. Därför måste även resurserna för detta arbete vara bestående och inte övervägas på nytt i värsta fall varje år. Dessutom måste vi utveckla det finländska samhällets förmåga att ta emot människor och göra det mer lockande. Med tanke på detta måste det till exempel göras möjligt att avlägga studentexamen på engelska, eftersom det då blir möjligt att avlägga hela studiegången på engelska”, säger Tammerfors borgmästare Anna-Kaisa Ikonen.

Vikten av arbetskraftsinvandring understryks även av pensionstrycket. Inom de kritiska sektorerna i de sex största städerna arbetar sammanlagt kring 84 000 personer som kommer att gå i pension före 2030. Pensionstrycket är störst inom utbildningen och social- och hälsovårdstjänsterna.

“Nu ska vi ta till alla medel för att det ska gå snabbare och enklare för invandrarna att komma in i arbetslivet. För närvarande tar det till exempel för länge att erkänna utländsk utbildning och registrera yrkespersonernas, till exempel social- och hälsovårdspersonalens, rätt att utöva yrke. Även arbetstillstånden måste i fortsättningen kunna behandlas snabbare”, säger Vanda stadsdirektör Ritva Viljanen.

De sex största städerna beställde en utredning av konsultbyrå MDI om de sex största städernas och stadsregionernas arbetskraftsbehov nu och i den närmaste framtiden. I utredningen, som publicerades i dag, granskades arbetskraftsbehoven med fokus på de sektorer med brist på arbetskraft som är kritiska för städerna. Som sådana sektorer fastställdes industrin, byggsektorn, social- och hälsovårdssektorn, utbildningen, ICT samt inkvartering och restaurangsverksamheterna. Dessutom granskade man i utredningen den allmänna utvecklingen av arbetskraft med beaktande av prognoser om antalet främmandespråkiga utbildade personer.