Solgemenskapen skär även ner på elräkningen för bostadsaktiebolagets boende

Publicerad: 16.2.2022 15.04
Mika Koskinen startade solgemenskapen i april 2021 i Carunas nättjänst. "Vi hörde senare att vi var den första solgemenskapen i Esbo."Bild: Petja Partanen

Den första solgemenskapen i Esbo är verksam vid Kvisbacka köpcentrum. – Jag kan inte tänka mig en bättre investering, säger Mika Koskinen, eldsjälen bakom projektet.

Trots att det är den mörkaste dagen på året strax före jul, har solen, som knappt stigit ovanför horisonten, väckt liv i de 262 solpaneler som täcker taket på Kvisbacka köpcentrum.

– Kraftverket producerade några kilowattimmar även under den mörkaste dagen på året, säger Mika Koskinen, styrelseledamot i bostadsaktiebolaget Kiinteistö Oy Kuunsilta.

På sommaren, vid middagshettan, samlar taket på köpcentret in samma mängd el bara på några minuter.

Affärsfastighetens solkraftverk, som stod färdigt 2019, fick också äran att vara den allra första solgemenskapen i Esbo. Genom solgemenskapen distribueras solenergi inte bara till fastighetsbolagets egen användning utan även till dess delägare.

Förordningsändringen i januari 2021, som tillåter distribution av solenergi för användning av bostadsaktiebolagets lägenheter utan överföringsavgifter och elskatt, möjliggjorde existensen av solgemenskaper.  Tidigare kunde produktionen bara utnyttjas för konsumtion i offentliga lokaler, nu skär solpanelerna även ner på de boendes elräkningar. Detta har gjort investeringar i solel i kommersiella fastigheter och bostadsaktiebolag lika lönsamma som i egnahemshus.

För invånarna i Esbo har det blivit enkelt att skapa solgemenskaper. På tjänsten virtane.fi hos det lokala eldistributionsbolaget Caruna kan man skapa en solgemenskap genom att fylla i ett webbformulär.

– Det kostar absolut ingenting, men bolagsaktiebolagets solpaneler ger besparingar för de boende, säger Laura Sohlman, kundrelationschefen på Caruna.

Solpaneler täcker hela taket på bostadsaktiebolaget Kiinteistö Oy Kuunsilta. Även om produktionen är blygsam under de tre vintermånaderna i Finland lyser solen desto mer på sommaren. Investeringen betalar sig tillbaka efter cirka sju år.Bild: Mika Koskinen

Nu lönsamt även i höghu

Sohlman förklarar att Esbo redan i slutet av 2021 hade mer än 1 000 småproducenter av solel. Produktion av solel har hittills bara varit något för egnahemsboende. Höghus och radhus utgör bara några få procent av kraftverken i Esbo. Ändringen av förordningen förbättrade dock solelens lönsamhet i både kommersiella fastigheter och bostadsaktiebolag. 

Hyresgästerna i Kvisbacka köpcentrum har redan fått njuta av solgemenskapens förmåner.

– Till exempel gymmet Olarium, som verkar i fastigheten, sparade hundratals euro på elräkningen under sommarmånaderna, säger Mika Koskinen.

Den årliga produktionen av fastighetens solkraftverk har under de två första åren varit cirka 65 000 kWh/år.

– Ungefär hälften av produktionen går till husets förbrukning av fastighetselen, en fjärdedel till delägarna och en fjärdedel till försäljning, säger Koskinen.

Solgemenskapen gjorde kraftverket mer lönsamt också för de delägare som finansierade investeringen. Nu får även delägarna tillgång till en del av den el som kraftverket producerar.  När kraftverkets produktion under soliga timmar är högre än förbrukningen av fastighetselen fördelas produktionen mellan lägenheterna i förhållande till antalet aktier. Om en lägenhet inte kan utnyttja all den produktion den har tilldelats, säljer fastighetsbolaget överskottsproduktionen till elnätet till börspris. 

Under normala omständigheter är det mest lönsamt att använda den producerade elen inom fastigheten. Vid tidpunkten för intervjun har dock vintervädret pressat upp elpriset till skyn, tiotals cent per kilowattimme.

– Just nu skulle det vara bra business att sälja elen till elnätet, säger Koskinen.

Under juletid är produktionen blygsam, men redan i februari står solen högre upp. Ljusa kölddagar på våren har visat sig vara bra dagar för produktion.

– Kallt väder förbättrar panelernas produktion.

 

Miljön och plånboken tackar

Mika Koskinen började driva solelsprojektet på grund av oron över klimatförändringen.

– Jag bodde tidigare i Kina, där effekterna av föroreningar och klimatförändringen är mer påtagliga än hos oss.

Styrelsen för bostadsaktiebolaget köpte idén på grund av dess lönsamhet.

– Vem skulle tacka nej till ett projekt som betalar tillbaka sig inom rimlig tid och sedan minskar fastighetsvederlaget, skrattar Koskinen.

I regel dimensioneras solelsystem så att all produktion används själv. I Kvisbacka fylldes dock hela byggnadens tak med paneler och överskottsproduktionen säljs till nätverket till dagspris.

– När man räknar ihop installationskostnaderna och andra kostnader var det relativt sett billigare, förklarar Koskinen.

Efter Koskinens tuffa anbudsprocess och investeringsstöd från Business Finland kom kraftverket att kosta bostadsaktiebolaget 60 000 euro.

– Bostadsaktiebolaget sparar, beroende på elpriset, mellan 7 000 och 9 000 euro på elräkningar per år.

Delägarnas elräkningar sjunker också med mer än 2 000 euro per år. Den beräknade återbetalningstiden för det stora kraftverket är cirka 7 år.

Företagaren Koskinen är glad över att projektet även stöttade lokalt företagande.

– Panelerna på taket är tillverkade i Finland och installationen gjordes av ett företag i Esbo.

Laura Sohlman på Caruna berättar att de första solgemenskaperna har startats av pionjärer som Mika Koskinen.

– Nu när förordningsändringen har gjort detta lönsamt även för radhus och höghus är potentialen enorm, konstaterar Sohlman.

Hittills har bara ett fåtal solgemenskaper startats, men enligt Sohlman ökar efterfrågan jämt.

– Det tar tid innan de syns i nätverket som kraftverk.

Utbyggnaden av solkraftverk bromsas av långsamma beslut, eftersom investeringar alltid kräver beslut av bostadsaktiebolagets bolagsstämma. Coronaepidemin verkar ha försenat många investeringsbeslut.

Ökningen av elpriserna tycks däremot ha ökat intresset för solel, liksom uppförandet av laddningsstationer för elbilar i flera bostadsaktiebolag.

– I och med dem kommer installationer av solpaneler säkert att öka, förutspår Sohlman.

De solpaneler som är installerade på taket av Kvisbacka köpcentrum befinner sig i ett tidigt skede av sin 30-åriga livscykel.

– Jag kan inte tänka mig en bättre investering. Redan efter 20 år har systemet betalat sig tillbaka flera gånger, säger Mika Koskinen.

Att minska framtida elräkningar kommer att ge riskfri avkastning i årtionden.

– I och med solgemenskapen får alla boende konkreta fördelar av bostadsaktiebolagets investering, säger Laura Sohlman.

Bostadsaktiebolagens investeringar i solel stöder också Esbo stads ambitiösa mål att vara en kolneutral stad före 2030.

– Ökad lokal produktion av solel och annan förnybar energi är ett av målen för Esbo stads strategi, det vill säga Berättelsen om Esbo. Energigemenskaperna är ett bra exempel på en ny hållbar verksamhetsmodell som uppmuntrar till investeringar i förnybar energi, minskar utsläpp och ökar social gemenskap, säger utvecklingschef Elina Wanne.

Elina Wanne ansvarar för energiutvecklingshelheten vid Esbo stads kompetenscentrum för hållbar utveckling.

 

Text: Petja Partanen

I tjänsten Virtane.fi kan fastighets- och bostadsaktiebolag i Esbo starta en solgemenskap och konkurrensutsätta solkraftsprojekt eller leverantörer av laddningsstationer för elbilar.

https://www.virtane.fi/(extern länk)

En redogörelse genomförs under våren 2022 för att hitta effektiva lösningar för att främja förnybar energi, energiborgarskap och energigemenskaper i Esbo. Resultaten från och verksamhetsmodellerna för undersökningen presenteras för och diskuteras med bostadsaktiebolag, företag och invånare under våren och hösten.

Solgemenskapsartikeln, redogörelsen och evenemangen möjliggörs av projekten RAKKE och KETO

Esbo stads projekt Lösningsväg till ekosystemet för hållbar tillväxt (RAKKE) finansieras med medel från Stöd för hållbar tillväxt och livskraft i Nyland (UKKE).

Projektet Genomförandestigen för utvecklingsmiljöer för hållbar tillväxt (KETO) finansieras med medel från REACT-EU (Recovery Assistance for Cohesion and the Territories of Europe), som administreras av Nylands Förbund. Projektet genomförs i samarbete med VTT, Aalto-universitetet och Omnia.

Kontakt och ytterligare information

Reetta Jänis

Utvecklingschef040 551 9484
  • Hållbar utveckling
  • Klimat
Hela Esbo