HoivaPelimannit tar musikens glädje till seniorer

10.2.2022 12.19Uppdaterad: 11.2.2022 9.19
HoivaPelimannit Elina Leskelä och Maria Kalaniemi.

Musik, glädje och möten. Så resumerar dragspelskonstnären Maria Kalaniemi från Esbo projektet som startades av JuuriJuhla–RotFest.



HoivaPelimannit besöker Gröndals minnescentral varannan vecka för att glädja de boende med en musikstund. Utöver Kalaniemi ansvarar även Elina Leskelä, en annan dragspelskonstnär från Esbo, för repertoaren.



Gröndals minnescentral har cirka 50 boenden med en minnessjukdom.  Musik och i synnerhet dess interaktiva karaktär är en viktig resurs för många äldre eller minnessjuka.



”Konst och musik tillhör alla, även seniorer och minnessjuka och andra som har svårigheter att ta sig ut”, betonar Maria Kalaniemi. 

Musikstunderna skapar delaktighet hos de boende som tillsammans samtalar om de minnen som musiken manar fram.  



”Våra träffar är inte konserter i ordets traditionella bemärkelse, utan musiken fungerar framför allt som en bro till minnen som deltagarna sedan får dela med sig av i samtal”, säger Kalaniemi.

Utöver minnen väcker musiken även känslor och lockar fram såväl skratt som tårar. Detta har haft en tydlig terapeutisk verkan på de boende.



”Våra boende har njutit av framträdandena och känt sig gladare efteråt”, berättar servicehandledare Camilla Gröndahl från Gröndals minnescentral. 



Kontinuitet som önskemål

HoivaPelimannits arbete har startats med hjälp av understöd från Esbo stad. 

”Vi är glada och lyckliga över att ha fått Esbo stads understöd till projektet.  Understödet gör det möjligt för oss att göra detta”, säger Kalaniemi.

Med hjälp av understödet riktar musikerna blicken mot planeringen av verksamhet. Målet är att ta HoivaPelimannits musikstunder också till andra vårdhem och  man hoppas att besöken kan bli ett permanent inslag i vårdhemmens vardag.

”Numera ser de boende redan fram emot ’spelarflickornas’ besök, vilket betyder att de kommer ihåg HoivaPelimannits tidigare besök. Jag hade inte trott att så många av de boende skulle komma ihåg de tidigare framträdandena”, beskriver Gröndahl.



Kalaniemi påpekar att musikstunderna bidrar till ökat välbefinnande även hos anhöriga och vårdpersonalen. Efter framträdandena är även de boende som är mer rastlösa betydligt lugnare, på gott humör och mer positivt inställda till vården. 



Kalaniemi och Leskelä har jobbat tillsammans under flera årtionden men båda delar personliga erfarenheter av musikens betydelse i omvårdnaden om minnessjuka personer.

”Jag följde min moders resa med Alzheimers sjukdom i tio år och sjöng och spelade till henne i hundratals timmar henne. När man inte längre kan kommunicera med ord finns musiken och beröringen kvar”, berättar Kalaniemi.