Förorterna i Esbo
Förorterna i Esbo byggdes på herrgårdarnas marker.
Efter andra världskriget rådde bostadsbrist i hela Finland, då befolkningen som evakuerats från de områden i Karelen som förlorats till Sovjetunionen behövde bostäder. Bostadsstiftelsen grundades 1951 och fick i uppgift att lösa bostadsbristen och förbättra boendekvaliteten. Hagalund i Esbo var Bostadsstiftelsens första byggprojekt, vars mål var att skapa en trädgårdsstadsmodell som lämpar sig för det finländska landskapet. Hagalund är en nationellt värdefull byggd kulturmiljö och klassificerad som nationallandskap.
Många av förorterna i Esbo har uppstått på herrgårdarnas marker. Före andra världskriget hade Esbo varit en jordbruksdominerad socken med flera herrgårdar eller storgods. I och med mekaniseringen av jordbruket och industrialiseringen av samhället var jordbruket inte längre lönsamt och samtidigt var behovet av byggnadsmark stort. Herrgårdarnas ägare kunde sälja enhetliga och tillräckligt stora markområden som behövdes för byggandet till kommunen och byggnadsföretagen. Byggandet av förorterna grundade sig på byggföretagens och kommunernas avtal om områdesbyggande från och med 1960-talet. Kommunen planlade mark som kommunen skaffat av privatpersoner som byggnadsmark.
Vid byggandet av de första förorterna ansågs närheten till naturen vara viktig. Förortsbyggandet i Esbo inleddes i Hagalund och fortsätter alltjämt på 2020-talet. Tidigare bebyggda områden förtätas och helt nya områden byggs särskilt längs Västmetron.
