KulturEsbo 2030

I enlighet med den första protokollanteckningen i fullmäktiges förhandlingsavtal (14.11.2014) bereddes kulturstrategin för beslut av fullmäktige. Stadsfullmäktige godkände programmet KulturEsbo 2030 (§ 319) vid sitt sammanträde 9.11.2015.

Eftersom Esbo har en enhetlig strategi, Berättelsen om Esbo, kallas de framtida riktlinjerna för KulturEsbo 2030. Berättelsen om Esbo ställer upp mål på stadsnivå och KulturEsbo 2030 fastställer metoder med vilka man kan svara tväradministrativt på dem.

KulturEsbo 2030 nyttiggör perspektivet för kultur och konst i utstakningen av hela stadens framtid. Kultur överskrider och genomsyrar samhällssektorernas gränser såväl socialt som ekonomiskt. I Esbo borde kultur och konst ha en synligare roll till exempel ifråga om stadsplanering, byggande, lärande, socialtjänster och hälso- och sjukvård.

Esbo har alla förutsättningar för att vara en föregångare: en innovativ och hållbar kulturstad. Vad det innebär och hur det uppnås måste avtalas genom att överskrida gränserna mellan organisationerna.

En livskraftig stad skapas tillsammans. KulturEsbo 2030 vill bättre lyfta fram och synliggöra Esbobornas och den internationella professionella konsten och kulturverksamheten som en imagefaktor för staden.

Esbo förändras och växer i en rasande takt. Västmetron möjliggör nya bostadsområden och förbinder Esbo allt starkare som en del av metropolområdet och den övriga världen. I denna utveckling får inte vikten av den lokal identiteten glömmas bort.

Enligt Berättelsen om Esbo vill Esbo vara en invånarorienterad och hållbar stad. För att staden ska kunna vara framgångsrik och utvecklas, behöver den en kreativ miljö. Kultur utgör grunden till en kreativ och framgångsrik stad. Kulturens och konstens värde mäts inte med vilken materiell nytta kultur och konst har, utan genom att se hur den förenar människor, skapar gemensamma betydelser, stärker stadsidentiteten och främjar stadens utvecklingspositiva anda, dess innovativitet. För att vara en pionjär krävs risktagande samt upprätthållande av en tillåtande och kreativ atmosfär. Nyfikenhet skapar nya sätt att tänka och innovationer. Esbo och Esboborna behöver kultur för att frodas.

I led med nya Resultatområdet för livskraft, som grundades 2021, stärker kultur-, idrotts- och näringstjänster stadens konkurrenskraft och kommuninvånarnas välbefinnande genom samarbete, modiga experiment och kreativt skapande.

Produktionen av stadens kulturtjänster styrs förutom av lagstiftningen, även av samhälleliga värden, såsom främjande av jämlikhet. Kulturtjänsterna produceras i samarbete med aktörer inom olika sektorer. Den offentliga aktörens uppgift är att styra, samordna och skapa förutsättningar för kulturverksamhet.

En stor del av Esbos kulturtjänster ordnas av partnergemenskaper. Tjänsterna produceras i samarbete med staden. Esbo bereder sig på förändringar i verksamhetsmiljön och servicebehoven i växelverkan med sina partner i Esbo, huvudstadsregionen och internationella stadsnätverk.

Med Esbos kulturtjänster vill man främja jämlikhet samt stärka känslan av att höra till en gemenskap, deltagande och välbefinnande. Framtidens Esbo är i allt större utsträckning en mångsidig stad, där andelen invånare med ett annat modersmål än finska eller svenska år 2035 uppgår till 30 procent. Man strävar efter att främja kulturtjänsternas tillgänglighet även genom att mångsidigt i olika kanaler kommunicera med invånarna interaktivt och aktivt om de tillgängliga tjänsterna.

Det har gått drygt fem år sedan programmet KulturEsbo 2030 godkändes. Verksamhetsmiljön och världen har förändrats oerhört sedan dess. Programmet blev klart precis i samma veva som det kom stora mängder asylsökande till Europa och Finland. Den internationella flyktingkrisen förändrade våra samhällen och den offentliga förvaltningens mål permanent. Lokala, men betydande förändringar har även varit det partiella färdigställandet av Västmetron och det andra skedets byggande samt byggandet av snabbspårvägen mellan Östra Helsingfors och Kägeludden. Verkningarna är förutom ekonomiska, även till servicenätet anknutna förändringar.

Den senaste omvälvningen genom Covid19-pandemin orsakade internationella nedstängningar, som vid utarbetandet av denna uppdatering har varat i mer än ett år. Verkningarna av pandemin har varit oerhört kraftiga i synnerhet inom kulturfältet och kreativa branscher. Dessa stora förändringar kräver att programmet delvis gås igenom på nytt.

Om programmets genomförande och framskridandet av de tväradministrativa målen rapporteras alltid vid utgången av mandatperioden för fullmäktige. Det är positivt att se att saker och ting har framskridit. Vår riktning är inställd på målen och åtgärderna har varit de rätta. En del av sakerna som nämns i målen har uppnåtts och de har också uppdaterats till nästa nivå i detta program.

Den av kulturenheten beställda undersökningen EspooCult, som blev klar 2020, har utgjort en vägd kunskapsbas för uppdateringen av programmet. Den gav upphov till en rapport om Esbos kulturtjänster till stöd för stadens utveckling och strategiarbete. Slutsatserna av undersökningen innehåller även lösningar på hur kultur kan starkare vara närvarande i framtidsplaneringen och invånarnas vardag.

Samtidigt som programmet KulturEsbo styr vår verksamhet mot 2030, skulle det vara viktigt att våga rikta blicken ännu längre framåt. Det värde som konst och kultur bildar borde ses på längre sikt. Därför försöker man också i slutet av programmet även blicka mot horisonten – mot 2050.

KulturEsbo 2030 baseras på förståelsen av de megatrender som inom en snar framtid kommer att förändra vårt samhälle och de utvecklingsskeden som städerna genomgår.

Med megatrender avses verksamhetsmiljöns externa, oundvikliga globala förändring och förändringskraft, som även har lokala verkningar. Förändringen som megatrender ger upphov till är en utmaning för de enskilda människornas, gemenskapernas, företagens och de offentliga organisationernas etablerade verksamhetssätt. Gamla styrkor och lösningar förlorar sin kraft. Nya fenomen skapar förutom icke-önskade följder, även nya möjligheter att lösa problem och vara framgångsrik.

Efterfrågan på energi och naturresurser kommer att öka under de kommande decennierna. Orsaken till detta är ökad befolkning och snabb välståndsökning i stora utvecklingsländer. Minskningen av naturresurser nödsakar till att skjuta planeringshorisonten ännu längre bort och utveckla långsiktiga, resurssmarta system. I vardagen innebär detta betydande förändringar inom tekniken, människors beteende och samhällsstrukturen. I synnerhet kommer lösningarna för boende och rörlighet att ändras. Det är fråga om en generationslång omvälvning i likhet med industrialiseringen.

Urbaniseringen är en av 2000-talets stora, samhälleliga omvälvningar. Jämfört med övriga Europa har Finland urbaniserats långsamt, men kommer att uppnå de andra ländernas nivå. Urbaniseringen sker mer metropoldrivet än tidigare. Människor från hela världen söker sig till innovationskoncentrationer, som är integrerade i den globala ekonomin och till vilka också Helsingfors metropolområden räknas. Städerna som uppstår är tätare, större och mer mångkulturella. Ett tredje, stort fenomen inom befolkningsförändring är befolkningens åldrande. Hitintills har samhällen i lång utsträckning planerats efter villkoren för den arbetsföra befolkningen. Under de kommande decennierna kommer andelen åldrande befolkning att öka kraftigt, till följd av vilket många praxis i vårt samhälle kommer att förändras.

Digitaliseringen omformar allt arbete och all fritid radikalt samt även sätten att organisera sig för företag, gemenskaper och hela samhällen. Digitala system skapar betydande fördelar med tanke på effektivitet och möjliggör nya slags, decentraliserade verksamhetssätt. Tack vare digitaliseringen förändras den globala arbetsfördelningen och värdet för det mänskliga arbetet definieras på nya sätt. Redan nu har ny digital logik revolutionerat till exempel media, bankvärlden och musikbranschen. Strukturerna för arbete, utkomst och konsumtion kommer att genomgå en grundläggande omvandling.

Digitalisering förändrar snabbt hur och var människor möts. Många lösningar baserade på fysiska lokaler förändras och ersätts delvis med digitala tjänster. Digitala former erbjuder många nya möjligheter. Samtidigt förstår alla att vissa möten och erfarenheter inte kan flyttas till webben. Vi står inför ett skede där det uppstår nya format för möten och samhällserfarenheter.

Välståndsökningen, ökningen av utbildningsnivån och den digitala öppningen av information har möjliggjort en starkare individualisering än tidigare för människor. Människor kan friare än tidigare välja till vilken grupp de hör och hur. Faktorer som härkomst och yrke är en allt mindre del av människornas identitet. Digital kommunikation har gett upphov till ett helt nytt samhällsskikt och nya sätt att samarbeta. Många av institutionerna i vårt samhälle baseras ännu på antagandet om ett traditionellt sätt att höra till och identifiera sig med bostadsorten, nationen och det övriga samhället. Detta ger upphov till friktion mellan individer och institutioner.

Navet för Esbo stads verksamhetsutveckling utgörs av hållbar utveckling. Staden har förbundit sig att främja FN:s mål för hållbar utveckling (Sustainable Development Goals). Staden utvecklar i samarbete med företag och andra partner lösningar, som fungerar som exempel på framtidens stadsliv. I Esbo utvecklas, testas och tas i bruk hållbara stadslösningar för framtiden tillsammans med partner och invånare. Målet är en trygg, sund och fungerande vardag.

Staden, som känner sina invånare och har förmåga att ta hänsyn till invånarnas behov, är framgångsrik. Förändrade värden, identifiering av invånarnas känslor och behov samt tjänsternas smidighet är faktorer, som i framtiden kommer att bli avgörande för städernas framgång. Livskvalitet och betydelsefullhet, upplevt välbefinnande och en fungerande vardag är allt viktigare faktorer för invånarna när de funderar över sin bostadsort.

Konstens och kulturens värde som en av stadens tjänster föds ur hur den lyckas förena människor, skapa gemensamma betydelser, stärka stadsidentiteten och främja stadens utvecklingspositiva atmosfär – dess innovativitet. Kärnan i konsten utgörs av dess förmåga att väcka känslor, ta risker, fungera som en spegel för vår tid och samtidigt vara tilltalande över generationsgränserna. Kultur är en konstant föränderlig process som lever i tiden. Det mångsidiga kulturlivet stärker stadens livskraft, är dess DNA och en motor, som stärker dess atmosfär. Kulturen i Esbo förnyas och stärks genom en kontinuerlig interaktion olika människor emellan.

Organisationerna gör ingenting, människorna som jobbar i dem gör allt. Förändringen mot en mer hållbar stad sker inte utan en förändring av verksamhetskulturen inom stadens samtliga sektorer och till en sådan förändring behövs stadens alla anställda och invånare. Hållbarhet genereras inte av en enskild verksamhet, utan för att lösa de samhälleliga utmaningarna med megatrenderna krävs ett omfattande, sektorsövergripande samarbete. Hållbar utveckling innebär inte endast teknikrelaterade förändringar. Framför allt kräver den att folks beteende ändras.

Ekonomitänk har länge styrt även den offentliga verksamheten. En kritisk utmaning för en mer hållbar framtid är att hitta en bra balans mellan effektivisering av den ekonomiska utvecklingen och utveckling av miljöverkningarna samt skyddet av ekosystem.  En hållbar stads värde förverkligas långsiktigt, vilket man inte kan mäta med de nuvarande mätarna för ekonomisk utveckling. Rent ekonomiskt kan hållbar utveckling inte längre vara en uppifrån och ned-process, utan precis som med all verksamhet rörande hållbar utveckling krävs gemensam utveckling och gemensam planering.

Dynamisk kompetens i staden uppstår när dess invånare, företag och läroinrättningar kan hitta sin plats samt tillämpa sin information och kompetens på bästa möjliga sätt. I en utvecklingspositiv atmosfär gör man saker tillsammans, tillägnar sig betydelsen av gemensamma mål och förstår små, indirekta utvecklingsfasers inverkan på helheten. Genom att förändra små, konkreta saker etappvis och därefter utvidga åtgärderna skapas även en ekonomiskt framgångsrik stad för hållbar utveckling.

En samhällelig förändring ändrar individernas och gemenskapernas verksamhet. När världen runtom förändras, måste också organisationen anpassa sig till nya verksamhetssätt. I detta kapitel definieras på vilket sätt vi i Esbo skulle kunna påskynda uppnåendet av riktlinjerna i KulturEsbo 2030.

Experter bestämmer inte längre själva vilka tjänster som behövs i staden. Invånarna måste införlivas i dialogen och de måste ges en möjlighet att göra själva. Kultur är en betydande del av Esbos sätt att bygga delaktighet. Resultatet kan till exempel bli popup-lokaler, delaktiggörande stadsdelsevenemang eller -fenomen, såsom Restaurangdagen.

Man måste komma ifrån sektors- och silomentalitet inom staden samt i förhållande till den privata och tredje sektorn. Samarbete gynnar alla parter. Värdena för Esbos kulturverksamhet skapar en stabil grund för nätverk och partnerskap.

En framgångsrik stad måste identifiera sina egna särdrag och hurdan stad den håller på att utvecklas till. Hurdan ser just Esbo som stad ut och hur känns den? Stadens identitet är en viktig del av framtidsplaneringen. Kultur och kulturarv utgör stadens DNA – de där något, som gör staden identifierbar och autentisk.

De traditionella verksamhetsmodellerna för kultur måste modigt granskas i ett nytt ljus. Vad kan nyfikenhet leda till under kommande decennier? Hur stärks vårt samhälle av mod att göra saker på ett nytt sätt? Kulturens betydelse för stadens framgång och skapandet av hållbart välbefinnande måste fastställas.

Staden behöver en anda av att göra, med vilken man strävar efter att öppna nya dörrar. Vi måste tillsammans söka efter nya metoder för problemlösning. Invånarna och sammanslutningarna måste ges möjlighet till experimentell användning av stadsrummet. Atmosfären måste även tillåta fel: misslyckanden lär oss alltid någonting nytt. Om man inte vågar prova, kan man inte utvecklas.

Framtiden kan inte förutspås exakt, eftersom den är summan av otaliga faktorer. Ju längre in i framtiden vi går, desto mer invecklad blir den. Det är omöjligt att med säkerhet veta hur världen kommer att se ut 2050, men olika trender ger en fingervisning om kommande riktningar. Urbanisering, digitalisering och diversifiering av befolkningen kan fortfarande vara aktuella frågor. Artificiell intelligens, automatisering och robotisering förändrar arbetslivet och arbetsbilder. Teknologi smälter allt mer sömlöst in i vår omgivning och som en del av vår vardag.

Konst föder produktutvecklingen av varor och tjänster, och hjälper till att öka produkternas värde, till exempel genom design. Kultur stärker områdenas dragningskraft genom att locka människor och investeringar, och genom att på så sätt stärka städernas och regionernas ekonomiska utveckling. Evenemangsindustrins ekonomiska verkningar på områdena är otvetydiga. Enligt forskningen har konst även tydliga välbefinnande- och hälsoeffekter.

Å andra sidan kan de ekonomiska verkningarna även vara negativa, som man har kunnat konstatera under COvid19-pandemin, som startade 2020. I led med klimatförändringen och den globala miljökrisen kommer till exempel klimatflyktingskap, olika pandemier och minskningen av resurser att förändra framtiden för kulturtjänster och konstfältet. Nedstängningen av kulturfunktioner 2020 är inte längre en lösning för framtida kriser. En välfärdsstat klarar inte en situation där det inte finns kulturtjänster som påverkar människornas välbefinnande och där områdena och i synnerhet stora städer lider permanent i bristen på evenemang och kultursammankomster. Det krävs samarbete, ett öppet sinne, kreativitet och fantasi när vi utvecklar framtidens lösningar. Konstens roll i detta arbete är central och viktig.

Digitalisering, den globala ekonomin och en övergång till ett koldioxidneutralt samhälle förändrar livet, vardagen och samhällets strukturer på ett betydande sätt. Spektret av perspektiv ökar och människor upplever förändringarna i mycket olika takt och ur olika perspektiv. De flesta vill se samhället genom långa, historiska kontinuum och värna om traditioner som upplevs värdefulla. Via dem kan vi förstå vilka vi är och vad förändringen omkring oss innebär.

Frihet är en central sak som definierar livet och konsten. Oberoende av hur den omgivande världen ser ur, söker konsten alltid det nya, och krossar delvis gamla konventioner och perspektiv. Konsten utmanar alla, både utövare, upplevare och dem som befinner sig längre ifrån konsten, att observera, känna och komma till insikt gällande det nya och annorlunda. Dessa temporära förvrängningar av perspektiven öppnar upp nya vägar för människor till okända saker, och samtidigt frigörs utrymme för fantasin.

Kultur skapar trygga ställen och lokaler. Kulturens närvaro i vardagliga miljöer i form av verk, evenemang och platser att skapa kultur på stärker upplevelsen av att dessa utrymmen och lokaler är öppna för alla. Olika befolkningsgruppers tröskel för rörlighet och vistelse i olika miljöer sjunker när kultur finns närvarande, oberoende av om det handlar om utomhusutrymmen, köpcentrum eller offentliga byggnader.

Kulturtjänster främjar tillgängligheten och säkerheten även i deras digitala former. Allt fler har möjlighet att delta i utövande och upplevande av kultur när tjänsterna är teknologiskt utvecklade och när tjänsterna även finns tillgängliga oberoende av tid och plats.

+ Lokalernas öppenhet och flexibilitet, kulturens närvaro i stadsmiljön, Kultur för alla-tjänsterna, digitala tjänster, popup-verksamhet, understöd

I ett snabbt föränderligt samhälle försvinner arbetsplatser och yrken oundvikligen, och gamla kunskaper måste uppdateras. I framtiden kommer en allt större del av näringarna att på något sätt vara kopplade till förädlingen av kulturella betydelser. Utvecklingen av möjligheter som den nya teknologin öppnar upp kräver kreativ kompetens och kreativt tänkande. Kulturen erbjuder vägar till nytt lärande: de kreativa branschernas kompetens har en nyckelroll i denna utveckling.

+ Samarbete mellan Aalto-universitetet, yrkeshögskolan Metropolia och Konstuniversitetet, bibliotekets roll i utvecklingen av medborgarnas kompetens, grundläggande konstundervisning, arbetarinstitutet

Esbo har byggts upp runt fem stadscentrum, som alla har sina egna särdrag. I områdescentrumen spelar den lokala identiteten en viktig roll. Med hjälp av kultur kan man stärka områdescentrumens och människornas identitet genom att skapa djupare band till bostadsområdet och sammanslutningarna inom det. Stadsmiljöer utvecklas invånarorienterat. Esbos allt mer mångsidiga befolkning producerar intressanta kulturaktiviteter, vars breda spektrum erbjuder något för alla. Mångsidighet stärker Esbos livskraft.

+ Hagalunds helhet, utvecklingen av Esboviken och Esbo centrum, delaktighets- och interaktionsarbete, samarbete som möjliggörs av Resultatområdet för livskraft

Stadens förmåga att förnyas, främja invånarnas välbefinnande och skapa betydelsefullt liv, baseras på dess förmåga att stärka gemenskapen. Kulturverksamhet erbjuder invånare sätt att komma med i utvecklingen av staden. Genom konst och kultur möts och upplever människor tillsammans. I en accepterande atmosfär kan även svåra saker bearbetas; att hitta gemensamma nämnare och samtidigt värdesätta olikheter.

+ biblioteket som mötesplats, stadsevenemang, museiverksamhetens roll som en aktör som stärker förståelse förknippad med miljö och kultur, sektorsövergripande och tväradministrativt partnerskapsarbete, barnkulturverksamhet, grundläggande konstutbildning, stödjande av mångsidig invånarverksamhet med hjälp av understöd

Stadens dragningskraft föds förutom ur fungerande strukturer och system eller ett framgångsrikt näringsliv, även av unika och delvis även spontant förekommande fenomen. I detta spelar de olika formerna av kultur en viktig roll. De ger upphov till en atmosfär som är tillåtande, experimentlysten och som uppmanar till risktagande, som i bästa fall utvidgas från kulturen till också andra delområden inom samhället och livet.

+ Konstinrättningar, festivaler, konstartens rikedom, stärkande av rollen för professionella konstnärer, internationellt samarbete, grundläggande konstutbildning

• Stadsbildens helhet observeras i planläggningen och tillståndsärende så, att de stöder områdets identitet. I centrala stadsrum observeras kvalitet och närvaro av professionell konst. Aktörer inom olika sektorer utarbetar planer och mål tillsammans.
• Esbos principer för offentlig konst (KH 13.5.2019) utnyttjas för att främja samarbete och gemensamma mål, och åtgärderna som ingår i principerna främjas sektorsövergripande.

• Vi bär tillsammans ansvaret för stadens kulturmiljö (traditionslandskap, det arkeologiska arvet, herrgårdar, historiska byggnader, parker osv.). Målen och åtgärderna utarbetas sektorsövergripande tillsammans med invånarna.
• Närmiljön används som lärmiljö och barn och unga inkluderas i planeringen av den. Fostran i hållbar utveckling har stor betydelse för uppnåendet av FN:s mål och Esbobornas välbefinnande.

• Samarbetet förvaltningsnämnderna emellan är smidigt och lokalerna används mångsidigt. Den gemensamma användningen av lokalerna stöder upplivandet av stadscentrumen och en mer hållbar livsstil.
• Man tryggar framtiden för utbildningslokaler inom grundläggande konstutbildning nära eleverna.
• Staden testar modiga lokalsammansättningar och stöder uppkomsten av temporära evenemang.
• Byggnader utnyttjas under hela deras livscykel och man möjliggör även temporär användning av dem.
• Kultursektorn medverkar i planeringen av markanvändningen och områdesutvecklingen. Invånarnas möjligheter att påverka utvecklingen av det egna bostadsområdet ökas.

• Esbo stadsmuseum deltar planmässigt och aktivt till exempel i beredningen av plan-, reparations- och byggfrågor.
• Esbos kulturmiljöprogram kommer att styra omvårdnaden och värnandet om stadsbildsmässiga byggnader, kulturlandskapet och det arkeologiska arvet. Programmet möjliggör stadens byggande och tillväxt så att stadsskikten stöder stadsbilden. Den första versionen av programmet färdigställs 2022.

• Lokalerna i Esbo stadsbibliotek är anpassningsbara och flexibla efter hur det områdesvisa behovet ser ut vid varje tillfälle. Biblioteket är till exempel en plattform för livslångt lärande, en möjliggörare för generationsöverskridande möten och en tillhandahållare av digitala tjänster.
• Bibliotekets flexibla och invånarorienterade verksamhet främjar uppbyggandet av de sociala stadsmiljöerna. I biblioteket skapar invånarna tillsammans en ny, gemenskaplig urbanitet, uppmuntrar till företagsamhet och deltagande samt främjar levande demokrati samt samhällelig och kulturell interaktion.
  
• Biblioteket är en nav för lärande, möten och delning. I en delnings- och cirkulär ekonomi behöver man inte äga allt själv.

• Staden uppmuntrar invånarna att skapa inkluderande stadskulturevenemang. Staden gör det möjligt för invånarna att idka verksamhet självständigt och främjar detta till exempel genom att underlätta tillståndsärenden och erbjuda lokaler.
• Invånarna har tillgång till digitala utrymmen, som möjliggör nya slags möten.
• Samarbetet mellan aktörer som beviljar stadens understöd är smidigt och flexibelt. Digitala metoder utnyttjas i understödsprocessen och förbättrandet av kundorienteringen i den.

• Människornas och miljöns välbefinnande är en förutsättning för hållbar ekonomisk tillväxt och ett hållbart samhälle samt för stabiliteten i ekonomin. Verkställandet av hållbar utveckling, det vill säga Agenda 2030-målen är en betydande del av välfärdsekonomin.
  
• En ökning av bruttonationalprodukten kan inte allena lösa de nuvarande samhälleliga problemen. Tillväxten måste vara ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart samt sådan att den minskar ojämlikheter och siktar till att öka människornas välbefinnande. Vid sidan av det traditionella ekonomiska tänkesättet krävs förutom mätare likt bruttonationalprodukten, även nya och kompletterande mätare, som utvärderar välbefinnande och hållbar utveckling.
  
• Kulturtjänster mäts och följs upp förutom med ekonomiska nyckeltal, även med indikatorer som mäter välbefinnande.
  
• Till uppföljningen och utvärderingen av kulturpartnernas verksamhet utvecklas mätare, som mäter välbefinnandet för invånarna, konstutövarna och kultursammanslutningarna. Det är viktigt att man för verksamheten för kultursammanslutningar, som kulturnämnden stöder, upprättar gemensamma, tydliga mål och att det hur väl verksamheten lyckas mäts som en del av utvecklingen av helheten för stadens välfärdsekonomi.
  
• Man främjar kulturvälbefinnande genom att införliva metoder som främjar konst och kultur som tyngdpunkt för främjande av invånarnas välbefinnande och hälsa.

• Kultur är en viktig del av Esbos närings- och dragningskrafttjänster.
• Genom samarbete kultur och näringsliv emellan stärks Esbos rykte och skapas en lockande hemort också för internationella sakkunniga och aktörer. Nya invånares förbindelse stärks, när de känner att de är en del av den lokala gemenskapen och sin hemort, och när tjänsterna är tillgängliga och de har möjlighet att bygga betydelsefulla sociala relationer och nätverk.
  
• Aktörer och konstutövare inom kulturbranscher i Esbo är en viktig imagefaktor för staden och de har betydande synlighet i stadens marknadsföring.
• Esbo stad är en kreativ verksamhetsplattform, ett campus för kreativitet, där tjänster, arbetsplatser, företagsamhet och boende sammanflätas. Samarbetet kulturaktörer, högskolor och företagsvärlden emellan är aktivt och fungerande.
  

• Stadens dragningskraft stärks interaktivt genom fem grundläggande element – den kreativa miljön, den ekonomiska miljön, den funktionella miljön, den sociala miljön och den fysiska livsmiljön. Experterna vill stanna kvar i en stad där livskvalitet smälter samman med den mångformiga staden och den mångsidiga stadskulturen