Utvecklingsåtagande för området Kera

Keras utvecklingsåtagande är ett verktyg som utvecklats i samarbete med områdets markägare och utvecklare och som vägleder aktörerna att implementera hållbara utvecklingslösningar på ett långsiktigt sätt och i samarbete.

Kera blir en stadsdel för hållbar utveckling. För att lyckas måste vi hitta och ta i bruk nya lösningar till exempel inom utsläppsfri energiproduktion, mobilitetstjänster och klimatvänligt byggande. Utvecklingsåtagandet är ett helt nytt verktyg som utvecklats i Kera för att påskynda detta arbete. Åtagandet förpliktar byggherrarna i området att främja hållbara lösningar vid genomförandet av projekten.

Gemensamma principer för utveckling

Kunskapen och know-how om hållbara lösningar inom byggande och boende ökar hela tiden. Därför slår utvecklingsåtagandet fast gemensamma mål för byggande av Kera, men de lämpligaste sätten att uppnå målen granskas projektvis. På så sätt kan man alltid beakta de nyaste lösningarna vid genomförandet av byggprojekt.

Principerna för områdets utveckling enligt utvecklingsåtagandet är ett tätt samarbete, målet om klimatneutralitet i Esbo, viktiga lösningar inom cirkulär ekonomi och utveckling av Kera som en modellstadsdel för hållbar utveckling.

Vad innebär utvecklingsåtagandet i praktiken?

Keras utvecklingsåtagande har godkänts som en del av markanvändningsavtalen för Kera centrum. Parter i åtagandet är markägarna och Esbo stad, och när marken byter ägare gäller förpliktelserna i åtagandet också följande markägare.

Utvecklingsåtagandet förpliktar var och en som påbörjar ett byggprojekt i området att utarbeta en plan för hur innehållet i utvecklingsförbindelsen ska genomföras. Som stöd för utarbetandet av planen fungerar en styrgrupp som består av experter från staden och som har i uppgift att leda och stöda byggherrarna. Den färdiga utvecklingsplanen godkänns av ett utvärderingsråd som består av stadsmiljösektorns ledning.

Exempel på genomförandet av utvecklingsåtagandet

Keramikkvarteret (YIT)

Vid byggandet av YIT:s Keramikkvarter har miljökonsekvenserna beaktats i stor utsträckning. Kvarteret utrustas med jordvärme och solpaneler. Som byggnadsmaterial planeras hålrumsplattor med låga koldioxidutsläpp, vars klimatavtryck är betydligt mindre än de traditionella hålrumsplattornas. Husens bärande konstruktioner är planerade att hålla i hundra år. Vid planeringen av gårdarna beaktas biodiversiteten till exempel genom gynnande av inhemska växtarter.

Filfatet (Pohjola Rakennus)

I objektets planer betonas särskilt lösningar inom cirkulär ekonomi inom byggandet. För hela kvarteret har det utarbetats en plan för cirkulär ekonomi som beaktar till exempel utnyttjandet av produkter som innehåller återvunnet material och återanvändbara byggnadsdelar. Särskild uppmärksamhet ägnas åt byggnadernas och materialens livscykelutsläpp, komponenternas och systemens underhållbarhet och reproducerbarhet samt återvinningsbarhet efter livscykeln.