Plan för att skydda eleverna mot mobbning, våld och trakasserier

Enligt läroplanen har eleven rätt till en trygg studiemiljö. I enlighet med lagen om elev- och  studerandevård ska det för varje skola utarbetas en elevvårdsplan för hur elevvårdsverksamheten  ska genomföras, utvärderas och utvecklas. Planen utarbetas i samverkan med elevhälsan, elever  och deras vårdnadshavare. Den skolspecifika elevvårdsplanen ska innehålla en plan för skydd av  elever/studerande mot våld, mobbning och trakasserier. Detta dokument utgör botten för skolornas arbete och innehåller följande delar 

• Definitioner 
• Arbets- och ansvarsfördelning 
• Förebyggande arbete 
• Ingripande åtgärder

Dokumentet fungerar som: 

• Bilaga 3 för Förskolans elevvårdsplan. Se även Säkerhetsanvisningar för  småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen. 

• Bilaga 5 för Grundläggande utbildningens elevvårdsplan. Se även anvisningar i anknytning  till säkerhet: bl.a. Anvisningar för skolor gällande våldssituationer, Rumstavla trakasserier,  Verksamhetskort elev som utsätts för trakasserier 

Dokumentet baseras på innehåll i Yhdessä vahvaksi yhteisöksi- ei kiusaamiselle samt Antimobbningsarbete i skolor och läroanstalter (Utbildningsstyrelsen, 2020).

Utgångsläget för en fungerande skolgemenskap är förtroende och samarbete. Det är viktigt att  hela skolgemenskapen uttrycker en vilja att jobba för att alla ska känna sig trygga och trivas i  skolan. En viktig del av det förebyggande arbetet är god kommunikation mellan skolans personal  och elever samt inom dessa grupper, liksom med vårdnadshavare och andra samarbetsparter. 

Trots förebyggande arbete uppstår det situationer som känns obehagliga, är kränkande och där  det uppstår en maktobalans, av Utbildningsstyrelsen kallade mobbning. Varje medlem i  skolgemenskapen ska känna igen mobbning och dess olika former. Alla ska också känna till  gemenskapens praxis för hur man ingriper i situationer där det förekommer mobbning. Genom att  tidigt upptäcka och effektivt ingripa i mobbningssituationer kan man förebygga de långvariga, och  ofta allvarliga, psykosociala effekterna som mobbningen har. Gemensamt för mobbning, våld och  trakasseri är att det kränker människans fysiska, psykiska eller sociala självbestämmanderätt.

Mobbning: 

• • är systematisk, avsiktlig och upprepat riktat mot samma person eller samma grupp • sker när det existerar maktobalans och en bristande jämvikt i styrkeförhållandet mellan  mobbaren och den mobbade eller gruppen, kallas även den utsatta/den som utsätter • inbegriper roller utöver den mobbade och mobbaren också medlöparen, förstärkaren,  försvararen och den tysta godkännaren. 
• • sker vanligen i grupp 
• • kan vara verbal (reta, säga elaka ord, härma, hota, utsätta för utpressning, skrämma, frysa  ut, tvinga till handlingar, ge felaktiga råd etc.) 
• • kan vara fysiska kränkning (slå, sparka, knuffa, nypa, sätta krokben, kasta saker på någon,  dra i håret etc.) 
• • kan vara psykiskt våld, vilket ofta är indirekt eller dold (härskartekniker, utfrysning, sprida  elaka lögner, manipulera gruppen att inte ta med alla, blickar, suckar, kroppsspråk etc) • kan vara riktad mot egendom (skadegörelse, gömma saker, förstöra och slarva bort) • kan ske via internet, mobiltelefon, sociala medier, spel och digitala lärplattformer m.fl.

Mobbning på nätet 

Mobbning kan ske på nätplattformar som sociala medier och spelgrupper. Skolans personal ska  ingripa i mobbning som sker på skoltid eller i samband med skolans verksamhet och där skolans  elever är inblandade, även då mobbning sker på nätet. Barn och unga som mobbas på nätet blir ofta mobbade också på andra sätt. Jämfört med traditionella mobbningsformer är en central  skillnad att det är svårt att fly undan mobbning som sker på nätet då sociala medier även används  hemma. Det är även viktigt att tala om fenomenet tillsammans med vårdnadshavare. 

Det är viktigt att ordningsreglerna tar i beaktande användningen av mobilenheter i skolan och att i mediefostran diskutera sociala medier. Det är också viktig att vuxna i skolan bekantar sig med de  plattformar eleverna använder. Personalen meddelar vid behov även tjänsteleverantören ifall det  kommer till kännedom att material som är kränkande för ett barn har publicerats på nätet. 

Våld 

Med våld avses att man avsiktligt utsätter sig själv, en annan person, en grupp eller en gemenskap  för en våldshandling eller bruk av makt, antingen som ett hot eller genom att förverkliga det. Förutom mobbning kan även annat aggressivt, icke-önskvärt våldsamt beteende förekomma i  skolan, t.ex. slagsmål. Det är frågan om en enstaka händelse som reds ut och sedan är över. Förfaringssätt för våldssituationer beskrivs i planer i anknytning till säkerhet: krisplan,  räddningsplan, anvisningar för skolor angående våldssituationer, snabbguider för olika  krissituationer.

Trakasserier 

Trakasseri är förbjudet enligt diskrimineringslagen och är precis som mobbning en individuell  upplevelse (att bli förödmjukad, hotad, aggressivt behandlad etc.) som bör tas på allvar. Med  trakasseri avses ett beteende som syftar till att kränka en persons människovärde pga. personens  sexuella läggning, kön, ursprung, funktionsnedsättning eller annat. Enligt jämställdhetslagen så  klassificeras sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön som diskriminering.  

Beteendet tolkas brett och det gäller e-postmeddelanden, miner, gester eller framställande av  osakligt material på internet, sociala medier eller andra plattformer. Beteende som kränker  människovärdet behöver inte riktas direkt mot en viss person utan det kan även riktas mot en  grupp. Även mildare former förekommer som exempelvis som återkommande sexistiska  kommentarer (t.ex. Hora, homo, du som kvinna/man). Också mildare former är skadliga i längden. 

Med sexuella trakasserier avses verbalt, ickeverbalt eller fysiskt oönskat beteende av sexuell natur. Sexuella trakasserier kränker en persons psykiska eller fysiska integritet genom att skapa en  hotfull, fientlig, förnedrande, förödmjukande eller tryckande stämning. T.ex. är sexuellt antastande  ett straffbart brott.

Med trakasserier på grund av kön avses oönskat beteende som har samband med en persons könstillhörighet, könsidentitet eller könsuttryck och som kränker personens psykiska eller fysiska  integritet och skapar en hotfull, fientlig, förnedrande, förödmjukande eller tryckande stämning. Det  är dock inte av sexuell natur. 

Till sexuellt utnyttjande av barn räknas sexuella handlingar som riktar sig mot barn under 16 år och  som skadar barnets utveckling. Med grooming avses vuxnas medvetna och målinriktade  verksamhet med syftet att få sexuell kontakt med barn eller locka barn att utföra sexuella  handlingar. Sexualbrott mot barn som begås på nätet kan till exempel vara skickande av eller  förfrågningar om meddelanden, bilder eller video med sexuell konnotation, eller utnyttjande som  skett via webb-kamera. 

Förfaringssätt för trakasserier beskrivs i Verksamhetskort Elev som utsätts för trakasserier samt  Rumstavla för trakasserier

Att förebygga och ingripa i mobbning, våld och trakasseri hör till alla som arbetar i skolan. 

Följande personal i vår skola har särskilda ansvars- och arbetsuppgifter för att förebygga  och ingripa i mobbning, våld och trakasserier: 

Annika Sahi 

Tomas Jaakkola 

Pamela Kivelä 

Andrea Sågbom 

Ange när och vem som ansvarar för att årligen introducera till Plan för att skydda elever mot  mobbning, våld och trakasserier. 

Personalens introduktion: I början av läsåret gås planen igenom på ett personalmöte. Rektor  och medlemmar i skolans kiva-team ansvarar för att detta blir gjort.  

Elevernas introduktion: Klassläraren berättar förfaringssättet som råder i skolan.  

Vårdnadshavares introduktion: På höstens föräldramöte, eller via ett allmänt Wilma-meddelade,  introduceras vårdnadshavarna till planen. Rektor och medlemmar i skolans KiVa-team ansvarar  för att detta blir gjort.  

Övriga samarbetspartners introduktion: Skolans direktion behandlar planen i slutet av  september. Skolans elevhälsoteam går igenom planen. 

Planen uppdateras enligt följande: Planen uppdateras varje läsår under september månad.  

Genomförandet av planen uppföljs enligt följande: Planen uppföljs regelbundet och vid behov  under läsåret under elevhälsogruppens möten. Dessa möten hålls en gång per månad. Planen  diskuteras med personalen åtminstone en gång per år. 

Följande dokumentation görs vid uppföljning och utvärdering: Elevhälsogruppens och  personalens möten protokollförs.

Centralt är att i skolgemenskapen föra diskussioner om värdegrunden och hur man bemöter  varandra. Förebyggande arbete skall vara på ett sådant plan att skolan ska ha redskap och verktyg  att ingripa redan innan det blir frågan om mobbning. Arbetet inbegriper bl.a. stärkande av  klassanda och gruppdynamiken samt stödjande verksamhet så att alla stöds i att våga vara sig  själv. I delen för förebyggande arbete beskrivs skolans förfaringssätt, verksamhet och  överenskommelser för att förebygga mobbning, våldsamt eller aggressivt beteende och  trakasserier. Elevernas inbördes samspel och interaktionen mellan eleverna och de vuxna i skolan ska beaktas i arbetet.

Hur genomförs och behandlas enkäter som berör elevernas välmående, ork och vardag: 

På individnivå: Klassläraren låter varje elev svara på frågor gällande trivsel och välmående och  ork inför de bedömningssamtal som hålls under läsåret. Svaren behandlas tillsammans med  vårdnadshavare och elev under samtalet.  

På klassnivå: Varje klass får under oktober-november månad svara på en trivselenkät.  Klassläraren är skyldig att gå igenom svaren för sin klass och även i samarbete med  kivateamet ta tag i eventuell oro eller problem som framkommer i enkäten.  

På skolgemenskapens nivå: På basen av den trivselenkät som genomförs i oktober-november  diskuterar hela kollegiet samt skolans elevhälsogrupp de resultat som framkommit. I samarbete  med elevhälsogruppen och skolans kivateam besluts det sedan om vidare åtgärder.  

Samarbete med vårdnadshavare i temat: Vårdnadshavarrepresentanter bjuds in till skolans  elevhälsomöte minst en gång per läsår. Under detta möte diskuteras skoltrivsel och även  resultaten i trivselenkäten presenteras. 

Ange vilka metoder program, modeller eller verktyg använder skolan för antimobbning,  utvecklande av sociala färdigheter, gruppbildning och känsla av gemenskap:

Karamalmens skola använder sig av en blandning av olika modeller för att förebygga mobbning  och utveckla elevernas sociala färdigheter och känsla av gemenskap. Vi använder oss av bl.a.  KiVa-skola-materialet, Vi i klassen och arbetar med positiv pedagogik och styrkor. Skolans  antimobbningsregler hängs upp i varje klassrum och klassläraren går igenom dem tillsammans  med eleverna.  

Alla vuxna i skolan ansvarar för att förebygga och ingripa vid mobbning. I Karamalmens skola  har vi nolltolerans mot bråk och trakasserier. I alla klasser jobbar vi regelbundet med förebyggande aktiviteter som har målet att skapa en god gemenskap och vi-anda i skolan. Vi  strävar även efter att så ofta som möjligt samla hela skolan för att skapa en fin gemenskap. 

Hur tillämpas dessa praktiskt 

På individnivå: Vi ingriper genast vid misstanke om mobbning och följer noga med varje elevs  mående.  

På klassnivå: Klassen har minst en kiva - lektion i månaden där olika teman tas upp och  behandlas. Klassen arbetar via elevrådet tillsammans med KiVa-Skola teamet.  

På skolgemenskapens nivå: Varje år jobbar vi kring olika teman så som vänskap, respekt och  tolerans. Dessutom har vi en KiVa-postlåda som eleverna anonymt får ge feedback eller  meddela om någon verkar vara ensam. Vi ser till att vi har tillräcklig rastövervakning.  

Samarbete med vårdnadshavare i temat: Vår skola strävar efter att vårdnadshavarna med låg  tröskel ska kontakta skolans personal om de har oro för sitt eget eller någon annans barn.  Vårdnadshavarna informeras i början av läsåret om hur vi i skolan arbetar förebyggande mot  mobbning. 

I elevvårdsplanen specificeras att skolan uppgör ordningsregler för trivsel och trygghet i  skolan. Dessa bifogas som en del av läsårsplanen av skolans direktion. Ange hur skolan  uppgör gemensamma regler för grupper, klassen och skolgemenskapen. 

På gruppnivå: I början av läsåret skapas ordningsregler för trivsel och trygghet då gruppen  samlas första gången.  

På klassnivå: Varje klass uppgör trivselregler under ledning av klassläraren. Dessa finns synligt  i klassen och diskuteras regelbundet under läsåret.  

På skolgemenskapens nivå: Skolan har gemensamma trivselregler och trivsel-ord. Dessa  presenteras på en samling i början av läsåret. Skolans elevråd tar vid behov ställning till om  reglerna behöver uppdateras. 

Samarbete med vårdnadshavare i temat: Skolans trivselregler finns på skolans hemsida.  Direktionen tar ställning till reglerna varje år. 

Hurdan vänelevs-/tutorverksamhet/ kamratmedling samt elevkårsverksamhet ordnas på  skolan och hur informerar man om den. 

På individnivå: Varje elev får varje år en vänelev i början av läsåret. Varje elev har dessutom rätt att ställa upp i skolans elevråd. I början av läsåret informerar ansvariga lärare om  verksamheten. Skolans elevrådsrepresentanter röstas fram av eleverna.  

På klassnivå: Klassen träffar sin vänklass regelbundet under läsåret (ca två träffar per termin).  Klasslärarna ansvarar för att träffarna genomförs.  

På skolgemenskapens nivå: Hela skolan deltar i aktiviteter som elevrådet har planerat. Det kan  t.ex. vara rastaktiviteter eller samlingar med teman kring gemenskap.  

Samarbete med vårdnadshavare i temat: Vårdnadshavarna får ta del av skolans verksamhet,  information ges i början av läsåret under föräldramötet. Under läsåret informeras hemmen regelbundet om verksamheten. 

Hur ordnas fungerande samarbete vid övergångsskeden mellan enheter (t.ex. att sprida  kunskap om elevvården och dess tjänster, speciellt vid övergångsskeden.) 

På individnivå: Under förskoleåret får varje barn bekanta sig med skolan regelbundet inom  ramen för SFN-verksamheten. Elever i åk 6 får besöka sin blivande skola på åk 7 i slutet av  vårterminen. Elever i årskurs 6 erbjuds samtal med kurator inför övergången till årskurs 7. 

På klassnivå: Åk 1 och 2 samarbetar med förskolan regelbundet under läsåret. Åk 6 får besöka  kommande skola under slutet av vårterminen.  

På skolgemenskapens nivå: Gemensamma samlingar och aktiviteter ordnas tillsammans med  förskolan under året. Vi uppmanar eleverna i årskurs 6 att delta i evenemang som mottagande  skolor ordnar för dem.  

I samarbete med vårdnadshavare: Vårdnadshavarna bjuds in till möte inför åk 1 och åk 7. Inför  åk 7 ordnas infotillfällen under hösten och vintern så att vårdnadshavarna och eleverna kan  bekanta sig med de alternativ som Esbo erbjuder.  

Samarbete med ungdomsarbetare (t.ex. kamratstödsgrupper), myndigheter och andra  samarbetsparters: 

Vi samarbetar med olika myndigheter då behov och möjlighet finns.

Personalen kan använda sig av restorativt förhållningssätt (t.ex. MAPA®, RESTO,  ART®). Restorativa förhållningssätt betonar en positiv process som bygger på möten,  diskussioner och samarbete och som syftar till att öka förståelsen mellan parterna. Det stärker  beredskapen för medling i utmanande situationer på ett konstruktivt sätt som stärker  delaktigheten 

Följande personer har gått skolning: Annika Sahi (MAPA) 

Följande personer ämnar gå skolning: 

I skolan finns följande sätt att anmäla om mobbning på låg tröskel (t.ex. genom skolans  epost): 

På individnivå: Vi strävar efter att varje elev vågar anmäla mobbing till de vuxna i skolan.  Klassläraren ska kännas trygg och eleverna uppmuntras att alltid meddela till sin klasslärare  om det finns misstanke för mobbning. Eleverna har tillgång till Someturva. Klasslärarna är  lyhörda och talar med eleverna ifall det finns misstanke om mobbning.  

På klassnivå: Varje klass har en lektion i Someturva.  

På skolgemenskapens nivå: I skolan finns en Kiva-postlåda som alla elever vet om. Den töms  varje vecka, hit har eleverna möjlighet att anmäla eventuell mobbning.  

För vårdnadshavare: I Karamalmens skola uppmuntrar vi alla föräldrar att med låg tröskel ta  kontakt med klassläraren eller med skolans Kiva-team om de misstänker mobbning.  

Processen för individuellt stöd, behövlig vård och utnämnandet av en vuxen för att  stöda särskilt utsatt elev ser ut enligt följande: 

Varje fall bedöms enskilt, vid behov utnämns en person som stöder en särskilt utsatt elev. Det  kan förslagsvis vara klassläraren eller en medlem ur skolans Kiva-team.

Andra åtgärder för att ingripa i mobbning, trakasserier samt våldsamt och aggressivt  beteende: 

Då den vuxna på skolan får kännedom om mobbning informerar hen medlemmarna i Kiva teamet. 

•  Utredningen leds av kivateamet som samlar in all den info som behövs och samtalar med alla  inblandade var och en skilt för sig. Alla åtgärder som beslutas antecknas. 
•  Alla inblandade elevers vårdnadshavare kontaktas.  
•  Uppföljningssamtal hålls efter 1-2 veckor. Om trakasserierna fortsätter kopplas vid behov  elevhälsoteamet in. Om så skulle behövas gör skolan en anmälan till myndigheter.

Modell över förfarande vid mobbning, våld och trakasserier: 

De personer som i skolan ansvarar för utredningen av mobbning och trakasserier kan arbeta enligt  följande modell. Två vuxna diskuterar och dokumenterar diskussionen enligt anvisningar för  disciplinära åtgärder. Det är dessutom viktigt att välja ett neutralt utrymme i skolan för genomgång  av händelsen med eleverna, skilt för sig. Uppföljningen av mobbning eller trakasserier är  fortlöpande. Elevens ålder ska beaktas för förfaringsmodellen och åtgärderna. 

Modell över förfarandet: 

1. Diskussion med den mobbade/trakasserade eleven, insamling av information  över vad som har hänt 
2. Diskussion med de elever som deltagit i mobbningen/trakasseriet, uppgörande av  skriftliga löften över hur de kommer att ändra sitt beteende 
3. Information till vårdnadshavarna över vad som hänt och vad som gjorts 4. Uppföljningsdiskussioner med alla parter 

Ifall mobbningen/trakasseriet fortsätter: 

•  Diskussion med rektor 
•  Föräldramöte med elevernas vårdnadshavare 
•  Disciplinära åtgärder enligt plan för fostrande samtal och disciplinära åtgärder
•  Brottsanmälan 

Mötesstruktur för möte med en elevs vårdnadshavare: 

Deltagare kan bestå av följande personer: klasslärare/lärare, rektor och elevvårdspersonal vid  behov, representant för skolans antimobbningsteam/utredande person.Det är viktigt att fundera  över vilka personer som deltar så att mötet inte består av en större grupp skolpersonal och en  vårdnadshavare. 

Struktur för mötet: 

• Ordförande öppnar mötet och problemet presenteras ur ett konstruktivt perspektiv • Diskussion om lösningsförslag med vårdnadshavarna 
• Överenskommelse om hur ärendet tas upp hemma med eleven/studeranden • Överenskommelse om uppföljning 

Ifall utredningsdiskussioner inte är en tillräcklig åtgärd kan det vara skäl att ta till straffrättsliga  åtgärder. Innan åtgärder vidtas bör man försäkra sig om att fallet uppfyller de brottskännetecken  som lagen kräver. Därtill behövs bevis och vittnen som kan bestyrka mobbningen. För att fallet ska  gå vidare till rättslig behandling krävs brottsanmälan, förundersökning och åtalsprövning. 

Skolans lärare och rektor är skyldiga att meddela om trakasserier, mobbning eller våld som skett i  skolan eller under skolvägen och som kommit till hans eller hennes kännedom till vårdnadshavaren  eller någon annan laglig företrädare för den elev som gjort sig skyldig till detta och för den elev  som utsatts för detta. 

Mobbning är en brottslig verksamhet då den uppfyller de brottskännetecken som fastställs i lagen.  På mobbning kan lagparagrafer som gäller ärekränkning, olaga hot, lindrig misshandel eller  misshandel tillämpas. Att fungera som medbrottsling, medhjälpare och anstiftare är enligt lag  brottsliga handlingar. Straffet varierar från böter till fängelsestraff. De ungas brottsrättsliga ansvar  börjar först vid 15 års ålder, men hen har ändå skadeståndsansvar för skador hen avsiktligt har  förorsakat. Ersättningen kan vid behov tas från den första lönen. 

Målsägandebrott den mobbades föräldrar eller mobbade (över 15 år) beslutar om hen vill göra en  brottsanmälan (lindrig misshandel, olaga hot, ärekränkning).

Allmänt åtal undersöks alltid av polisen oavsett om offret kräver det eller inte. I sådana fall kan  även skolan vara den som gör brottsanmälan (misshandel). 

Lindrig misshandel åsamkar offret fysisk smärta men ger inte bestående men, t.ex. att knuffa och  lugga någon. 

Olaga hot när hotet riktar sig mot personens fysiska eller psykiska integritet. Det kan vara en  muntlig hotelse, ett brev, ett sms- eller e-postmeddelande eller ett fysiskt hot, t.ex. vapen.  

Ärekränkning om man framför en osann uppgift, eller en antydan om någon med avsikt att orsaka  skada eller lidande för den kränkta.  

Misshandel fysisk misshandel som ger men, dvs. att skada en annan människas hälsa.  

Straffbar hatretorik är kommunikation som uppfyller kännetecknen för brott. Vanliga  brottsrubriceringar för straffbar hatretorik är hets mot folkgrupp, ärekränkning, spridande av  information som kränker privatlivet eller brott mot trosfrid.  

Spridande av information som kränker privatlivet kan vara exempelvis spridning av uppgifter,  antydan eller bild så att gärningen är ägnad att orsaka skada eller lidande för den kränkta eller att  utsätta personen för missaktning.  

Sexualbrott är bland annat våldtäkt, tvingande till sexuell handling, sexuellt utnyttjande, sexuellt antastande, sexuellt utnyttjande av barn, köp av sexuella tjänster av ung person och lockande av  barn i sexuella syften.  

Olaga förföljelse är en situation där någon upprepade gånger hotar, följer efter, iakttar, kontaktar  eller på något annat jämförbart sätt förföljer någon annan så att förfarandet är ägnat att skapa  rädsla eller ångest hos den som förföljs. 

Brottsrubriceringar för mobbning som sker på nätet kan vara exempelvis olaga hot, brottmot  kommunikationsfrid, identitetsstöld, upphovsrättsbrott, störande av post- och teletrafik, dataintrång,  kränkning av kommunikationshemlighet, bedrägeri eller dataskadegörelse.

Det finns flera metoder och program för att förebygga och ingripa i mobbning, stärka emotionella  och kommunikativa färdigheter och för att utveckla verksamhetskulturen. Nedan har exempel på  några av dem samlats för den grundläggande utbildningen. 

Ansvarstrappan. http://www.kidsskills.org/svenska/ansvarstrappan/ (extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

Fadderelevsverksamhet. Mannerheims Barnskyddsförbund.  

https://www.mll.fi/ammattilaisille/kouluille-jaoppilaitoksille/kummioppilastoiminta/ (extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

Folkhälsans material på svenska t.ex. gällande stöd till föräldrar, jämställdhet, handlingsplan,  vänelever, skolfred: https://www.folkhalsan.fi/barn/professionella/anti-mobbning/ (extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

Hyvinvoinnin vuosikello. Sosiaalisen vahvistamisen toimintamalli yhteisölliseen hyvinvointityöhön  perusopetuksessa. Rovaniemi stad. https://www.rovaniemi.fi/loader.aspx?id=22f675c8-f199-48ee 94a4-80cc0d619be4  (extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

Hyvän mielen koulu. Käsikirja mielenterveystaitojen vahvistamiseen yläkouluissa. MIELI Psykisk  Hälsa Finland rf. https://mieli.fi/fi/kirjat/hyvän-mielen-koulu-käsikirja-yläkoululaisen mielenterveyden-edistämiseen (extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

Institutet för hälsa och välfärd. https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv/forskning-ochutveckling/tjanster/statens specialtjanster-inom-social-och-halsovarden/medling 

Programmet Askelettain. Hogrefe. http://www.hogrefe.fi/testit/askeleittain/ (extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

Programmet Friends. Stationens Barn rf. www.asemanlapset.fi/sv/organisation/friends (extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

Programmet KiVa Skola. Åbo universitet. https://www.kivaskola.fi (extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

Programmet Lions Quest. http://www.lionsquest.fi/framsidan/  (extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

ProSkola https://inlarningochstod.fi/proskola /  (extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

Skolfredsprogrammet. Folkhälsan, Finlands Föräldraförbund, Mannerheims Barnskyddsförbund,  inrikesministeriets polisavdelning och Utbildningsstyrelsen. https://www.mll.fi/skolfreden 

Vän-/stödelevsverksamhet. Mannerheims Barnskyddsförbund. www.mll.fi/tukioppilastoiminta (extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

VERSO-programmet för kamratmedling. http://sovittelu.com/vertaissovittelu/pa-svenska/ (extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

Yhteispeli. Samspel. Institutet för hälsa och välfärd. https://www.thl.fi/fi/tutkimus-ja asiantuntijatyo/hankkeetja-ohjelmat/yhteispeli (extern länk, öppnas i ett nytt fönster)