Inblickar i programmet Ett hållbart Esbo 2017–2021

Programmet Ett hållbart Esbo är ett av stadens fyra förvaltningsövergripande utvecklingsprogram. I grunden för allt finns Berättelsen om Esbo – stadens strategi – som stadens högsta beslutsfattare, ledamöterna i stadsfullmäktige, har antagit. Med utvecklingsprogrammen stöds verkställandet av stadens strategi.

Hållbar utveckling är ett ordpar som veterligen hördes för första gången i FN:s Brundtlandkommission 1987. Få personer idag har kunnat undgå att höra ordparet, men emellanåt torde det vara bra att reflektera över vad hållbar utveckling betyder för mig, dig eller oss alla.

I Brundtlandkommissionen definierades hållbar utveckling för mer än trettio år sedan som en kontinuerlig och kontrollerad samhällsförändring med målet att trygga goda levnadsmöjligheter för nuvarande och kommande generationer. Idén bakom hållbar utveckling är att vi måste dela våra gemensamma resurser på ett sådant sätt att både vi själva och våra barn och barnbarn får en möjlighet till ett gott liv. Detta väcker naturligtvis frågan om vad ett gott liv är och hur det möjliggörs.

I Esbo stads arbete för hållbar utveckling har man försökt nå de faktorer som möjliggör ett gott liv genom intelligenta stadslösningar, smidiga och mångsidiga trafikformer, utsläppsfri energiproduktion, ansvarstagande handlingar bland Esboborna samt via närmiljön. Tanken är att vi skapar en fungerande, trygg och trivsam vardag tillsammans. Målet är, varken mer eller mindre, att Esbo stad ska vara klimatneutral år 2030.

Inom programmet Ett hållbart Esbo har vi arbetat för att alla som bor, arbetar eller idkar fritidsaktiviteter i Esbo ska kunna leva såsom de själva föredrar, så att ett gott liv är möjligt även i framtiden. Men vad har det hänt rent konkret? Vilka faktiska utvecklingssteg har vi tagit?

Ett av flaggskeppen för programmet Ett hållbart Esbo är utvecklingen av stadsdelen Kera. Kera är ett före detta logistikområde vid järnvägen, som år 2030 kommer att ha 14 000 invånare och 10 000 arbetsplatser. Inom projektet Rent och smart Kera har man skapat nya verksamhetssätt tillsammans med företag, forskningsinstitut och andra aktörer. Med deras hjälp kommer Kera att bli ett klimatneutralt område och ett internationellt föredöme för cirkulär ekonomi. Målet är att skapa en stadsdel där ett gott och hållbart liv är möjligt.

Smidig mobilitet är en förutsättning för ett gott liv: vi vill ta oss till jobbet, till hobbyer och till våra nära och kära så bekvämt och smidigt som möjligt. Coronatiden har tvingat oss att minska antalet resor, och troligt är att när krisen är över kommer vi att ställa oss mer kritiska till vissa mobilitetsbehov i jämförelse med tiden före coronapandemin. I stället för att röra oss fysiskt mellan två platser håller vi distansmöten, beställer produkter hem och träffar läkaren på en distansmottagning. När restriktionerna på grund av coronapandemin avtar kommer det att bli intressant att se vilka resor vi åter vill göra. Vilken slags mobilitet förknippar vi med ett gott liv?

Bra nyheter gällande mobiliteten är att de eldrivna färdsätten ökat avsevärt under programperioden. I Esbo trafikerar idag 25 elbussar och antalet laddningspunkter för elbilar har ökat avsevärt.

Energins andel av ett gott liv är väldigt uppenbar under kyliga vintermorgnar. Vi finländare är vana vid att kunna värma våra hem relativt enkelt och förmånligt. Uppvärmningen står för en betydande andel av finländarnas utsläpp av växthusgaser. Därför är det glädjande att kunna konstatera att i Esbo är andelen förnybara energikällor i fjärrvärmeproduktionen störst i huvudstadsregionen. Stenkol i fjärrvärmeproduktionen kommer att slopas helt 2025.

Under programperioden för Ett hållbart Esbo har det införts medel som hjälper var och en av oss att handla ansvarsfullt. Målet är en stad där inget slängs, utan material stannar kvar i cirkulationen antingen genom nya användningsändamål eller åtminstone i form av energi. Detta tankesätt, som vi lärt oss av våra mor- och farföräldrar som upplevt kriget, kallas för cirkulär ekonomi. Under programmets gång har vi genomfört pilotprojekt kring lösningar för cirkulär ekonomi: mindre matsvinn, smarta fack för byteshandel, delning av bruksföremål i flervåningshus, delning av bruksföremål och lokaler i grannskap, delning av fordon i grannskap, uthyrning av bruksföremål som staden äger och som är avsedda för invånarna samt gemensam insamling av avfall i småhusområden är alla lösningar som åtminstone min mormor skulle ha godkänt.

I ett hållbart Esbo ökar en natur och miljö med biologisk mångfald invånarnas välbefinnande. Under coronaåren har den närliggande naturen fått ett helt nytt värde. Detta ser vi åtminstone i inläggen på sociala medier: bilderna från resor till fjärran länder har ersatts av bilder på lägereldar, skidspår och friluftsleder i vår näromgivning.

Programmet En hållbar stad fortsätter även under nästa fullmäktigeperiod. En av programmets styrkor har varit att verksamheten har gjorts som ett samarbete. Arbetet har styrts av en styrgrupp bestående av förtroendevalda och tjänstemän och arbetet har bedrivits i samarbete med ett flertal företag, aktörer i den offentliga sektorn och forskningsinstitut. Samarbetet har inte alltid varit en dans på rosor, vilket hör till när människor arbetar tillsammans, men alltjämt en dans. När målet är att möjliggöra ett gott liv med beaktande av alla aspekter av hållbar utveckling, måste samarbete ske på bred front och genom att lyssna på olika synpunkter.

Och när vi nu granskar slutrapporten för programmet Ett hållbart Esbo kan var och en som medverkat, om än med ett litet bidrag, känna stor stolthet. Arbetet för hållbar utveckling har varit en del av ett gott liv!