Ledare: Omsorg om varandra

Denna text har ursprungligen publicerats i Esbotidningen 1/2022
Läs övriga artiklar i Esbotidningen 1/2022

När Esbo blev stad 1972 var jag ännu en skolelev som väntade på tonåren. Av festligheterna för att Esbo hade blivit stad minns jag inget annat än de praktfulla fyrverkerierna, men i övrigt minns jag mycket av den tiden. Jag minns hur många barn vi var. Jag minns hur viktiga kompisarna var och hur viktig känslan var av att vi var ett sammansvetsat gäng.

I år kommer Esbos invånarantal att överstiga 300 000. Det som förblir oförändrat då staden växer är behovet av social gemenskap och att göra saker tillsammans. Precis som det var för mig är det även viktigt för dagens barn och unga att höra till en gemenskap och bli hörda.

Temat för denna tidning är de ungas välbefinnande. Temat är av avgörande vikt just nu när vi har två långa coronaår bakom oss och läget är rörig.

Effekterna av coronapandemin har i synnerhet påverkat barns och ungas välbefinnande och inlärning samt familjernas ork. Vi stöder klubbar och föreningar så att framför allt barn och unga fås med i hobbyer ännu aktivare än tidigare. Vårt mål är också en snabb minskning av ungdomsarbetslösheten.

Låt oss tillsammans se till att ingen lämnas ensam.

Ukraina är i esbobornas tankar. Låt oss tillsammans göra vad vi kan för att hjälpa ukrainarna i deras nöd.