Info om Esbo kulturcentrum

Esbo kulturcentrum finns i centrum av Hagalund. Hagalunds centrumtorn, Ainoa, simhall och centralbassäng samt
Sokos Hotel Tapiola Garden ligger granne med oss.

Kultturplatsen 2, 02100 Esbo

• från Västerleden, avtaget mot Hagalund: via Tapiolavägen-Östvindsgatan-Nordvägen- Köpmannavägen eller via Krämarbergsvägen
• från Ring I t.ex. via Kalevalavägen-Nordvägen-Krämarbergsvägen
• från Åboleden t.ex. via avtaget mot Mankans: Mankansvägen-Gamla Mankansvägen-Björkdungevägen-Kalevalavägen-Nordvägen-Krämarbergsvägen
• Avståndet till Helsingfors centrum är ca 8 km, till Helsingfors-Vanda flygplats ca 25 km och till Esbo centrum ca 10 km.

• Krämarbergsvägens parkeringshus (Krämarbergsvägen 7) är öppet varje dag kl. 6–24, tfn 09 455 5531, Kaupinkallion Paikoitustalo Oy(extern länk)
• Kulturplatsen (avgiftsbelagda)
• i Heikintori och andra parkeringshus i Hagalund (avgiftsbelagda)

Mer infomation: HSL(extern länk)

Esbo kulturcentrums café-restaurang Café Molli erbjuder en smaklig och näringsrik lunch, ett rikt utbud av olika caféprodukter, underbara serveringar före och mellan föreställningarna, utan att glömma drycker och specialkost.

”En symfoni av smaker i Molli!”

Öppettider:
mån–fre kl. 10-17
Lunch serveras mån–fre kl. 11-14
På kvällar och helger öppet enligt evenemang.

Varmt välkommen till Molli med bra service!

https://cafemolli.fi/(extern länk)

Förfrågningar/förhandsbokningar:
myynti@cafemolli.fi
tfn. 041 3172025

• Hagalunds bibliotek(extern länk)

• Tapiola Sinfonietta(extern länk)
  

• Esbo musikinstitut(extern länk) EMO är den största och äldsta konstläroanstalten i Esbo som erbjuder mångsidig och högklassig undervisning enligt den fördjupade kursen i musik inom grundläggande konstundervisning. Esbo musikinstitut är en privat konstläroanstalt som underhålls av en garantiförening och som får statsstöd och Esbo stads verksamhetsunderstöd. Musikinstitutets centrala verksamhetsställe ligger i Esbo kulturcentrum.

• Information om Esbo musikinstituts konserter finns i Musikinstitutets konsertkalender(extern länk).

Kulturcentrumets huvudingång är tillgänglig. En av dörrarna vid huvudingången öppnas automatiskt.

Det finns två handikapplatser vid parkeringen framför huvudingången på Kulturplatsen.  I P-Tapiola Park på Tapioplatsen i närheten av kulturcentrumet finns också handikapplatser: utomhus och hall (avgiftsbelagda).

I kulturcentrumets lokaler finns tillgängliga toaletter. Den rymligaste toaletten finns i anslutning till konsertsalens garderober.

Det finns hissar i aulan och i närheten av Tapiolasalen som ger tillgång till de övre våningarna.

Vid behov kan man be aulatjänsten om hjälp.

Tapiola- och Louhisalen har induktionsslingor vars hörbarhetsområde täcker mitten av salen. För detaljerad information, kontakta personalen i aulan.

I Tapiolasalen finns det rullstolsplatser i den övre delen av salen och även i den främre delen beroende på scenens storlek.

Det finns rullstolsplatser i Louhisalen i den övre delen av salen. Tillgänglig förbindelse till Louhisalen via personalens lokaler med assistens av aulatjänsterna.

Det finns en rullstol i kulturcentrumet. Den kan lånas under tillställningen från aulatjänsterna i den nedre aulan i kulturcentrumet. Det lönar sig att på förhand kontrollera om rullstolen är tillgänglig från aulatjänsterna, tfn 09 816 57200.

Assistanshundar är välkomna till kulturcentrumet.

När du köper en biljett, kontrollera om inträdet är fritt för en personlig assistent, tolk eller guide. Varje anordnare av evenemang fastställer priset för en assistentbiljett i samband med ingåendet av biljettavtalet. 

Mer information om kulturcentrumets får du från aulatjänsterna tfn 09 816 57200 eller per e-post: kulttuurikeskus.aulapalvelut@espoo.fi

Tapiolasalen är en konsertsal med parkett och läktare som rymmer 773/696 personer. Salens avancerade teknik och yrkeskunniga personal garanterar lyckade kulturevenemang. Salen gör sig väl även för konferenser och fester. Salen är utrustad med fasta ljud- och ljusanläggningar.

• 21-28 platser per rad
• stora salongen 773 platser: 589 på parketten, 180 på läktaren, 2 platser för rullstol
• lilla salongen 690 platser  (de 4 första raderna ur bruk)

Louhisalen är en teatersal som rymmer 178/233/296 personer. Den lämpar sig för olika slags musik, teater- och dansföreställningar tack vare yrkeskunnig personal och teaterteknik av hög standard. Tack vare salens modifikationsmöjligheter lämpar den sig väl också för företagsevenemang.

Inför Café Louhi-konserterna förvandlas Louhisalen till en lokal med klubbstämning där man kan njuta av musik samt av drycker och tilltugg. Louhisalen har 233 sittplatser på en stigande läktare och därtill kan gästerna sitta vid egna bord som på en klubb.

• 21 platser per rad
• stora salongen 296 platser
• lilla salongen 233 platser (de 3 första raderna ur bruk = 63 platser)

Golvytan för utställningsrummet i två plan är 155 m2. Utrymmet vid huvudentrén lämpar sig särskilt för konstutställningar, men också för annan utställningsverksamhet såsom för ett festivalkontor i samband med evenemang.

Ansökningar som gäller uthyrning av utställningsrummet lämnas in med eventuella bilagor och arbetsprov per e-post under adressen: maija.hietala@espoo.fi.

Bland de inkomna ansökningarna väljer juryn de utställningar eller evenemang som lämpar sig bäst för lokalen. 

På fullmäktiges festplenum 1.1.1972, då Esbo blev stad, beslutade man om byggandet av
Esbo kulturcentrum. Den första lokalplanen var färdig 1974, arkitekttävlingen utlystes 1979
och dess resultat offentligggjordes 1980. Cirka 60 bidrag deltog i tävlingen, varav arkitekt
Arto Sipinens förslag Kuunsilta (Månbron) valdes till vinnare. Byggarbetet inledde 1986;
grundstenen murades på Sibelius födelsedag den 8 december. Kulturcentret blev färdigt
i januari 1989. Huset är byggt på en tomt som donerats av Asuntosäätiö invid Hagalunds
centralbassäng på den plats där professor Aarne Ervi hade planerat ett teaterhus 1954 i
sin centrumplan för Hagalund.

Kulturcentret blev ett så kallat allaktivitetshus med en konsertsal (Tapiolasalen), en teatersal
(Louhisalen) och ett utställningsrum samt Hagalunds bibliotek, Esbo musikinstitut, Hagalunds
samservicekontor och lokaler för Esbo arbetarinstituts Hagalundavdelning. Kulturcentret är
stadens första stora kulturinvestering; byggnadskostnaderna uppgick till cirka 130 miljoner
mark och upphandlingen av möbler och apparaturer till kring 15 miljoner mark.

Arto Sipinen jobbade på Alvar Aaltos kontor i slutet av 50-talet och "Månbron" för vidare arvet
efter Aaltos monumentalbyggnader. Byggnadens "rygg" vetter mot Kulturplatsen och "famnen"
öppnar sig mot centralbassängen. Huset har sin vita färg gemensamt med de andra
byggnaderna i Hagalunds centrum och det står i proportion till centrumtornets stora
byggnadsmassa. Den högre delen av byggnaden rymmer offentliga utrymmen – salar,
hjälputrymmen, utställningsrummet och foajéer – och i den lägre, södra flygeln finns biblioteket,
musikinstitutet, arbetarinstitutet samt kulturcentrets och stadsorkesterns administrativa lokaler.

Ytterväggarna är av vit kvartssand, travertinplattor och glas. Interiören består av björk, travertin och
mosaikbetong. Byggnadsplaneringen av foajéerna är unik i världen: de bärande pelarna står
utanför huset och är fästa i byggnaden med balkar. Foajéernas fönsterglas är i tre skikt. Från den
tredje våningens paviljong för månbeskådning, där den fjärde pelaren fattas, är det 14 meter från
nedre ytan ner till marken (pelarens totala längd är 21 m). Byggnadens bruttoareal är 12 900 m2
och volym 68 700 m3.

Arto Sipinen (1936-2017)
De senaste årtiondena har arkitekt Arto Sipinen placerat sig i över 40 arkitekttävlingar, av vilka
han vunnit närmare 20. Första pris har han oftast fått i arkitekttävlingar för offentliga byggnader.
Sipinens bidrag belönades i arkitekttävlingen Helsingfors centrum 1986. Förverkligade arbeten
är bl.a. tillbyggnaden på Jyväskylä universitetsområde, Imatras stadshus, Imatras kulturcentrum,
S:t Michels konsert- och kongresshus Mikaeli, vuxenutbildningscentret och huvudbiblioteket i
Lahtis samt kultur- och kongresscentret Kuusamotalo.
Arto Sipinen har beviljats hederstiteln professor