Buller och planläggning

En skyddsgrönzon i planerna innebär att ett obebyggt område lämnas runt bullerkällan. Till exempel utmed livligt trafikerade vägar kan en skyddsgrönzon lämnas med träd och annan växtlighet. Den bullerbekämpande effekten beror framför allt på avståndet mellan bullerkällan och byggnaderna eller rekreationsområdet. Växtligheten påverkar knappast ljudets överföring men kan upplevas som bullerreducerande eftersom den döljer bullerkällan.

Vid beredning av planer bedöms planlösningens effekter. Bullerspridningen och -bekämpningen bedöms med hjälp av bullerutredningar enligt kraven i respektive plan. Landskapsplanen är så ungefärlig att den vanligtvis inte åtföljs av en bullerutredning. På generalplannivån görs ofta en ungefärlig bullerutredning, medan i stadsplanen bedöms bullersituationen till och med mycket noggrant. På grund av bullerutredningen kan det göras planbestämmelser för att förhindra exponeringen för buller i planområdet.

När man bygger i områden med hög bullernivå är det viktigt att planera området på ett sådant sätt att placeringen av byggnader exempelvis kan förhindra bullrets överföring till bostädernas innergårdar och balkonger. I detaljplanen kan det område som ligger närmast bullerkällan definieras till exempel som kontorsbyggnader som samtidigt fungerar som ljudisolering mellan bullerkällan och bostadsbyggnaderna. Dessutom kan man i planbestämmelserna kräva att bostadshusens avfallsutrymme eller garage placeras så att de även fungerar som fastighetens bullerskydd.

En byggnad och dess vistelse- och gårdsområden ska planeras och byggas på ett sådant sätt att byggnadens samt byggplatsens vistelse- och gårdsområdens bullerexponering inte äventyrar hälsa, vila eller arbete. Bestämmelser som ska beaktas vid planeringen och byggandet av byggnaden finns bland annat i markanvändnings- och bygglagen, miljöministeriets förordning om ljudmiljön i byggnader, planbestämmelserna och byggnadsordningen för Esbo stad.

Om byggnaden ligger i ett bullerområde eller dess mantel eller gårdsområden är föremål för ljudisoleringskrav på grund av planen, upprättar planeraren en ljudisoleringsplan som säkerställer att den planenliga kravnivån uppfylls. Ljudisoleringen i byggnadens mantel påverkas till exempel av ljudisoleringsförmågan hos ytterväggskonstruktion, övre bjälklagskonstruktion, ventiler för ersättningsluft samt ytterdörrar och fönster. Bullerskyddet för byggnadens gårds- och vistelseområden som används för rekreation genomförs vanligen genom placering av byggnadsmassor, vid behov används separata bullerskyddsstrukturer, såsom bullerväggar.

Överensstämmelse med kraven på steg- och luftljudsisolering mellan lägenheterna i en bostadsbyggnad uppnås vanligtvis genom att använda standardlösningar som i allmänhet används i byggnadskonstruktioner. En särskild planering som utförs av en akustisk designer krävs om det finns avvikelser från standardlösningarna eller om det finns utrymmen i byggnaden där högt, särskilt störande eller lågfrekvent ljud uppstår, såsom ett gym eller en restaurang eller affär. En särskild akustisk planering krävs också för att isolera stomljud och vibrationer när man till exempel bygger i närheten av järnvägar eller fartgupp.

Med trafikplaneringen kan behovet av privatbilism minskas, vilket också minskar bullret. I general- och detaljplanerna kan bostadsområden planeras på ett sådant sätt att förbindelserna för gång- och cykeltrafiken samt kollektivtrafiken är fungerande. Bilvägarna kan också placeras så att de orsakar så lite buller som möjligt för stadsborna. Transportinfrastrukturen planeras så att det till exempel inte finns någon förbindelse till huvudvägen genom bostadsområdet, utan angöringsgatorna till större vägar går i utkanten av bostadsområden.