Städerna löser klimatkrisen

  • Esbo stad
  • Stadsplanering
  • Deltagande och påverkan
  • Beslutsfattande
Petja Partanen
17.1.2023 11.33
Staten och kommunerna måste skapa förutsättningar och incitament för företagen att skapa nya innovationer, konstaterar klimatpanelens ordförande Markku Ollikainen.

"Esbo står i centrum för den gröna övergången", konstaterar klimatpanelens ordförande Markku Ollikainen i Kera Talks!, ett evenemang för hållbar stadsutveckling.

 "Om städerna inte är aktiva i klimatarbetet kommer vi inte att uppnå våra klimatmål", konstaterar professor Markku Ollikainen, ordförande för Finlands klimatpanel, i sitt öppningstal för evenemanget Kera Talks! .

Över 70 procent av finländarna bor i städer, drygt en femtedel av oss bor i de fyra städerna i huvudstadsregionen.

Städerna har alltså mycket makt att stoppa klimatförändringen.

"I Finland används 47 miljarder euro per år för offentliga upphandlingar".

Ollikainen uppmanar till att fundera över vilken effekt det skulle ha om alla upphandlingar skulle göras på ett sätt som främjar hållbar utveckling.

Den sjunkande utsläppskurvan i Esbo mot klimatneutralitetsmålet 2030 samt åtgärderna för att främja energi, trafik och cirkulär ekonomi ser bra ut i klimatpanelens ordförandes ögon. 

"Vi hoppas bara på en snabbare takt", konstaterar Ollikainen.

Kolhandavtryck uppstår från innovationer

Vid sidan av de egna utsläppsminskningarna är det andra målet för Finlands klimatpolitik att öka det så kallade kolhandavtrycket, det vill säga utveckla rena lösningar som kan användas av andra.  Företagens nya innovationer ökar kolhandavtrycket, men även städerna har en viktig roll när det gäller att ta fram nya koldioxidsnåla lösningar på den enormt växande globala marknaden.

"Städerna skapar ramarna för företagen och kan genom offentliga upphandlingar främja företagens verksamhet".

Kera Talks!, evenemanget för hållbar stadsutveckling i Kera, som nu ordnades för andra gången, fokuserade i år på arbetet med handavtryck. I det här arbetet har Esbo med sitt stora antal företagshuvudkontor och forskningsinstitut ett försprång.

 "Esbo och hela metropolområdet står i centrum för den gröna övergången. Det kunskaps- och färdighetsmässiga underlaget samt viljan att utveckla nya innovationer och lösningar är alldeles utmärkt här", berömmer Ollikainen.

Cirkulär ekonomi utvecklas i Kera

Kera-området är en föregångare inom hållbar stadsutveckling, där man testar och utvecklar lösningar som stöder en kolneutral cirkulär ekonomi. Det finns ett skriande behov av lösningar runt om i världen, eftersom en begränsning av den globala uppvärmningen till en acceptabel nivå förutsätter att de globala utsläppen halveras från de nuvarande. Till exempel Hyperion Robotics, som är verksam i Keras hallar, kan inneha ett enormt kolhandavtryck. Företagets grundare Henry Unterreiner lovar i sitt inlägg att med den nya tekniken minska utsläppen från tillverkningen av betongfundament till en bråkdel av de nuvarande.

Tillverkningen av cement som behövs i betong ger enorma utsläpp. Branschen svarar för cirka 8 procent av de globala koldioxidutsläppen. Hyperion Robotics 3D-utskriftsteknik påskyndar tillverkningen av betongkonstruktioner och sänker kostnaderna. Det bästa är att företagets teknik gör det möjligt att ersätta cement som producerar koldioxidutsläpp med utsläppsfritt bindemedel som tillverkas av sidoströmmar från gruvindustrin.

Sådana innovationer inom cirkulär ekonomi är ett av tre områden som Markku Ollikainen konstaterar där företagens insats för att lösa klimatkrisen är särskilt nödvändig. Den andra är nya matproduktionssätt, den tredje nya lösningar inom väteekonomin.

Fördomsfria matproduktionslösningar utvecklas till exempel av Pinoa Foods, vars skott som växer i Kera-hallarnas vertikala odlingar i fem våningar ger en väldig skörd. Skottens genomsnittliga skörd är 735 kg per kvadratmeter och år. Skotten behöver elljus endast 8 timmar om dagen för att växa.  För jämförelsens skull: isbergssallat behöver ljus dubbelt så länge inomhus, men årsskörden är bara en tjugondedel av skottens motsvarande.

Genomsnittsfinländaren använder i medeltal 64 kilo grönsaker per år. Det skulle inte krävas mycket markyta för att tillgodose grönsaksbehovet genom att äta skott.

"Vi skulle kunna odla alla grönsaker i Esbo i gaveln på denna hall", berättar Oliver Laiho, som ansvarar för Pinoa Foods försäljningsverksamhet.

Klimatfonden påskyndar den gröna övergången

"Väte ger möjlighet att rena utsläppen från processindustrin", konstaterar Markku Ollikainen.

En av föregångarna inom väteekonomi är det Esbobaserade företaget P2X Solutions, som bygger Finlands första anläggning för grön vätgas i industriell skala i Harjavalta. En av företagets finansiärer är det statsägda specialuppgiftsbolaget Klimatfonden Ab.

"Grön vätgas utnyttjas till exempel vid tillverkningen av syntetiskt bränsle", berättar Klimatfondens kundrelationsdirektör Pia Erkinheimo som presenterar bolagets investeringsobjekt för deltagarna i Kera Talks.

Det gröna väte som produceras med förnybar energi förväntas täcka en fjärdedel av det globala energibehovet före år 2050.

Klimatfonden investerar årligen cirka 80 miljoner euro i projekt som påskyndar koldioxidsnålhet. I sin investeringsverksamhet strävar bolaget inte efter att maximera avkastningen.

"Vår uppgift är att minimera kolavtrycket och stärka kolhandavtrycket", berättar Erkinheimo.

Kera Talks! -tapahtuman toteuttaa Puhdas ja älykäs - yhteistyön Kera -hanke Uudenmaanliiton myöntämällä Kestävää kasvua ja työtä 2014–2020 - rakennerahasto-ohjelman EAKR-rahoituksella. Yhteistyössä myös Kestävän kasvun kehitysympäristöjen toteutuspolku KETO -hanke, joka toteutetaan Euroopan Unionin REACT-EU EAKR-rahoituksella ja rahoitus on osa Euroopan Unionin covid-19-pandemian johdosta toteuttamia toimia sekä Ratkaisupolku kestävän kasvun ekosysteemeihin (RAKKE) -projekti, joka rahoitettu Uudenmaan kestävän kasvun ja elinvoiman tukeminen (UKKE) -rahoituksesta.
Alberga
  • Hållbar utveckling
  • Företagande
  • Innovationsarbete
  • Stadsutveckling