Valtuustoaloite Espoon, Helsingin sekä Kirkkonummen saaristostrategiasta- Fullmäktigemotion om en skärgårdsstrategi för Esbo, Helsingfors och Kyrkslätt

Espoon saaristo on luonto- ja kulttuuriarvoiltaan erittäin merkittävä. On tärkeää ottaa saariston erityispiirteet huomioon, kun kehitämme kaupunkiamme. Espoon saaristo on osa koko Uudenmaan saaristoa ja muodostaa lyhyehkön osuuden siitä. Monessa mielessä Espoon saaristo on osa isompaa kokonaisuutta, ja harva huomaa tai ajattelee kunnanrajoja liikkuessaan saaristossa. Yhteisen saaristostrategian aikaansaaminen näiden kolmen kunnan, Espoon, Helsingin ja Kirkkonummen kesken voi viedä saariston roolia ja käytettävyyttä eteenpäin. Luontoarvojen kokonaisvaltainen huomioiminen alueella on yksi osa tätä strategiaa. Myös ihminen on osa elävää saaristoa.

Aluetta yhdistävä saaristoliikenne toimii kohtalaisen hyvin kunnan alueen sisällä, mutta veneettömien asukkaiden osalta parempi yhteistyö kuntien välillä edistää alueen käytettävyyttä. Strategiassa tulee myös pohtia muuta palvelutarjontaa eri muodoissa. Rakentamisohjeet eroavat merkittävästi kuntien välillä, etenkin koskien saaristorakentamista. Espoossa moni perhe ja suku ei yli kuuteenkymmeneen vuoteen ole saanut rakennuslupaa omistamilleen mailleen saaristossa. Osana tätä pohdintaa on järkevää myös miettiä jäte, jätevesi ja viemärihuoltoa. Saaristoa kannattaa kehittää. Mutta suunnitellusti.

Me allekirjoittaneet valtuutetut esitämme, että Espoo yhdessä Helsingin ja Kirkkonummen kanssa laatii saaristostrategian valtakunnallisten tavoitteiden pääpiirteiden mukaisesti. Saaristo- ja vesistöalueiden valtakunnallinen kehittämisohjelma vuosille 2024–2027 suomeksi

https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/165948 sekä ruotsiksi https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/165949

Fullmäktigemotion om en skärgårdsstrategi för Esbo, Helsingfors och Kyrkslätt Esbos skärgård har ett stort natur- och kulturvärde. Det är viktigt att ta hänsyn till skärgårdens särdrag när vi utvecklar vår stad. Esbos skärgård är en del av hela den nyländska skärgården och utgör en del av den. På många sätt är Esbos skärgård en del av en större helhet, och få människor märker eller tänker på kommungränser när de rör sig i skärgården. En gemensam skärgårdsstrategi för de tre kommunerna Esbo, Helsingfors och Kyrkslätt kan främja skärgårdens roll och användbarhet. En helhetssyn på områdets naturvärden är en del av denna strategi. Människorna är också en del av en levande skärgård.

Den skärgårdstrafik som binder samman området fungerar relativt bra inom kommunen, men för icke båtburna invånare skulle ett bättre samarbete mellan kommunerna bidra till områdets användbarhet. Strategin bör även beakta andra former av service. Byggnadsreglerna skiljer sig avsevärt mellan kommunerna, särskilt när det gäller byggande på öar. I Esbo finns det många familjer och släkter som inte har fått bygglov för sin mark i skärgården på över sextio år. Som en del av denna reflektion är det också meningsfullt att överväga avfall, avlopp och dränering. Skärgården är värd att utveckla. Men på ett planerat sätt.

Vi, undertecknade fullmäktigeledamöter, föreslår att Esbo tillsammans med Helsingfors och Kyrkslätt utarbetar en skärgårdsstrategi i linje med huvudlinjerna i de nationella målen. Nationellt program för utveckling av skärgårds- och insjöområdena 2024-2027 på finska

https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/165948 och på svenska https://julkaisut.valtioneuvosto.fi/handle/10024/165949

Portin Anders

Gestrin Christina

Arstila Leila

Löyttyniemi Meri

Järvenpää Kaarina

Marttila Helena

Backman Marita

Nieminen Pinja

Puntila Päivi

Juuti Sini

Nores Mia

Cederlöf Karin

Seppälä Peppi

Keisteri-Sipilä Elli

Kling Eero

Lindholm Julia

Laiho Mia

Ruoho Veera

Granberg Fred

Saramäki Sara

Stenholm Elena

Råman Diana

Tuisku Sofia

Värmälä Johanna

Wacklin Sami

Sistonen Markku

Jääskeläinen Kari

Poutala Mika

Vehmanen Emma-Stina

Markkula Markku

Vanhanen Joel

Viljakainen Paula

Laakso Mikko

Vuornos Henrik

Rajala Maria

Ülle Auli

Kauste Mika