Främmande arter
Med en främmande art avses en art av organism som spridit sig utanför det ursprungliga området, antingen genom medveten eller omedveten medverkan av människan. Främmande arter som sprider sig snabbt orsakar många slags skador för såväl miljön som människan. Till exempel ersätter de inhemska arter och gör det till följd av igenväxning svårare att använda grönområden för rekreationsändamål.
Det är viktigt att identifiera främmande arter, för att man ska kunna bekämpa dem effektivt och förhindra dem från att spridas till nya områden. På den här webbplatsen presenteras kännetecken på, skador av och metoder att bekämpa främmande arter som vanligen påträffas i Esbo. Innehåller på den här webbplatsen baseras på Esbo stads riktlinjer gällande främmande arter.
Esboborna och stadens anställda kan anmäla sina observationer av främmande arter direkt till stadsteknikcentralen i Esbo via Esbo stads responssystem. Du kan också själv rapportera observationerna i portalen av främmande arter på vieraslajit.fi.
Esbo stad vidtar åtgärder för att bekämpa invasiva främmande växter i regel i samband med normala underhållsarbeten, byggarbeten och ombyggnader. Staden beställer bekämpning av främmande växter också som köpt tjänst. Vi strävar efter att koncentrera bekämpningen till områden där det finns värdefulla naturobjekt enligt rekommendationerna i hanteringsplanerna för bekämpning av invasiva främmande arter. De huvudsakliga åtgärderna är mekanisk slåtter och rensning.
Esbo stad uppmuntrar sina boende och föreningar att ordna och delta i talkoarbeten gällande främmande arter. Med ett brett samarbete kan spridningen av främmande arter ännu förhindras och miljön omkring oss hållas mångsidig, trivsam och trygg.
Läs mer om främmande djur och främmande arter
Läs mer om främmande arter
- Växtskadegörare(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)
- Vieraslajit.fi(extern länk, öppnas i ett nytt fönster) – Den nationella webbplatsen om främmande arter
Nedladdningsbara bilagor
- Ladda ner: Espoon vieraslajilinjaus.Espoon vieraslajilinjausFilen finns endast på finskaFilen finns endast på finska
Jättelokor
Jättelokor har en rödfläckig stjälk och växer till 2–3 meters höjd samt har stora, pardelade blad. Jättelokornas vita och breda blomflockar blommar i juni–augusti.
Metoderna för att bekämpa jättelokan är kapning av blomflockarna, slåtter, gräva upp dess rotsystem, övertäckning och kemisk behandling av växtlighet. Observera att man vid bekämpningen ska komma ihåg att använda skyddsutrustning.
Mer information om jättelokor(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)
Jättebalsamin
Den ettåriga jättebalsaminen är en 1–1,5 meter hög växt med bastant stjälk som breder ut sig i stora växtbestånd på fuktiga ställen. Den blommar med rosa blommor i juli–september och dess blad är långsmala och sågtandade.
Metoderna för bekämpning av jättebalsamin är rensning och slåtter före blomningen.
Mer information om jättebalsamin(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)
Parkslide
Alla parkslideväxter växer sig stora och de har raka, bambuliknande stjälkar som växer till 2–3 meters höjd. De blommar i augusti–september med ganska intetsägande vita blommor.
Metoderna för att bekämpa parkslideväxter är att gräva upp dess rotsystem på djupt, kontinuerlig kapning av delarna ovan jord samt övertäckning och kemisk behandling av växtligheten.
Mer information om vanligt parkslide(extern länk, öppnas i ett nytt fönster), jätteslide (extern länk, öppnas i ett nytt fönster)och hybridslide(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)
Vresros
Vresrosen är en buske som växer sig cirka 0,5–1,5 meter hög, vars grenar har tätt med taggar och stora, enkla, starkt rosa, men också ibland vita blommor.
Metoderna för bekämpning av vresrosen är att växten grävs upp ur marken med rötterna eller att den helt enkelt tröttas ut genom kapning. Insamlingen av bären förhindrar fåglarna från att äta dem och sprida vresrosen till nya växtplatser.
Mer information om vresros(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)
Blomsterlupin
Blomsterlupinen är en ärtväxt som blir ca 1–1,5 m hög. Blomsterlupinen blommar i en lång klase som kan vara blå, violett, rosa eller vit till färgen.
Lupinens frön har lång grobarhet och klarar sig länge i jordmånen. Enskilda lupiner eller mindre lupinbestånd kan grävas upp med rötterna ur jorden. Större lupinbestånd kan även elimineras genom slåtter flera gånger per sommar.
Mer information om blomsterlupin(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)
Gul skunkkalla
Den gula skunkkallan är en stor växt för våta växtplatser. Fram till mitten av sommaren växer den till en bladrosett på en meter, som täcker den ursprungliga våtmarksväxtligheten under sig.
Plantor och unga bladrosetter som hittas i tid är dock enkla att rensa bort med rötterna ur marken. Det finns dock skäl att kapa blomflockarna senast i slutet av maj, innan fröna mognar. Den gula skunkkallans frön kan bibehålla sin grobarhet i flera år.
Mer information om gul skunkkalla(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)
Pestskråp (pestskråp(extern länk, öppnas i ett nytt fönster), stor bitterskråp(extern länk, öppnas i ett nytt fönster))
Snårvindor(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)
Vallörter (uppländsk vallört(extern länk, öppnas i ett nytt fönster), äkta vallört(extern länk, öppnas i ett nytt fönster))
Nordamerikanska gullris(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)
Mink
Minken är ett litet mårddjur vars kropp blir 35–45 cm långt. Minken är allt från mörk- till svartbrun. Minken har en vit prick på hakan.
För jakt av mink krävs inget jaktkort, men däremot krävs tillstånd av markägaren. Trots detta är jakt på dessa djur tillåten endast om man känner till kraven i lagen och kan efterleva dem. En vanlig metod för bekämpning av minken är jakt med minkfälla.
Mer information om mink(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)
Spansk skogssnigel
Den spanska skogssnigeln blir 7–14 cm lång och är vanligen smutsigt roströd till färgen.
Ett effektivt sätt att bekämpa den spanska skogssnigeln på är att samla artindivider i en hink på våren, innan de hinner lägga äggen. Sniglarna avlivas smärtfritt genom att doppa dem i kokande vatten.
Mer information om spansk skogssnigel(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)
Vildkanin
Vildkaninen är ett kanindjur vars kropp blir 34–50 cm långt. Jämfört med skogsharen och fältharen är vildkaninen mindre samt har kortare ben och kortare öron. Till färgen är vildkaninen vanligen brungrå.
Till bekämpningen av vildkaninen, som räknas som ett småviltdjur, krävs ett jaktkort samt jakttillstånd av markägaren. Effektiva metoder att bekämpa vildkaninen omfattar jakt med fälla och drivgarn, men också jakt med tamiller kan tillämpas. Esbo stad begränsar vildkaninbeståndet genom att beställa jaktarbete som köpt tjänst.
Mer information om vildkanin(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)
Råtta
Brunråttan är en allätande 11–29 cm lång gnagare. Råttans päls är brungrå, men magen är ljusare än den övriga kroppen.
Den effektivaste metoden för bekämpning av brunråttan är att se till att fastighetens avfall förvaras i slutna kärl och att matrester inte komposteras i öppna komposter. Råttor kan även bekämpas genom att använda entreprenörer som tillämpar beteslådor.
Mer information om råtta(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)
Mårdhund
Mårdhunden är ett litet rovdjur som är lite mindre än en räv och blir cirka 45–70 cm lång. Den har korta extremiteter, runda öron och masktäckning i ansiktet. Mårdhundens päls är huvudsakligen svart- och gråmelerad eller gulbrun.
För jakt av mårdhund krävs inget jaktkort, men däremot krävs tillstånd av markägaren. Trots detta är jakt på dessa djur tillåten endast om man känner till kraven i lagen och kan efterleva dem. De vanligaste metoderna för jakt av mårdhund är jakt med fällor och avlivning samt jakt med hund vid gryten.
Mer information om mårdhund(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)
Växtskadegörare
Asiatisk långhorning(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)
Tallvedsnematod(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)
Smaragdgrön asksmalpraktbagge(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)
Phytophthora ramorum(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)
Almsjuka(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)
Askskottsjuka(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)
Kastanjemal(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)
Flera främmande arter i Esbo har brett ut sig på stora områden och det är viktigt att börja bekämpa dem med talkokrafter. Mer information om främmande arter och sätt att bekämpa dem på fås både från Esbos sidor för främmande arter och den nationella portalen för främmande arter.
Hur ordnar jag talkoarbeten gällande främmande arter?
1. När du har hittat ett lämpligt talkoobjekt, där det förekommer främmande arter, ska du be markägaren om tillåtelse att bekämpa dem.
2. Anmäl tidpunkt och plats för talkon som ordnas på stadens mark i anmälningsblankett(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)
3. Samla ihop ett eget talkogäng eller så kan du till exempel kontakta områdets stadsdelsförening, som kan ordna talkon i sina respektive områden. Främmande arter kan även rensas med ett mindre gäng eller till exempel själv utmed promenadvägen.
4.Rensa främmande arter på talkodagen i sopsäckar. Efter fyllning en talkoanmälningsblankett får du sopsäckar från plats du valde i blankett.
5.Placera sopsäckarna som innehåller främmande arter på ett ställe där stadens arbetstagare enkelt kan hämta upp dem med ett fordon. Antal om sopsäckar och gatuadress ska anmälas i blankett. Vi hämtar upp sopsäckar som innehåller främmande arter endast från landområden som staden förvaltar.
Tidpunkt för talkoarbetet
Talkon genererar det bästa resultatet när de främmande arterna rensas på försommaren, före blomningstiden.