Byggnadsordning

2 § Anvisningar om byggnadssätt

Byggnadsnämnden kan ge anvisningar om byggnadssätt i en del av staden eller hela staden. Anvisningarna bör främja hållbart byggande som anpassas till lokala särdrag och förhållanden.

Anvisningarna om byggnadssättet i Hagalund, Tapiolan vanhojen asuntoalueiden korjauksen ja hoidon suuntaviivat, som godkändes enligt den dåvarande byggnadsordningen av byggnadsnämnden 2.11.2006, gäller fortsättningsvis.

124 § i markanvändnings- och bygglagen

3 § Anpassning av byggandet till de olika områdenas karaktär och särdrag

Byggandet ska anpassas till de olika områdenas karaktär och särdrag utifrån bestämmelserna i generalplaner och detaljplaner samt anvisningarna om byggnadssättet. Dessutom ska den närmaste omgivningen och den byggda miljöns historiska skiktning beaktas.

Vid bedömning av hur byggnaderna funktionellt och visuellt passar i sin omgivning används planer över den närmaste omgivningen, landskapet och kvarteren samt värderingsutredningar som har sammanställts av stadsplaneringscentralen i samarbete med stadens förvaltningar och godkänts av stadsplaneringsnämnden.

4 § Ägare eller innehavare av byggnadsplats

För ägare eller innehavare av byggnadsplats följs i tillämpliga delar vad som föreskrivs om ägare av tomt i denna byggnadsordning.

Kapitel II BYGGANDE AV BYGGNAD

5 § Miljöanpassning

Nybyggnader, tillbyggnader och motsvarande byggnader ska passa ihop med det byggnadssätt som är allmänt i omgivningen. Byggnadernas placering, storlek och form samt fasadens material, färg och utformning ska passa ihop med gator eller andra offentliga rum som angränsar till tomten.

Vid byggandet bör man sträva efter att bevara trädbestånd som är värdefulla för stadsbilden eller landskapet. Vid byggandet bör man också undvika att förstöra delar av värdefulla kantzoner mellan olika slags växtlighet, speciella terrängformer, flyttblock, naturliga bäckar, tjärnar osv. Naturen och kulturmiljön på byggnadsplatsen ska i mån av möjlighet bevaras. Gårdsplanens naturliga höjd får inte ändras i onödan.

Ventilationsmaskinrum och därtill hörande anordningar och rör samt övriga tekniska anordningar såsom solfångare och värmepumpar ska anpassas till byggnadens karaktär och till stadsbilden.

6 § Överskridning av tomtgräns mot gatuområde eller annat allmänt område

En byggnad som får byggas vid tomtens gräns mot gatan får sträcka sig över denna tomtgräns ut på ett gatuområde eller av särskilt skäl ut på ett annat allmänt område enligt följande:

1) Burspråk, skärmtak, och motsvarande byggnadsdelar i luften får sticka ut 1 meter och balkonger 1,5 meter över tomtgränsen.

2) Skärmtak över ingångar, tekniska anordningar och motsvarande byggnadsdelar får sticka ut över tomtgränsen efter byggnadstillsynsmyndighetens prövning.

3) Om en byggnad sträcker sig över en gångbana, gång- och cykelväg eller motsvarande, ska den fria höjden mellan gatuplanet och byggnadsdelens undersida vara minst 3,2 meter. Om en byggnad sträcker sig över en körbana eller mindre än 0,5 meter från en körbana, ska den fria höjden mellan gatuplanet och byggnadsdelens undersida vara minst 4,2 meter.

En byggnads grund inklusive tjälisolering och täckdiken ska i sin helhet placeras inom tomten.

Stuprör och andra anordningar som stör underhåll och renhållning av gatan ska i sin helhet placeras inom tomten.

Undantag för större gränsöverskridningar på allmänna områden kan av särskilda skäl beviljas av tekniska centralen och på övriga områden av områdets innehavare.

Överskridningen får inte störa användningen av gatan, underhåll och renhållning eller ledningsnät.

135 och 175 § i markanvändnings- och bygglagen
59 § i markanvändnings- och byggförordningen
Finlands byggbestämmelsesamling del F2: Säkerhet vid användning av byggnad, föreskrifter och anvisningar

7 § Överskridning av tomtens inre byggnadsyta

En byggnad får till vissa delar överskrida byggnadsytan i detaljplanen och minsta avståndet till granntomten enligt 7 a § i  yggnadsordningen, men den får inte överskrida tomtgränsen.

Byggnadsytan eller minsta avståndet till granntomten kan överskridas av

1) byggnadens grund och källarkonstruktioner under markytan efter behov,

2) bursprång, skärmtak, balkonger, verandor, trappor och andra motsvarande byggnadsdelar med högst 1,2 meter,

3) extra isolering av ytterväggar, tekniska anordningar och motsvarande efter byggnadstillsynsmyndighetens prövning.

Överskridningen får inte orsaka en betydande olägenhet för miljön eller för tomtgrannarna.

135 och 175 § i markanvändnings- och bygglagen

7 a § En byggnads avstånd till granntomten

Placeringen av en byggnad på tomten begränsas eventuellt av byggnadsytan i detaljplanen och av andra bestämmelser. Vid placeringen ska även avståndet från granntomtens gräns beaktas.

Avståndet från tomtgränsen räknas från byggnadens yttervägg.

En byggnad ska på ett område med detaljplan placeras på ett minsta avstånd från en tomt i annans ägo eller besittning som motsvarar hälften av byggnadens höjd men minst fyra meter. Avståndet får vara mindre endast då ett särskilt skäl föreligger, då detaljplanen tillåter eller då granntomtens ägare eller innehavare samtycker.

135, 138, 157 och 168 § i markanvändnings- och bygglagen
57 och 62 § i markanvändnings- och byggförordningen
Finlands byggbestämmelsesamling del E1: Byggnaders brandsäkerhet, punkt 9.1.2 och del G1
Bostadsplanering, punkt 2.4

8 § Byggnadens höjdläge

En byggnads höjdläge bör anpassas till höjdlägena i den befintliga omgivningen och till i detaljplanen angivna, planerade höjdlägen samt till anslutningshöjder för gata och avlopp.

Till ansökan om bygglov ska fogas en ytavvägningskarta som anger de befintliga höjdförhållandena på tomten och i dess omgivning. I fasadritningarna som bifogas till ansökan om bygglov anges markytans anslutning till granntomtens höjdlägen, den befintliga markytan med en streckad linje och den planerade markytan med en heldragen linje.

Byggnadstillsynsmyndigheten kan för prövning av ansökan om bygglov kräva en markering av byggnadsplatsens eller tomtens och den planerade byggnadens hörn och höjdläge i terrängen för den tid ansökan om tillstånd handläggs.

135 och 136 § i markanvändnings- och bygglagen
49 och 75 § i markanvändnings- och byggförordningen

9 § Anordningar för försäljning, information och reklam samt markiser

Anordningar för försäljning, information eller reklam som är fästa vid en byggnad får sticka ut högst 0,8 meter och fönster- och dörrmarkiser samt skärmtak på terrasser 1, 5 meter över gatuområden och andra allmänna områden. Om anordningen sticker ut över en gångbana, gång- och cykelväg eller motsvarande, ska den fria höjden vara minst 4,2 meter. Vid körbanor och räddningsvägar gäller bestämmelserna i 6 §.

Anordningen skall fästas stadigt. Den får inte störa användning av det allmänna rummet, vara påfallande störande eller utgöra hinder för framkomlighet eller verksamhet. Anordningens form, färgsättning och konstruktion ska passa ihop med byggnaden och omgivningen. Anordningen ska hållas i skick; en trasig anordning ska omedelbart repareras eller avlägsnas.

Högst hälften av vart och ett fönster i en affärslokal får täckas med reklam eller motsvarande. För att täcka mer än hälften av ett fönster krävs det åtgärdstillstånd. Täckningen av ett fönster får inte förfula byggnaden eller stadsbilden och den får inte vara störande.

138 § i markanvändnings- och bygglagen
62 § i markanvändnings- och byggförordningen
Finlands byggbestämmelsesamling del F2: Säkerhet vid användning av byggnad, föreskrifter och anvisningar

10 § Tomt- och byggnadsbelysning

Lampornas placering, riktning och ljusstyrka vid belysningen av en tomt ska väljas så att de ökar säkerheten och trivseln i området och inte onödigt stör invånarna i området, dem som rör sig på området eller grannområdena.

Fasadbelysningen bör stöda byggnadens karaktär och dess betydelse för stadsbilden.

Lamporna ska passa in i områdets stadsbild.

138 § i markanvändnings- och bygglagen
62 § i markanvändnings- och byggförordningen

11 § Planerare, arbetsledning och inspektörer

Vid bedömningen av planerarnas och de ansvariga arbetsledarnas behörighet ska särskilt uppmärksamhet ägnas personens tidigare prestationer i motsvarande projekt.

Den som inleder ett byggprojekt ska se till att egenkontrollen är tillräcklig.

Finlands byggbestämmelsesamling del A2: Planerare av byggnader och byggnadsprojekt, föreskrifter och anvisningar

12 § Tomternas och byggnadernas adressangivelse

Bebyggda tomter ska förses med ett belyst adressnummer som syns från gatan eller trafikleden enligt byggnadstillsynscentralens anvisningar.

Om det finns flera byggnader på en byggnadsplats och de inte sträcker sig till gatan eller dess omedelbara närhet, ska dessutom en skylt sättas upp på en synlig plats där körvägen till fastigheten börjar.

Adressnumret ska vara belyst efter mörkrets inbrott. På villor med en eller två bostäder kan adressen anges på en reflekterande skylt enligt anvisning av byggnadstillsynscentralen. Adressnumret och andra behövliga adressbeteckningar ska vara uppsatta senast vid synen före byggnaden tas i bruk.

138 § i markanvändnings- och bygglagen
62 § i markanvändnings- och byggförordningen

KAPITEL III GÅRDSPLAN OCH TOMT

13 § Anläggande av gårdsplan

En gårdsplan ska anläggas så att den blir trygg, användbar och trivsam så som tomtens eller byggnadsplatsens ändamål förutsätter.

Vid byggande av en byggnad eller liknande, vid utbyggnad och vid ombyggnad som ökar våningsytan ska gårdsplanens användbarhet och trivsel vid behov förbättras. Man kan till exempel specificera bilplatser, förbättra och utöka planteringar, avlägsna rörelsehinder och bygga
konstruktioner som förbättrar gårdsplanens användbarhet. Vid ombyggnad av gårdsplanen ska man ta hänsyn till såväl invånarna på tomten som till rågrannarna.

Tomter ska hållas i sådant ändamålsenligt skick som tomtens ändamål och markanvändningen i det omgivande området förutsätter. Utomhuslager som stör omgivningen ska omgärdas med ändamålsenligt avskärmande staket eller häckar.

Portar, staket, planteringar, träd och sådana konstruktioner och mindre anläggningar som påverkar miljöbilden ska hållas i ändamålsenligt skick och de får inte förfula miljön.

Byggnadstillsynscentralen övervakar den byggda miljön och det offentliga stadsrummet genom fortlöpande inspektioner och syner.

Innan åtgärder som påverkar stadsbilden vidtas i ett område som är skyddsmärkt i detaljplanen eller som annars har uppskattats vara värdefullt ska byggnadstillsynsmyndigheten kontaktas i god tid.

167–170 § och 182 § i markanvändnings- och bygglagen

14 § Gårdsplanens höjdläge

Gårdsplanens höjdläge ska anpassas till den befintliga miljön samt till planerade gatuområdens och grannfastigheters höjdlägen.

Vid byggande av en byggnad eller vid en utbyggnad ska gårdsplanen planeras och byggas så att byggandet inte ökar flödet av yt- och regnvatten över tomtgränsen till grannen.

Gårdsplanens höjdförhållanden får inte utan tillstånd av byggnadstillsynsmyndigheten ändras väsentligt från höjdförhållandena i de ritningar som fastställdes när bygglovet beviljades.

128 och 165 § i markanvändnings- och bygglagen

15 § Stödmurar och terrassering

Om gårdsplanen måste jämnas kan den terrasseras eller förses med stödmurar. Terrasser och stödmurar ska byggas helt inom den egna tomten så att varken jord eller regn- och ytvatten kan rinna till granntomter eller gatuområden. Terrasser får byggas vid en lutning som är högst 1:2 om inte särskilda skäl föranleder annat. Gårdsplanen får inte utan särskilda skäl jämnas så att höjdskillnaden vid gränsen mot en bostadstomt överstiger 0,5 meter.

Att bygga en stödmur vid gränsen mot granntomten kräver att granntomtens innehavare samtycker eller att byggnadstillsynsmyndigheten tillåter det. I det senare fallet får grannen inte förorsakas betydande olägenhet av muren och det måste föreligga ett särskilt skäl till den.

16 § Avledning av dagvatten och dränvatten

Tomten ska för dag- och dränvattnet ha ett system från vilket vattnet helt eller delvis infiltreras i tomtens mark om jordarterna tillåter det och om det inte medför en risk att byggnaderna i området fuktskadas och om inget annat följer av lagen om vattentjänster. Infiltrering på tomten kräver en grundundersökning och utifrån denna en plan över grundens struktur.

Om dagvatten och dränvattnet leds till en vägs eller en gatas dräneringssystem ska ett samtycke av systemets innehavare fogas till ansökan om bygglov.

Dagvatten och dränvatten ska avledas så att det inte förorsakar olägenhet för grannar, för dem som använder gatan eller för gatukonstruktioner.

Byggnadstillsynsmyndigheten kan bestämma att flera fastigheter planerar och bygger ett gemensamt dagvattensystem om det är nödvändigt på grund av vattenförhållandena i området.

Till en ansökan om bygglov för nybyggnad eller ombyggnad ska fogas en utredning om det planerade eller det befintliga systemet för dagvatten och dränvatten, om dess tillräcklighet, funktion och underhåll.

135 och 165 § i markanvändnings- och bygglagen
Vattenlagen

17 § Trafik och parkering på tomten

Fordonstrafiken på en tomt ska planeras och utföras så att den inte medför fara eller olägenhet för invånare, miljön eller den allmänna trafiken.

Vägarna på en byggnadsplats ska fylla de krav som ställts för obehindrad framkomlighet om det inte med hänsyn till byggnadens användningssyfte eller terrängformerna är uppenbart oskäligt.

Det ska byggas det antal bilplatser för rörelsehindrade på tomten som dess ändamål kräver. I ett kvartersområde för bostadshus ska det byggas minst en bilplats för rörelsehindrade per 30 bilplatser. Bilplatserna för rörelsehindrade ska placeras ändamålsenligt med tanke på deras användbarhet.

På en tomt ska det ordnas fungerande och trygga förbindelser för gång- och cykeltrafik och ändamålsenlig cykelparkering. På en tomt för ett flervåningshus för boende ska det byggas minst en cykelplats per 30 m² våningsyta. Minst hälften av cykelplatserna ska placeras i ett förråd för friluftsutrustning på gårdsplanet.

Räddningsverkets hävare ska ha fritt tillträde till sidan av byggnader med tre eller flera våningar så att räddningsåtgärder är möjliga.

En skylt som visar räddningsvägen ska placeras på en synlig plats vid tomtanslutningen om det inte är uppenbart onödigt. Dessutom ska det i flervåningshusens trapphus finnas en ritning över räddningsvägen.

Tomtens räddningsväg samt vägar för utryckningsfordon och servicekörning ska hållas i kördugligt skick.

Tomtens bilplatser ska placeras så att bilarna kan vända inne på tomten. Övriga arrangemang är möjliga endast om det inte minskar trafiksäkerheten.

156 § och 167 § 4 mom. i markanvändnings- och bygglagen
Finlands byggbestämmelsesamling del G1, Bostadsplanering, föreskrifter och anvisningar, 3.2

17 a § Tomtanslutningen

[Moment ihop] På en tomt eller en byggnadsplats för ett bostadshus får det byggas endast en utfart för fordon. Dessutom får det byggas en utfart som har anvisats vid en tomtdelning och som betjänar högst två andra tomter. Byggnadstillsynsmyndigheten kan av grundad anledning tillåta att det byggs flera utfarter. Det ska byggas ett behövligt antal anslutningar för fotgängare. Anslutningarna för fordon och fotgängare ska vara användbara och trafiksäkra.

[Moment ihop] Utfartens struktur ska överenskommas med väghållaren. Att bygga och underhålla en anslutning ankommer på tomtens ägare från körbanans kant. Staden bestämmer en eventuell kantstens typ och höjd.

18 § Byggande av skjul och andra konstruktioner

Skjul och andra konstruktioner och anläggningar såsom täckta bilplatser, förråd, lusthus, växthus, simbassänger, grilltak, jordkällare, sopskjul, inhägnader och små vindkraftverk ska placeras på fastigheten så att de inte medför olägenhet för grannar eller förfular miljön. På en småhustomt får det inte byggas mer än en friliggande ekonomibyggnad med högst 50 m² våningsyta, en våning och ingen vind, om inte något annat följer av detaljplanen.

Skjul, tak och andra konstruktioner ska placeras minst 4 meter från granntomtens gräns.

Om en konstruktion placeras närmare gränsen än 4 meter kräver det samtycke av granntomtens ägare eller innehavare. Av särskilda skäl kan byggnadstillsynsmyndigheten ge tillstånd att placera ett bygga ända till tomtgränsen trots att granntomtens ägare eller innehavare inte har gett sitt samtycke, ifall detta inte medför en betydande olägenhet för grannen.

157 och 168 § i markanvändnings- och bygglagen
56 och 62 § i markanvändnings- och byggförordningen
Finlands byggbestämmelsesamling del E1 Byggnaders brandsäkerhet, föreskrifter och anvisningar, punkt 9.1.2

19 § Staket och planteringar

Staket ska till material, höjd, form och färg passa in i miljön. Staket eller planteringar får inte medföra olägenhet för grannar eller trafik eller för underhåll och renhållning av gatan och de får inte heller begränsa siktområdet så att trafiksäkerheten äventyras.

Innan det byggs ett staket på gränsen till en grannes tomt eller byggnadsplats ska grannen höras.

62 § och 82 § i markanvändnings- och byggförordningen

20 § Byggande vid stränder

Vattenområden som tillhör en tomt får inte fyllas och tomtens naturliga strandlinje får inte ändrasutan tillstånd av byggnadstillsynsmyndigheten. Det krävs dock inget tillstånd om byggnadstillsynsmyndigheten anser att verkningarna av åtgärden är ringa.

Muddring, dumpning av schaktmassor och andra åtgärder som är avsedda att förbättra vattenområdets tillstånd och möjligheterna att nyttja det enligt vattenlagen ska minst en månad innan arbetet startar meddela närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland, som bedömer projektets nödvändighet enligt vattenlagen (anmälan om vattenbyggnadsarbete).

Vid stranden får det byggas en småbåtsbrygga och av särskilt skäl två bryggor.

128 och 140 § i markanvändnings- och bygglagen
Vattenlagen
Vattenförordningen

21 § Åtgärder på alla slags tomter som inte kräver åtgärdstillstånd

För följande åtgärder krävs det inte åtgärdstillstånd:

1) byggande av ett sopskjul med en area av högst 5 m²,

2) byggande av ersättande inhägnad, tak eller skjul för soporna,

3) byggande av ersättande gränsstaket eller stödmur,

4) byggande av staket och stödmurar som placeras minst lika långt från tomgränsen som de är höga,

5) byggande av ett staket mot gatan vars höjd med stödmur är högst 1,2 meter och i ett siktområde högst 0,8 meter. Staketet och stödmuren ska byggas helt inom tomtens gränser,

6) byggande av ett staket mellan tomter vars höjd med stödmur är högst 1,6 meter då granntomtens innehavare ger sitt samtycke.

Vid byggandet av staketet ska man beakta eventuella detaljplanebestämmelser, anvisningar om byggsätt och den övriga byggda miljön.

Staketets höjd mäts som medelhöjd från markytan på den sida där markytan är lägre. Ifall granntomtens innehavare inte ger sitt samtycke, kan åtgärdstillstånd sökas hos byggnadstillsynscentralen.

7) placeringen av luftvärmepumpar och solfångare på en byggnad, på en konstruktion eller på gårdsplanen om byggnaden inte är skyddat i detaljplanen eller med stöd av byggnadskyddslagen.

8) inglasning av bostadslägenheters balkonger som är helt insänkta i fasaden förutsatt att huset inte är skyddsmärkt i detaljplanen eller skyddat enligt byggnadsskyddslagen,

9) markiser vid bostäder får placeras enligt 9 § i denna byggnadsordning. Markiserna får dock inte vara påfallande störande eller förfula stadsbilden,

10) montering av en högst 400 millimeter hög reklamanordning med lösbokstäver strax ovanför skyltfönstret till en affärslokal på markplanet,

11) montering av en högst 600 x 600 millimeter stor reklamanordning vinkelrätt mot fasaden strax invid eller ovanför skyltfönstret till en affärslokal på markplanet,

12) montering av en högst 400 x 600 millimeter stor skylt på en husfasad på markplanet,

13) montering av raka markiser som är öppna på sidan ovanför skyltfönstren och dörren till en affärslokal på markplanet.

Tillfälliga reklamanordningar får monteras för högst två veckor.

KAPITEL IV SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM BYGGANDE AV SMÅHUS

22 § Åtgärder på småhustomter som inte kräver åtgärdstillstånd

För följande åtgärder krävs det inte åtgärdstillstånd på småhustomter, utöver vad som bestäms i 21 § i denna byggnadsordning:

1) ändring av fasadens färg eller takets färg eller material på småhus och deras ekonomibyggnader om huset inte är skyddat i detaljplanen eller med stöd av byggnadsskyddslagen och ändringen inte strider mot detaljplanen eller kvartersplanen,

2) byggande av ett högst 12 m² stor, lätt konstruktion på gårdsplanen i ett område med detaljplan och en högst 20 m² stor konstruktion på gårdsplanen i ett område som saknar detaljplan. Konstruktionen på gårdsplanen ska placeras enligt 18 § i denna byggnadsordning. På tomten får det inte finnas mer än en konstruktion på gårdsplanen som har byggts med stöd av denna bestämmelse. Konstruktionen får inte placeras på en tomtdel som är skyddad eller ska planteras enligt detaljplanen.

3) byggande av en brygga med en area av högst 15 m² vid tomtens strand Vid tomtens strand får det inte finnas mer än en brygga som har byggts med stöd av denna bestämmelse. Det behövs dock tillstånd om bryggan kan äventyra behovet av skydd för ett område som är
naturskyddsområde i en generalplan, delgeneralplan eller detaljplan eller enligt naturskyddslagstiftningen.

Vattenlagen

Vid åtgärder som vidtas utan tillstånd med stöd av 21 § eller denna paragraf ska byggnadsbestämmelser, eventuella anvisningar om byggsätt och den byggda miljön beaktas Om en åtgärd, till exempel ett sopskjul, förfular miljön, inte till utseendet fyller skäliga krav eller inte passar in i omgivningen, kan byggnadstillsynsmyndigheten ålägga fastighetens innehavare att rätta till åtgärden.

23 § Underhåll av den byggda miljön

En byggnad med omgivning ska kontinuerligt hållas i snyggt skick. För att konstatera skicket kan byggnadstillsynsmyndigheten vid behov förrätta inspektioner i enskilda stadsdelar eller områden, protokollföra observerade brister och vidta åtgärder som saken kräver.

Om området är skyddsmärkt i detaljplanen eller annars har bedömts vara värdefullt, ska byggnadstillsynsmyndigheten kontaktas i god tid före åtgärder som påverkar stadsbilden.

KAPITEL V SÄRSKILDA BESTÄMMELSER FÖR BYGGANDE PÅ OMRÅDE UTAN DETALJPLAN

24 § Krav på byggnadsplatser

Byggnadsplatsen ska vara lämplig till placering, form och terrängförhållanden och tillräckligt stor att bygga på.

På fastigheter med en areal under 2 hektar får det inte placeras stall, ladugårdar eller maneger.

116 § i markanvändnings- och bygglagen

25 § Byggnaders storlek och ändamål

Bostadshus får byggas på byggnadsplatser för detta så att byggandet inte är till förfång för planläggning eller annan markanvändningsplanering. Bostadshus får ha högst två våningar och arean får vara högst 300 m² våningsyta. Det får byggas ekonomibyggnader i en höst en våning med en sammanlagd area på högst 60 m² våningsyta per bostad. Den högsta tillåtna
exploateringsgraden i området får inte överskridas.

Vid byggande på område för fritidsbostäder ska följande begränsningar beaktas:

1) En fritidsbostad inne i Noux nationalpark på ett område som inte hör till parken får ha en area på högst 65 m² våningsyta och inklusive ekonomibyggnader högst 85 m² våningsyta.

2) En fritidsbostad på ett område som gränsar till Noux nationalpark eller i skärgården får ha en area på högst 80 m² våningsyta och inklusive ekonomibyggnader högst 120 m² våningsyta.
Karta 2: Nationalparker, områden som ansluter till nationalparkerna och skärgårdsområden (stadsplaneringscentralen vid Esbo stad)

3) En fritidsbostad på andra område får ha en area på högst 100 m² våningsyta och inklusive ekonomibyggnader högst 120 m² våningsyta.

4) Byggnader för andra ändamål än de ovan nämnda får byggas enligt exploateringsgraden 0,1 men dess area får vara högst 600 m² våningsyta och den får ha högst 2 våningar.

Om byggandet baserar sig på ett beviljat undantag eller på ett avgörande om planeringsbehov, gäller den byggrätt som ingår i dessa beslut.

På byggnadsplats i område som i en fastställd generalplan är reserverat för annat ändamål får uppföras byggnader för detta ändamål i högst två våningar. Byggrätten bestäms utifrån exploateringsgraden 0,1, men den är högst 600 m² våningsyta. Om byggandet baserar sig på beviljat undantag eller avgörande om planeringsbehov, gäller den byggrätt som ingår i dessa beslut.

72, 137 och 171 § i markanvändnings- och bygglagen

26 § Placering av byggnader på strandområden

En byggnad ska ligga minst 50 meter från strandlinjen vid medelvattenstånd eller annars så avlägset från stranden att strandlandskapets naturenlighet bevaras så väl som möjligt. Byggnadstillsynsmyndigheten kan av grundad anledning tillåta att en högst 25 m² stor
bastubyggnad placeras närmare strandlinjen än så, men avståndet ska alltid vara minst 20 meter. Detta förutsätter att landskapet bevaras så väl som möjligt och att avloppsvattnet hanteras ändamålsenligt.

En brygga och ett båtskjul får byggas på strandlinjen vid medelvattenstånd om de inte medför en betydande olägenhet för miljön eller strandlandskapet.

72, 116 och 136 § i markanvändnings- och bygglagen
49 och 57 § i markanvändnings- och byggförordningen
103 § i miljöskyddslagen

27 § Byggnaders höjdläge på strandområden

Den som inleder ett byggprojekt på ett strandområde ska beakta vattenståndets variationer med tillräckligt stor säkerhet. Den lägsta golvytan i en byggnad som byggs vid havsstranden ska vara minst 3,0 m över medelvattenståndet och 1,5 m över medelvattenståndet i en byggnad som byggs vid en sjö eller ett vattendrag. Byggnader kan placeras på lägre höjd än ovan nämnda på grundval
av en separat utredning eller om det handlar om ekonomibyggnader av ringa värde.

Bestämmelsen tillämpas även i områden med detaljplan, ifall detaljplanen inte bestämmer annat.
72, 116 och 136 § i markanvändnings- och bygglagen
49 och 57 § i markanvändnings- och byggförordningen
103 § i miljöskyddslagen
Jord- och skogsbruksministeriets och miljöministeriets publikation ”Ylimmät vedenkorkeudet ja sortumariskit ranta-alueille rakennettaessa – Suositus alimmista rakentamiskorkeuksista” (med sammandrag på svenska).

Landsvägslagen

27 a § Byggnaders avstånd från landsväg och enskild väg

En byggnad ska ligga minst 20 meter från landsvägar och minst 12 m från enskilda vägar, räknat till körbanans mittlinje. Ett bostadshus ska dock byggas minst 30 meter från riks- och stamvägar och minst 50 meter från motor- och motortrafikvägar, räknat från den närmaste körbanans mittlinje. På en landsvägs skydds- och siktområde får det inte finnas lager, staket eller andra konstruktioner och anläggningar som kan eller vars användning kan äventyra trafiksäkerheten eller störa väghållningen.

Vid beslut om godtagbart avstånd beaktas dessutom i synnerhet olägenheterna av buller och föroreningar och olägenheterna för trafiksäkerheten och vägunderhållet.

28 § Områden i behov av planering och områden med åtgärdsbegränsning

Alla områden i Esbo utan detaljplan är sådana områden i behov av planering som avses i 16 § i markanvändnings- och bygglagen.

På rekreations-, skydds- och vattenområdena i delgeneralplanen Sökö udd-Sommaröarna får jordbyggnad som förändrar landskapet, trädfällning eller annan jämförbar åtgärd inte utföras utan tillstånd (åtgärdsbegränsning).

16,17, 128 och 137 § i markanvändnings- och bygglagen

29 § Likställning av byggnadsplatser och tomter

För byggnadsplatser följs i tillämpliga delar vad som föreskrivs om tomter i denna byggnadsordning.

KAPITEL VI BYGGNADERS LIVSLÄNGD

30 § Byggnaders livslängd

Utgångspunkten vid planering av en byggnad är den planerade livslängden som ska vara tillräcklig med tanke på byggnadens ändamål.

1, 12, 117, 135 och 152 § i markanvändnings- och bygglagen
50 och 55 § i markanvändnings- och byggförordningen

31 § Anpassning av byggandet till omgivningen

Byggnader och tomtanvändning ska planeras och utföras så att växtligheten på platsen, terrängformerna samt särskilda natur- och kulturvärden så vitt möjligt bevaras.

Sådana delar av gårdsplanen som skadats i byggnadsskedet eller annars förfular omgivningen ska med planteringar och arrangemang som ansluter sig till områdets användning sättas i ett sådant skick att de passar in i helheten.

Landskapsmässigt värdefulla träd och deras rotområden, betydande tomtdelar i naturtillstånd och för kulturmiljön värdefulla konstruktioner och tomtdelar ska skyddas omsorgsfullt i byggnadsskedet. Byggnadstillsynsmyndigheten kan vid handläggningen av ansökan om tillstånd eller vid tillsynen av byggnadsarbetet kräva att byggaren upprättar en plan över skyddet.

32 § Val av material

Vid byggande ska det användas material som man av lång erfarenhet eller pålitliga uppgifter vet är hållbara och hälsosamma samt hur de går att underhålla, reparera och tas ur bruk.

33 § Underhåll och reparation av byggnader

En byggnad ska skötas och hållas i skick och den får inte tillåtas förfalla så att den inte längre kan repareras. Fasaderna skall hållas i ändamålsenligt, snyggt skick. Skador som tillfogas fasader genom ofog, såsom klotter, ska avlägsnas så fort som möjligt.

Vid behov ska det i tid begäras ett utlåtande av museimyndigheten om ändringsprojektet och objektets kulturhistoriska värde.

Om en byggnad är skyddad i detaljplanen och skyddsbestämmelsen säger att fasadens stil eller särdrag inte får ändras, avses ändring av fasadens, takets, dörrarnas, fönsterramarnas och fönsterkarmarnas material, av färgsättningen eller av fönsterindelningen.

När en byggnads interiör är skyddad i detaljplanen så att stil och särdrag inte får ändras, avses ändringen av innertaket, väggarna, golvet, listerna, beslagen, lamporna och de fasta möblerna.

Vid reparation av en byggnad ska dess särdrag beaktas, och reparationen får inte av obetänksamhet leda till ett resultat som stilmässigt avviker från den ursprungliga byggnaden. En skyddad byggnad får inte ändras eller användas så att dess skyddsvärde minskar.

118 och 166 § i markanvändnings- och bygglagen
Lagen om skyddande av byggnadsarvet
Kyrkolagen

34 § Rivning av byggnad eller byggnadsdel

En byggnad får inte rivas utan tillstånd. Byggnadstillsynsmyndigheten kan av särskilt skäl vid behandling av en ansökan om rivningslov fordra en utredning om byggnadens och interiörens historiska eller arkitektoniska värde av sökanden.

Byggnadstillsynsmyndigheten kan också kräva att en rivningsplan utarbetas innan rivningsarbetet inleds. I planen ska redogöras för säkerheten i arbetet samt sortering och återvinning av material och byggnadsdelar. Om miljöfarligt avfall kan ha hamnat i marken, ska också markens eventuella förorening utredas i planen.

Rivningen får inte medföra skadligt buller eller damm eller motsvarande skadliga verkningar på omgivningen.

127, 139 och 154 § i markanvändnings- och bygglagen
55 och 67 § i markanvändnings- och byggförordningen
Avfallslagen
Statsrådets beslut om byggavfall (295/1997)
20 och 25 § i Esbo stads miljöskyddsföreskrifter

KAPITEL VII OFFENTLIGT STADSRUM

35 § Definition av offentligt stadsrum

Med offentligt stadsrum avses områden som i detaljplanen har reserverats för, gator, torg, parker, idrott, rekreation eller trafik och områden utan detaljplan med motsvarande användning.

83 och 167 § i markanvändnings- och bygglagen

36 § Gator, torg, parker och andra trafikområden

Beläggningsmaterial och andra konstruktioner för gator, torg och motsvarande trafikområden ska planeras och byggas så att de passar i stadsbilden och med platsens särdrag och i mån av möjlighet utan hinder.

84–89 § och 167 § i markanvändnings- och bygglagen
41–45 och 62 § i markanvändnings- och byggförordningen
Lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden

37 § Konstruktioner och anordningar i det offentliga stadsrummet

Konstruktioner som placeras i offentligt stadsrum skall till storlek, struktur och utseende planeras och byggas så att de passar in i områdets stadsbild och så att de inte utgör hinder för förflyttning och verksamhet och inte stör underhåll och renhållning.

Placeringen av konstruktionerna kräver tillstånd av tekniska centralen. Byggnadstillsynscentralen prövar behovet av åtgärdstillstånd från fall till fall.

Kabelskåp och motsvarande tekniska anläggningar ska placeras i byggnader eller separat så att de inte besvärar användning, underhåll och renhållning av gatan och så att de inte stör stadsbilden. Ägaren ska se till att de hålls snygga och klotterfria. Om de skadas ska ägaren utan dröjsmål reparera dem.

Om utredningsplaner över viktiga broar, bullerskydd och andra objekt av betydelse för stadsbilden ska det begäras utlåtande av stadsbildskommittén. Om planområdet är kulturhistoriskt värdefullt, ska det begäras utlåtande av museimyndigheten.

84–89 §, 126 § och 167 § 2 mom. i markanvändnings- och bygglagen
41–45 och 62 § i markanvändnings- och byggförordningen
Lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden

38 § Parker och övriga motsvarande rekreationsområden

Byggnader, konstruktioner, anläggningar och andra strukturer, parkgångarnas beläggning samt system för kontroll av dagvattnet som byggs i parker eller övriga motsvarande rekreationsområden ska passa ifrågavarande områdes karaktär.

Konstruktioner, anläggningar och andra strukturer ska vara användbara för sitt ändamål, säkra och hållbara.

84–89 § och 167 § i markanvändnings- och bygglagen
41–45 och 62 § i markanvändnings- och byggförordningen
Lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden

39 § Stränder och bryggor i det offentliga stadsrummet

En naturlig strandlinje som ingår i det offentliga stadsrummet får inte ändras mer än i ringa mån genom utfyllnad, grävning eller motsvarande i strid med detaljplanen eller någon annan plan över det offentliga området utan tillstånd av byggnadstillsynsmyndigheten och vid behov av Regionförvaltningsverket i Södra Finland.

Bryggor, vågbrytare och motsvarande konstruktioner som placeras vid stranden i offentligt stadsrum ska passa in i stadsbilden och landskapet.

40 § Byggande av master

Master och motsvarande tekniska stolpar och vägarna till dessa ska placeras och byggas så att de inte onödigt skadar landskapet eller medför olägenheter för grannarna.

41 § Belysning i offentligt stadsrum

För belysning i offentligt stadsrum ska i tillämpliga delar följas det som bestäms om tomtbelysning i 10 § i denna byggnadsordning.

42 § Ordnande av evenemang

För att ordna evenemang krävs tillstånd av markens ägare eller innehavare och eventuella andra tillstånd.

För ordnande av evenemang kan publiktält och andra motsvarande flyttbara byggnader och konstruktioner uppföras i offentligt stadsrum utan tillstånd av byggnadstillsynsmyndigheten, förutsatt att de är uppförda på platsen och i användning högst två veckor.

Arrangören ska se till att säkerhetsarrangemangen, avfallshanteringen och toaletterna är tillräckliga, att buller förebyggs och platsen städas upp efter evenemanget.

54 § i markanvändnings- och byggförordningen
60 § i miljöskyddslagen
Lagen om sammankomster
Huvudstadsregionens allmänna bestämmelser om avfallshantering
25–26 § i Esbo stads miljöskyddsföreskrifter

KAPITEL VIII BYGGEN

43 § Inrättande och skötsel av byggen

Ett bygge ska med särskild hänsyn till gångtrafiken avskiljas från omgivningen säkert och ändamålsenligt, vid behov med ett stängsel. Stängslets storlek, struktur, material och färg ska passa in i miljön.

Stängslet ska hållas i bra och snyggt skick. Bygget ska skötas så att det inte orsakar person- eller egendomsskador, trafikstörningar, andra störningar eller oskäliga andra olägenheter för omgivningen.

Byggmaterialet ska förvaras skyddat enligt tillverkarens anvisningar. Förvaringen av bränsle och smörjmedel för maskiner och andra ämnen ska ordnas så att farliga eller skadliga ämnen inte hamnar i marken.

9 och 20 § i Esbo stads miljöskyddsföreskrifter

43 a § Plan för bygge

Byggnadstillsynsmyndigheten kan innan bygglovet beviljas, i bygglovet eller under byggskedet bestämma att den som inleder ett byggprojekt ska lämna en plan för bygget till byggnadstillsynscentralen.

Av planen ska framgå åtminstone följande arrangemang på bygget: placeringen av byggnader som behövs för bygget; körförbindelser; gång- och cykeltrafikens smidighet och säkerhet; skydd av trädbeståndet; skyddskonstruktioner; begränsning av buller, nedsmutsning och damm, kontroll av dagvattnet och andra åtgärder för att undvika oskäliga olägenheter för omgivningen.

Vid behov presenteras i planen byggskylten och dess placering.

133 § i markanvändnings- och bygglagen
65 § 4 mom. och 83 § i markanvändnings- och byggförordningen
Finlands byggbestämmelsesamling del A1, Tillsyn över byggande och teknisk granskning, föreskrifter och anvisningar
Finlands byggbestämmelsesamling del C2, Fukt, föreskrifter och anvisningar
Miljöskyddslagen
Hälsoskyddslagen

44 § Användning av gatuområde eller annat allmänt område

Tomenheten kan ge tillstånd att under en viss tid använda ett gatuområde eller annat allmänt område för ett bygge.

Till ansökan ska fogas nödvändiga planer för inhägnad av bygget, avfallshantering, fordons- och gångtrafik samt begränsning av buller och dammolägenheter.

Av grundad anledning kan användningsrätten hävas eller begränsas eller användningsvillkoren ändras.

83 § i markanvändnings- och byggförordningen

45 § Tillfälliga byggnader på byggen

Det kan placeras tillfälliga byggnader för bygget på den tomt som det byggs på eller på ett gatuområde eller annat allmänt område omedelbart intill som tomtenheten med stöd av 44 § beviljat rätt att använda.

Byggnadstillsynscentralen kan av särskilda skäl kräva byggnadslov eller åtgärdstillstånd för dessa byggnader.

46 § Grävningstillstånd för gatuområden och andra allmänna områden samt placering av
ledningar och dylikt

Placering av ledningar och anläggningar på gatuområden, parkområden eller andra sådana allmänna områden samt grävning på allmänna områden kräver tillstånd av markens ägare eller innehavare. För åtgärden ska dessutom ansökas om tillstånd som eventuellt krävs enligt
markanvändnings- och bygglagen. Området ska snyggas upp och sättas i minst lika gott skick som det var före grävningen.

47 § Byggskylt

På ett bygge som väsentligt påverkar omgivningen ska det i tillräckligt god tid innan arbetet inleds resas en byggskylt eller något annat meddelande med information på finska och svenska. Av skylten ska åtminstone framgå arbetsobjektet, gatuadressen, den som inleder byggprojektet med kontaktinformation samt tidpunkten för byggstarten och när bygget beräknas stå färdigt.

48 § Avfallshantering på byggen

Avfallshanteringen på ett bygge ska vara planmässig. På ett bygge ska det finnas tillräckliga utrymmen för avfallshanteringen i förhållande till byggets storlek. Vid avfallshanteringen ska avfallsmängden minimeras och återvinning av avfallet ska eftersträvas. Att bränna avfall på bygget är förbjudet.

154 § i markanvändnings- och bygglagen
Avfallslagen och avfallsförordningen
Statsrådets beslut om byggavfall (295/1997)
Huvudstadsregionens allmänna bestämmelser om avfallshantering
15 § i Esbo stads miljöskyddsföreskrifter

49 § Rivning och städning av ett bygge

Då bygget har slutförts ska baracker, stängsel och motsvarande konstruktioner på bygget avlägsnas utan dröjsmål och byggplatsen snyggas upp. Skadade gatuområden och andra allmänna områden ska utan dröjsmål sättas i skick.

154 § i markanvändnings- och bygglagen
Avfallslagen och avfallsförordningen
Statsrådets beslut om byggavfall (295/1997)
Huvudstadsregionens allmänna bestämmelser om avfallshantering

KAPITEL IX MILJÖ- OCH HÄLSOSKYDD

50 § Sophantering på tomter

I ansökan om bygglov ska det anvisas utrymmen för uppsamling och sortering och annan sophantering. Utrymmena ska vara tillräckliga i förhållande till de planerade byggnaderna och deras ändamål. Soprummet eller sopskjulet ska placeras så att de inte medför olägenheter för fastighetens invånare eller grannarna. Sopskjulet på en bostadstomt ska så vitt möjligt placeras så att det är tillgängligt för invånarna längs en för fotgängare reserverad väg på tomten.

Enskilda sopkärl som är mindre än 600 liter ska placeras på minst fyra meters avstånd från byggnaderna och rader av flera sopkärl på minst sex meters avstånd. Soptak eller sopcontainrar ska placeras på minst åtta meters avstånd från byggnaderna om det inte används brandsektioner. Vid planeringen av ett soptak ska förhindrande av mordbrand beaktas.

Det krävs inte separata soprum eller sopskjul på en bostadstomt med högst fyra bostäder eller om man har ett underjordiskt insamlingssystem eller djupinsamlingssystem som är lämpligt för soptransport.

Sopinsamlingskärlen ska placeras så att sopbilen har obehindrat och tryggt tillträde till kärlens omedelbara närhet. Runt opinsamlingskärl som placeras på gårdsplanen ska det byggas ett sopskjul eller en inhägnad eller så ska de anpassas till landskapet med planteringar.

157 § i markanvändnings- och bygglagen
56 § i markanvändnings- och byggförordningen
Räddningslagen
Avfallslagen och avfallsförordningen
Huvudstadsregionens allmänna bestämmelser om avfallshantering

51 § Insamlingsplatser för sopor

Placering av insamlingsplatser för sopor på gatuområde eller annat allmänt område kräver tillstånd av markägaren och byggnadstillsynsmyndigheten om placeringen inte sker enligt en gällande markplan, gatuplan eller parkplan.

52 § Kontroll av trädens skick på fastigheten

Träd på tomtar eller byggnadsplatser ska skötas så att de förblir livskraftiga och inte äventyrar säkerheten.
Ifall ett träd är farligt för omgivningen ska fastighetens innehavare vidta nödvändiga åtgärder.

52 a § Vattenförsörjning och avlopp

Villkoren för anslutning till vatten- och avloppsnäten och för byggande av enskilda avlopp bestäms i ett utlåtande om anslutning som ges av Helsingforsregionens miljötjänster vid ansökan om bygglov.

Fastigheten ansvarar för byggnads- och driftskostnaderna för ett enskilt avlopp och därtill hörande anläggningar. Planer för avlopp och vattenledningar ska godkännas av Helsingforsregionens miljötjänster.

Byggnadsplatsens vattenförsörjning och avlopp ska ordnas så att det inte medför fara eller olägenheter för hälsan eller miljön.

Byggaren ska försäkra sig om att vatten som kommer att användas som hushållsvatten inte innehåller arsen, radon eller andra skadliga ämnen i halter som överskrider riktvärdena.

Lagen om vattentjänster
5–7 § och 31 § i Esbo stads miljöskyddsföreskrifter

53 § Beaktande av grundvatten vid byggande

Vid planeringen av byggande ska dess verkningar på grundvattnets kvalitet, höjdläge och strömningsmöjligheter vid behov undersökas. Undersökningen ska fogas till ansökan om bygglov. En bestående sänkning av grundvattnets nivå kräver att en expert upprättar en plan över grundvattenhantering. Av planen ska det framgå hur sänkningen påverkar strukturer, växtlighet och kommunalteknik i omgivningen.

8 § i miljöskyddslagen
Vattenlagen

54 § Byggande på viktiga grundvattenområden

Till ansökan om bygglov och vid behov till ansökan om åtgärdstillstånd på viktiga grundvattenområden ska det fogas en expertplan över grundvattenhantering och ett därtill hörande program för observation av grundvattnet.

Den som inleder ett byggprojekt ska se till att planen och programmet genomförs som sig bör och övervaka byggandet. Vid byggande ska det även i övrigt fästas särskild vikt vid att förhindra förorening av grundvattnet.

Olje- och bränslecisterner samt andra kärl för farliga ämnen ska placeras ovan jord i skyddsbassänger eller inomhus. Avloppsvatten ska ledas till kommunens allmänna avlopp eller till en tät cistern.

Avloppsledningarnas och avloppscisternernas täthet ska testas innan de tas i bruk. Byggaren ska förete en utredning om avloppssystemets täthet senast vid den slutsyn som förrättas innan byggnaden tas i bruk. Ägaren ska se till att avloppssystemet hålls tätt.

På viktiga grundvattenområden får grundvatten inte användas som energikälla i värmepumpar. Den värmebärare som används i jordvärmesystem får inte vara skadlig för grundvattnet. 

Vid grävning ska ovan om högsta grundvattennivån lämnas ett tillräckligt skyddsskikt. Fyllnadsjord ska bestå av ändamålsenlig, stenbaserad jord.

131 § i markanvändnings- och bygglagen
49 § i markanvändnings- och byggförordningen
Miljöskyddslagen
Vattenlagen
9 § i Esbo stads miljöskyddsföreskrifter

55 § Användningen av grunder av trä

Den rådande grundvattennivån får inte försämras och grundvattenströmningen får inte förhindras vid grundläggning med träpålar eller andra träkonstruktioner.

För kortvariga förändringar av grundvattenförhållandena vid byggandet ska en expert göra upp en plan för grundvattenkontroll och ett program för övervakning av grundvattnet. Den som påbörjar byggprojektet ska se till att planen och programmet genomförs på lämpligt sätt.

56 § Beaktande av förorenad mark och skadliga föreningar i marken vid byggande

Ifall marken på tomten eller i omgivningen är förorenad eller misstänks vara förorenad, ska marken undersökas och vid behov renas innan byggandet inleds.

Om undersökningen inte ger entydigt besked om att marken är ren, kan byggnadstillsynsmyndigheten ålägga den som söker tillstånd att se till att bottenbjälklaget och ventilationen planeras så att skadliga föreningarna i marken inte kan komma in i byggnaden.

Vid planeringen av gator, parker och andra allmänna områden ska markens lämplighet för det avsedda ändamålet kontrolleras.

Om förorening av marken upptäcks vid byggandet, ska den omedelbart rapporteras till Esbo stads miljöcentral eller till närings-, trafik- och miljöcentralen i Nyland.

En byggnads bottenbjälklag ska planeras och byggas så att radon i marken inte kan komma in i bostads- och arbetslokaler, om det inte på grund av byggnadsprojektets art är uppenbart onödigt.

131 § i markanvändnings- och bygglagen
Miljöskyddslagen

57 § Bullerbekämpning

När byggnader planeras och lokaliseras ska särskild uppmärksamhet ägnas bekämpning av externt buller . För den maximala ljudnivån i olika rum gäller särskilda bestämmelser.

Den som söker tillstånd att bygga på de flygbullerområden som visas i kartbilaga 3 ska förete en tillförlitlig utredning om att konstruktionerna i bostäder och arbetslokaler fyller kraven på isolering mot flygbuller. (Karta 3: Flygbullerområdena och rekommendation om bullerbekämpning)

117 § i markanvändnings- och bygglagen
50 § i markanvändnings- och byggförordningen
Finlands byggbestämmelsesamling del C1 Ljudisolering och bullerskydd i byggnad, föreskrifter och anvisningar
Hälsoskyddslagen
Miljöskyddslagen
Lagen angående vissa grannelagsförhållanden
Arbetarskyddslagen
Statsrådets beslut nr 993/92 om riktvärden för bullernivå

58 Byggande under jord

Verkningarna på miljön av byggande under jord ska utredas i tillräcklig utsträckning. Man ska särskilt kontrollera att byggandet inte påverkar säkerheten hos befintliga konstruktioner ovan och under jord.

Vid borrning får ledningar och kablar för fjärrvärme, vatten och avloppsvatten m.m. inte skadas och inte heller bergsrum såsom ledningstunnlar, skyddsrum och parkeringsanläggningar.

Om utrymmen under jord är avsedda att bestående eller tillfälligt användas av människor, ska särskild vikt fästas vid att de är säkra och hälsosamma.

Borrning av en värmebrunn eller installation av jordvärmerör får inte försvåra genomförandet av detaljplanen eller annan kommande markanvändning som är känd.

KAPITEL X SÄRSKILDA BESTÄMMELSER

59 § Bilagor till byggnadsordningen

Till denna byggnadsordning hör ämnes- och områdesspecifika kartor. De som har utarbetat kartorna ska upprätthålla dem och har också rätt att vid behov justera och komplettera dem.

60 § Avtal och samtycken

De avtal och samtycken som nämns i denna byggnadsordning bör för att undvika oklarheter vara skriftliga.

61 § Ikraftträdande

Denna byggnadsordning träder i kraft 1.1.2012.

Genom denna byggnadsordning upphävs Esbo stads byggnadsordning som godkändes av
stadsfullmäktige 14.10.2002 och som trädde i kraft 1.1.2003.