Grundläggande information om buller
Att uppleva ett ljud som störande är individuellt. Det allmänna begreppet för ljud som upplevs störande är buller. Eftersom en kontinuerlig exponering för buller minskar trivseln och kan orsaka hälsoskador, strävar man efter att bekämpa buller. Du kan läsa mer om bekämpningsmetoder här.
Ett ljud anses vara buller om det upplevs som obehagligt. Ljudstyrkan mäts i decibel (dB) och ljudfrekvensen i hertz (Hz). Hertz beskriver hur lågt eller högt ljudet är och decibel hur stark det är. En människa kan märka en förändring på tre decibel, och en förändring på tio decibel innebär att volymen av det hörda ljudet fördubblas. Höga och medelfrekventa ljud upplevs ofta som mer störande än lågfrekventa ljud.
En kontinuerlig exponering för buller kan orsaka hälsoskador. Syftet är därför att undvika exponeringen för buller. Hälsoskador kan inkludera bland annat ökad stress och sömnstörningar.
Bullret kan vara permanent eller tillfälligt. Permanent buller är till exempel bullret från vägtrafiken och tillfälligt buller uppstår till exempel på byggarbetsplatser.
Stombullret orsakas av vibrationer som överförts i byggnadsstommar. Till exempel marken kan överföra vibrationer orsakade av trafiken till en byggnad, och dess stomme kan börja vibrera högt. Vibrationerna överförs också i stommarna men de är lågfrekvent vibration som upptäcks med känseln. I städerna orsakas vibrationer och stambuller främst av den spårbundna trafiken. I ett hus kan vibrationer och stambuller orsakas till exempel av rörsystem eller teknisk utrustning.
Att uppleva ett ljud som störande, det vill säga som buller, är individuellt. Därför kan de hälsoskador som orsakas av buller också bero på hur störande man upplever bullret. Detta gäller dock endast relativt låga bullernivåer, eftersom de höga bullernivåerna utgör en hälsorisk oavsett inställningen till bullerkällan.
Bullerexponeringen kan minska trivseln. Hälsoproblem som orsakas av buller är bland annat sömnstörningar, sämre minne och prestationsförmåga samt ökat blodtryck. Att uppleva bullret som störande kan dessutom öka känslan av stress som, om den fortsätter, kan förvärra de ovan nämnda symtomen.
Sömnstörningar kan vara av olika slag. En bullrig miljö kan göra det svårare att somna in, försämra sömnens kvalitet eller väcka mitt i sömnen. Långvarig sömnbrist är en sanitär olägenhet och kan leda till en ökning av andra hälsorisker. Störningar i minnet och prestationsförmågan som är förknippade med buller är ofta kortvarigare än sömnstörningarna. Detta innebär att när bullret upphör kommer minnet och prestationsförmågan att återkomma mycket snart.
Inomhusbullret regleras av förordningen om boendehälsa, vars anvisning för tillämpning ger mer detaljerad information om bullermätning och åtgärdsgränser. Där definieras den bullernivå som inte bör överskridas. Enligt åtgärdsgränserna får den genomsnittliga ljudnivån klockan 7–22 dagtid inte överstiga 35 dB och 22–7 nattetid 30 dB. Inomhusbullret mäts med fönstren och dörrarna stängda. Bullernivån beräknas som genomsnittlig ljudnivå under en längre tid, och därför kan ljudnivån vara tillfälligt högre än de tidigare nämnda ljudnivåerna.
Planering och tillstånd för markanvändning, trafik och byggande regleras i statsrådets beslut om riktvärden för bullernivå (993/1992(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)). I beslutet föreskrivs det bland annat om riktvärden för högsta tillåtna bullernivå utomhus. Nya objekt planeras och tillstånd ges i regel så att riktvärdena inte överskrids. På objekt som tidigare har byggts leder överskridandet av gränsvärdena inte nödvändigtvis till några åtgärder.
Riktvärden för bullernivå i boendemiljön
dagtid (kl. 7 - 22) | nattetid (kl. 22 - 7) | |
inomhus | 35 dB | 30 dB |
utomhus | 55 dB | 50 dB (i nya bostadsområden 45 dB) |
Tabellen visar riktvärdena för buller dag- och nattetid, inomhus och utomhus.
Bullerområdet definieras som område där riktvärdena för buller överskrids. Bullerområdena beaktas exempelvis i planläggningen så att bullerbekämpningen i dem måste beaktas med särskild omsorg.
Definitionen av ett tyst område varierar något beroende av om EU-riktvärdena eller de nationella riktvärdena används. I samband med åtgärdsplan för bullerbekämpning som krävs enligt direktivet om omgivningsbuller definieras ett tyst område som ett område med en genomsnittlig ljudnivå på mindre än 50 dB dagtid och mindre än 45 dB nattetid. Enligt den nationella definitionen är den genomsnittliga bullernivån dagtid mindre än 55 dB i ett tyst område och nattetid mindre än 50 dB.
De tysta områdena är viktiga för invånarnas rekreation. Ur rekreationssynpunkt är bullernivån i sig dock inte nödvändigtvis den viktigaste faktorn, eftersom landskap och naturupplevelser exempelvis kan vara viktigare för rekreation. Dessutom kan bullernivån vara hög till exempel på våren i början av häckningstiden för fåglar, men fågelsång upplevs ofta som behaglig trots den höga ljudnivån.
Bullret mäts som genomsnittlig ljudnivå som till exempel betyder ljudets genomsnittliga volym klockan 7–22. När buller mäts inomhus, ska dörrarna och fönstren vara stängda. Bullermätningen utförs alltid av yrkesverksamma. Då är syftet att ta reda på om åtgärdsgränserna för buller enligt förordningen om boendehälsa överskrids i lägenheten. Mätningarna av inomhusbuller används för att utreda annat buller än det som orsakas av vägtrafiken. Exempelvis kan buller från andra delar av byggnaden, såsom ventilationsutrustning, vara en anledning att mäta buller inomhus.
Utöver mätning kan ljudnivån även modelleras. Bullermodelleringarna bygger på att man vet hur mycket buller som exempelvis orsakas av en viss mängd fordonstrafik. Då kan bullerläget i området nära vägen modelleras med hänsyn till bland annat terrängformerna samt placeringen av byggnader och eventuella bullerskydd i förhållande till bullerkällan. Bullermodelleringarna är det vanligaste sättet att bedöma buller, till exempel i samband med nya planläggningsprojekt. Deras fördel är bland annat det att de inte är väderberoende och att modelleringen kan användas för att bedöma bullersituationen även när bullerkällan ännu inte finns. Dessutom kan modelleringarna användas för att bedöma hur bullersituationen utvecklas beroende av hur förändringarna i trafikvolymen och eventuella planerade byggnader påverkar bullrets styrka och spridning.