Värmeböljor kan vara mycket skadliga för hälsan om man inte skyddar sig tillräckligt mot hetta. Till riskgrupperna hör särskilt små barn, äldre och långtidssjuka.

Under de senaste åren har det också i Finland förekommit långa värmeböljor och i och med klimatförändringen ökar sannolikheten för dessa ytterligare. Därför är det bra att förbereda sig på värmeböljorna på förhand. På Institutet för hälsa och välfärds webbplats(extern länk, öppnas i ett nytt fönster) finns samlad information om hälsoeffekterna av höga temperaturer och förberedelser inför hetta.

Så här håller du det svalt inomhus

• Stäng fönstren på dagen när luften är varmare utomhus än inomhus.
• Dra ljusa persienner eller gardiner för fönstren på husets solsida så att solen inte gassar in. Det lönar sig också att skydda fönstren i rum som lätt blir varma med solskydd som fästs på fönstren, markiser som installeras utomhus eller skyddande växtlighet.
• Till natten när luften utomhus blir svalare kan du öppna fönstren och vädra rummen med hjälp av korsdrag eller öka effektiviteten på den mekaniska ventilationen.
• Använd nerkylande luftkonditioneringsapparater vid behov. Kom ihåg att samtidigt hålla dörrarna och fönstren stängda.
• Släck onödiga ljus och elektriska apparater eftersom de bidrar till att värma upp bostaden.
• En fläkt kan göra det behagligare om inomhustemperaturen är under 35 grader. Eftersom fläkten inte gör luften svalare gör den mer skada än nytta om det är varmare än så. Om det är för varmt ökar fläkten kroppens värmebelastning. Fläkten får också huden att torka ut, så kom ihåg att dricka tillräckligt.
• Allmänt om skyddsåtgärderna mot hälsoriskerna till följd av svår hetta(extern länk, öppnas i ett nytt fönster) - Institutet för hälsa och välfärd

Verksamhetsutövaren ska göra en anmälan om verksamheten till den kommunala hälsoskyddsmyndigheten 30 dygn innan verksamheten inleds. Anmälningsskyldigheten grundar sig på 13 § i hälsoskyddslagen. Som bilaga till anmälan ska det lämnas en situationsplan och en planritning, ett mätningsprotokoll för ventilationen samt vid behov en utredning om hushållsvattnets kvalitet. Anmälan ska också göras om en väsentlig ändring av verksamheten.

I systemet Ilppa kan du göra en anmälan på webben. Användningen av systemet kräver fullmakt i Suomi.fi för företaget som du vill göra en anmälan för. Närmare anvisningar om att göra anmälan hittar du på Ilppas webbplats genom att klicka på länken nedan.

Anmälningstjänsten Ilppa(extern länk, öppnas i ett nytt fönster)

Anmälningsskyldiga objekt är:

• Daghem, gruppfamiljedaghem och klubblokaler för barn
• Skolor och andra läroanstalter
• Enheter som ger fortlöpande vård inom socialvården
• Skönhetssalonger, solarier och tatueringsaffärer (frisörsalonger behöver inte anmälas)
• Gym och andra idrottslokaler
• Hotell, lägercentrum och andra inkvarteringslokaler
• Allmänna bastur
• Simhallar och simbassängslokaler
• Badstränder
• Flyktingförläggningar
• Sjukhus (anmälan ska göras med anledning av övervakningen av riskhanteringen när det gällervatteninstallationer i prioriterade fastigheter enligt 19 b § i hälsoskyddslagen)
• Hälsovårdscentraler med vårdavdelning (anmälan ska göras med anledning av övervakningen av riskhanteringen när det gällervatteninstallationer i prioriterade fastigheter enligt 19 b § i hälsoskyddslagen)

En pappersversion av anmälningsblanketten finns på denna sida under nedladdningsbara filer. Skicka den ifyllda anmälningsblanketten per e-post till adressen terveydensuojelu@espoo.fi eller alternativt per brev till postadressen på blanketten.

Skönhetssalonger, solariumlokaler, tatuerings- och piercingaffärer samt andra lokaler där det utförs hudbehandling (t.ex. koppning eller hirudoterapi dvs. blodigelvård) är föremål för regelbunden tillsyn inom hälsoskyddet.

När lokalerna planeras är det bra att verksamhetsutövaren eller planeraren i ett så tidigt skede som möjligt kontaktar hälsoinspektören: huoneistovalvonta@espoo.fi. Hälsoinspektören kan ge anvisningar och råd om planer för nya lokaler eller om ändringsarbeten som behövs för befintliga lokaler.

Viktiga saker som bör beaktas i skollokalerna är bland annat tillräcklig ventilation och akustik i lokalerna, att utrymmena för städredskap är ändamålsenliga, att ytmaterialen är i skick och kan rengöras samt att antalet toaletter är tillräckligt. 

Skolorna är föremål för regelbunden tillsyn. Inspektionerna grundar sig i första hand på hälsoskyddslagen. Vid behov kan också en inspektion enligt tobakslagen och/eller lagen om smittsamma sjukdomar utföras i samband med en inspektion enligt hälsoskyddslagen. 

I skolorna används en modell för multiprofessionell inspektion, så utöver hälsoinspektören och rektorn kan också till exempel arbetarskyddet, skolhälsovårdaren eller den som ansvarar för underhållet av fastigheten vid behov delta i inspektionerna. 

Till idrottslokaler hör till exempel lokaler för gruppmotion, gym och idrottshallar.

Lokalerna ska vara lämpliga för verksamheten. Bland annat ska man beakta rengörbarhet, ventilation, tappställe för kunderna, tillräckliga toalett- och tvättrum, städ-, klädvårds- och lagerutrymmen samt personallokaler.

Verksamhetsutövaren är skyldig att identifiera hälsoriskerna i sin verksamhet och ordna den så att olägenheter för hälsan förhindras i den utsträckning det är möjligt. För detta ändamål är det bra om verksamhetsutövaren utarbetar en skriftlig plan för egenkontroll.

Miljö- och hälsoskyddet övervakar de hälsomässiga förhållandena i idrottslokalerna genom inspektioner enligt planen. Tillsynen är avgiftsbelagd för verksamhetsutövaren. Syftet med tillsynen är att förebygga olägenheter för hälsan och identifiera dem i ett tidigt skede.

Viktiga saker att komma ihåg

• reagera snabbt om du upptäcker vägglöss
• anlita en professionell skadedjursbekämpare, eftersom vägglusangrepp kan vara svåra att utrota.

Vägglöss

• suger blod, vilket kan orsaka utslag på huden
• sprids inte lätt och lever inte på människor
• rör sig långsamt och i regel nattetid
• små, mörkbruna fläckar (avföring från vägglössen) kan tyda på att det finns vägglöss. Också levande individer, till exempel på botten av sängar, fåtöljer eller soffor, under madrasser, bakom tavlor eller i springorna mellan tapeter och golvlister är tydliga tecken på vägglöss.  
• kan i vissa fall följa med hem eller spridas utanför hemmet via kläder, väskor, möbler och så vidare.

Förebyggande åtgärder och beredskap

• om du skaffar mjuka möbler som är svåra att rengöra, kläder eller andra förnödenheter från återvinningscentraler, loppmarknader eller sopflak, behandla dem omedelbart på lämpligt sätt (värmebehandling, kylbehandling, tvätt i tillräckligt hög temperatur). Obs! Se avsnittet ”Vägglöss dör på följande sätt”
• aktörer i till exempel i inkvarteringslokaler, daghem och dylikt ska på förhand ha en plan för bekämpning av vägglöss som en del av egenkontroll, och en ansvarsperson som ingriper om vägglöss förekommer.

Åtgärder om vägglöss upptäcks:

• bostadsägaren ansvarar i princip för att utrota vägglössen om de har kommit in i lägenheten via till exempel en resväska efter en utlandsresa.
• fastighetsägaren eller disponenten ska omedelbart underrättas om problemet.
• informera andra invånare i husbolaget eller lägenheten samt andra parter om vägglöss, liksom om andra skadedjur (löss, springmask)
• det är viktigt att ge invånarna och lägenhetens användare samt andra parter anvisningar om vad de måste göra
• enligt hälsoskyddslagen är fastighetsägaren eller disponenten skyldig att vidta behövliga bekämpningsåtgärder
• om fastighetsägaren inte vidtar behövliga bekämpningsåtgärder, lönar det sig att kontakta hälsoskyddsmyndigheten (31 § i hälsoskyddslagen 763/1994)
• kläder, hushållslinne, sängkläder med mera ska packas i påsar och föras till tvätt i en väl tillsluten plastpåse
• möbler ska dammsugas eller skakas utomhus och behandlas på lämpligt sätt (värmebehandling, kylbehandling, tvätt i tillräckligt hög temperatur). Om det inte är möjligt att skaka textilier utomhus, skaka dem till exempel i duschen. Skölj sedan rummet med vatten. Dammsug golv, hörn och golvlister så du kommer åt vägglöss som eventuellt fallit ner på golvet. Gör dig av med dammsugarpåsen omedelbart efter städningen och lägg den till exempel i en sluten plastpåse.

Vägglöss dör på följande sätt:

• i tvättmaskin i 60 grader
• i bastu i 55 grader i tio timmar
• utomhus eller i frysen i -18 grader i två timmar
• behandling av resväskor i bastun: Värm först upp bastun till över 55 grader och lägg sedan väskan eller dylikt på översta laven. Öppna inte väskan förrän efter några timmar. Låt väskan med innehåll vara kvar i bastun i minst 55 grader i minst tio timmar. (Obs! Kom ihåg brandsäkerheten!)

Till inkvarteringslokaler hör hotell, hostell, stugor, lägercentrum med mera.

Inkvarteringen ska vara lämplig för verksamheten.  Bland annat ska man beakta rengörbarhet, ventilation, tillräckliga toalett- och tvättrum, städ-, klädvårds- och lagerutrymmen samt personallokaler.

Verksamhetsutövaren är skyldig att identifiera hälsoriskerna i sin verksamhet och ordna den så att olägenheter för hälsan förhindras i den utsträckning det är möjligt. För detta ändamål är det bra om verksamhetsutövaren utarbetar en skriftlig plan för egenkontroll.

Miljö- och hälsoskyddet övervakar hälsoförhållandena i inkvarteringslokaler genom inspektioner enligt tillsynsplanen. Tillsynen är avgiftsbelagd för verksamhetsutövaren. Syftet med tillsynen är att förebygga olägenheter för hälsan och identifiera dem i ett tidigt skede.

Med egenkontroll avses kännedom om den egna verksamheten och dess risker samt riskhantering. Genom riskhantering kan uppkomsten av olägenheter för hälsan förebyggas. Egenkontroll enligt hälsoskyddslagen fokuserar på risker som orsakar olägenheter för hälsan.

Syftet med egenkontrollen är att:

1. Identifiera de risker som är förenade med verksamheten
2. Följa de faktorer som påverkar dem
3. Förhindra uppkomst av olägenheter för hälsan

Enligt hälsoskyddslagen krävs egenkontroll av anmälningspliktiga verksamheter. Verksamhetsutövaren är skyldig att identifiera hälsoriskerna i sin verksamhet och ordna den så att olägenheter för hälsan förhindras i den utsträckning det är möjligt.

Vi rekommenderar att verksamhetsutövaren utarbetar en skriftlig plan för egenkontroll så att den kan läsas, användas och utnyttjas av alla vid upprätthållandet och utvecklingen av verksamheten. En skriftlig plan för egenkontroll är ett bra verktyg till exempel för inskolning av personalen.

I planen för egenkontroll beskrivs verksamheten, riskfaktorerna i verksamheten samt förebyggandet av riskfaktorerna. Registrering av anmälningar och åtgärder som hänför sig till hälsoförhållanden samt arkivering av handlingar är en del av egenkontrollen.

I planeringsskedet av daghem och klubblokaler är det skäl att i god tid kontakta hälsoinspektören och andra myndigheter, såsom socialmyndigheterna, byggnadstillsynen (lokalens nya användningsändamål) samt brand- och arbetarskyddsmyndigheterna.

Dagvårds- och klubblokaler ska vara lämpliga för verksamheten. Man ska bland annat beakta placeringen av lokalen, lokalbehovet, ventilationen, tillräckliga toalett- och tvättrum, städ- och klädvårdsutrymmen samt personallokaler. En väsentlig ändring av verksamheten är till exempel en betydande ökning av antalet barn, en ombyggnad av lokalerna eller ibruktagande av en lokal som tidigare varit i bruk.

Verksamhetsutövaren är skyldig att identifiera hälsoriskerna i sin verksamhet och ordna den så att olägenheter för hälsan förhindras i den utsträckning det är möjligt. För detta ändamål är det bra om verksamhetsutövaren utarbetar en skriftlig plan för egenkontroll. 

Miljö- och hälsoskyddet övervakar hälsoförhållandena i dagvårds- och klubblokalerna genom inspektioner enligt tillsynsplanen. Tillsynen är avgiftsbelagd för verksamhetsutövaren. Syftet med tillsynen är att förebygga olägenheter för hälsan och identifiera dem i ett tidigt skede.

Verksamhetsenheter inom socialvården som ger fortlöpande vård är bland annat enheter för serviceboende med heldygnsomsorg för äldre, personer med funktionsnedsättning, personer med intellektuell funktionsnedsättning eller någon annan specialgrupp, institutioner som erbjuder rehabilitering, vård och omsorg enligt individuella behov (bl.a. institutioner för personer med intellektuell funktionsnedsättning, enheter för rehabiliteringsklienter inom mental- och missbruksvården), mödra- och skyddshem samt barn-, ungdoms- och skolhem.

Boendeserviceenheter där bostäderna motsvarar vanliga bostäder (t.ex. en etta eller en tvåa med eget badrum och plats för matlagning) och där den boende fritt kan välja de tjänster hen vill ha är inte anmälningsskyldiga eller tillsynsobjekt (service- och stödboende).

Man ska emellertid alltid förhandla närmare om kraven för varje objekt med hälsoinspektören redan i planeringsskedet: huoneistovalvonta@espoo.fi.